Livskris?

Det bästa du kan göra nu är att EFTER jul prata med din hustru och säga att du vill att ni testar familjerådgivning.

Det är vad en riktig man (eller kvinna) gör som första åtgärd när förhållandet krisar.

Är själv kvinna kanske jag ska tillägga, tillsammans med en man.

Vi har pratat om att det inte är bra så vi är båda införstådda i situationen.

Men vi båda mår så dåligt över allt detta

Nu har vi redan gått ett antal gånger tidigare i år och upplever inte att det direkt hjälpt oss

Hej!

Så tråkigt att höra att det inte fungerar i ditt äktenskap och att du känner som du gör. Som en liten tröst så vill jag skriva att jag tror att väldigt många känner igen det du beskriver: att någonting har slocknat i relationen/äktenskapet. Att dom romantiska känslor som en gång funnits där inte länge finns kvar. Att det blivit vänskap utan närhet och sex. Inte så många pratar öpoet om det bara. Kanske håller de fasader upp osv.

Det är svårt att bryta upp, även om saker inte fungerar, men jag hoppas att du ska se över hur du själv vill leva. Kan du se dig själv ihop med din man i säg 10 20 år till? Eller livet ut? Vad säger du till dig själv om du känner nej till det? Vad känner du dig mest rädd för genom att bryta upp? Är det kanske ensamheten? Känskan av att ha misslyckats inför andra? Vad andra ska tycka och tänka? Du skriver att ni gått i samtal men att inga samtal verkar ha hjälpt? Det var tråkigt att höra. Har ni pratat om varför ni känner så? Ibland kan en ju haft otur att träffa fel terapeut?

Sen läser jag även att du skriver "Har också tankar på om jag egentligen vill ha en relation med en kvinna (rent hypotetiskt, det finns ingen annan) " och då tänker jag att det kan vara just det som kanske "ställer till" det? Gör dig förvirrad känslomässigt? Är du ärlig mot dig själv? Mot din man? Många frågor och du behöver inte svara om du inte vill. Jag önskar dig lycka till i allt och hoppas att du ska få kunna känna dig lycklig och att ni ska kunna mötas i en gemensam lösning oavsett hur "utgången" av saker blir. Med risk att låta klyschig: Tyck om.dig själv och lyssna inåt. Anklaga inte dig själv för att du känner som du känner. Ingen annan kan leva ditt liv. Kram! ?

*Skulle vara ett hjärta efter kram