Håller man någon man älskar hemlig? Någon man är tillsammans med?
18 månaders förhållande, väljer man att hålla någon hemlig?
Bråk om detta med att hemlighetshålla månad efter månad..
Att inte kunna stå för att man är i ett förhållande och gå runt som singel är inget bättre än att smyga med någon annan bakom ryggen
Min partner håller mig hemlig för vissa, men inte för alla. Hans anledning till det är väl lite sådär men jag har accepterat det hittills iaf.
Hans familj vet om mig ifall, det var viktigt för mig. Och vissa vänner.
Låter helsjukt. Jag har aldrig varit i den sitsen men jag har svårt att tro att jag skulle gå med på det mer än precis just i början, de första månaderna innan man säkert vet att man är ett par.
jag kan bara komma på två orsaker itu att någon gör så:
1. denne kör dubbelspel och har en relation med någon annan också
2. skäms för mig
Ingen av anledningarna är ju ok - inte på något sätt!
Ts, 18 månader? Det är ju toklänge! Du skriver också att det är bråk om det. Har du någon gång sagt att då får det vara, det tar slut. Om du inte har gjort det så tror ju din parter att denne kan hålla på så här.
Min partner håller mig hemlig för vissa, men inte för alla. Hans anledning till det är väl lite sådär men jag har accepterat det hittills iaf.
Hans familj vet om mig ifall, det var viktigt för mig. Och vissa vänner.
Min partner håller mig hemlig för vissa, men inte för alla. Hans anledning till det är väl lite sådär men jag har accepterat det hittills iaf.
Hans familj vet om mig ifall, det var viktigt för mig. Och vissa vänner.
De anledningar han har är dels att han varit singel så länge - jag är hans första riktiga flickvän och han tänker att alla skulle dra så stora växlar på det, bli jättenyfikna etc, typ de på hans jobb som tänkt att han är eviga singeln, och han vill inte stå i centrum. Men han kommer byta jobb om ett halvår och jag har sagt att på nya jobbet så får han vara öppen med det. Som det är nu så kan vi inte gå tillsammans och äta lunch i närheten av hans jobb för folk skulle undra... meeeen han äter ju lunch med kvinnliga jobbkollegor ibland, så det känns sådär.
Det andra skälet är att han är från en annan kultur (vi bor ej i Sverige) och i landet är det ovanligt med par där personerna är av olika etniciteter. Det är en hel del rasism etc. Alla hans jobbkollegor, vänner etc, är från samma kultur/etnicitet som han är och jag är inte det då (jag är svensk/vit). Och han säger att han inte skäms för mig men att alla skulle undra om han bara var med en vit tjej för att verka "viktig" och "högstatus" och han vill inte att de ska se mig så.
Hans familj har fått veta om mig iaf, men jag fick trycka på lite innan han berättade för dem. Han berättade dock direkt för sina närmaste vänner.
Låter helsjukt. Jag har aldrig varit i den sitsen men jag har svårt att tro att jag skulle gå med på det mer än precis just i början, de första månaderna innan man säkert vet att man är ett par.
jag kan bara komma på två orsaker itu att någon gör så:
1. denne kör dubbelspel och har en relation med någon annan också
2. skäms för mig
Ingen av anledningarna är ju ok - inte på något sätt!
Ts, 18 månader? Det är ju toklänge! Du skriver också att det är bråk om det. Har du någon gång sagt att då får det vara, det tar slut. Om du inte har gjort det så tror ju din parter att denne kan hålla på så här.
Tro mig jag har sagt att bråken upphör den dagen han erkänner förhållandet, bråken beror på att jag tar hand om hans hem, ser till att de är tvättat/diskat/finns mat till han och barnen men han tar åt sig allt! Kan säga utan mig där hade allt förfallit och de hade blivit sanitär olägenhet på mindre än 2 veckor!
Han säger att han vill att jag ska bevisa att jag vill ha honom genom att sluta bråka men bråken kommer av att jag ännu en helg får åka därifrån som den hemlighet jag är och han tar åt sig allt!!! Ingen vet om att jag ens umgås med han, än mindre att jag tar hand om han och barnen! Aktiva val jag vet men varje gång man blir avvisad för barnhelg och att inte ens någon vet att vi är tillsammans skapar bråken!!
De anledningar han har är dels att han varit singel så länge - jag är hans första riktiga flickvän och han tänker att alla skulle dra så stora växlar på det, bli jättenyfikna etc, typ de på hans jobb som tänkt att han är eviga singeln, och han vill inte stå i centrum. Men han kommer byta jobb om ett halvår och jag har sagt att på nya jobbet så får han vara öppen med det. Som det är nu så kan vi inte gå tillsammans och äta lunch i närheten av hans jobb för folk skulle undra... meeeen han äter ju lunch med kvinnliga jobbkollegor ibland, så det känns sådär.
Det andra skälet är att han är från en annan kultur (vi bor ej i Sverige) och i landet är det ovanligt med par där personerna är av olika etniciteter. Det är en hel del rasism etc. Alla hans jobbkollegor, vänner etc, är från samma kultur/etnicitet som han är och jag är inte det då (jag är svensk/vit). Och han säger att han inte skäms för mig men att alla skulle undra om han bara var med en vit tjej för att verka "viktig" och "högstatus" och han vill inte att de ska se mig så.
Hans familj har fått veta om mig iaf, men jag fick trycka på lite innan han berättade för dem. Han berättade dock direkt för sina närmaste vänner.
Senast precis ni faktiskt han fick 2 val!
Välja att erkänna och bråken upphör
Lämna mig och gå vidare och se sitt liv rasa samman
Han valde inget så jag gick! Jag har funderat klart, jag orkar inte mer! Jag står inte ut! Jag vill inte fundera mer för JAG vet vad JAG vill och jag ville va tillsammans med han och hans barn! Jag var villig att göra allt jag gjorde i utbyte att vi är offentliga och att alla vet om att vi är tillsammans såhär 18 månader senare!!!