• Anonym (Jobbigt)

    Hur säger man att man vill skiljas

    Hej alla goa människor här inne! 

    Jag har ett dilemma som jag tänker (och hoppas!!) att det kanske fins nån som har några tankar om. Det är så att min man och jag separerade för ett par år sen, men vi bestämde att vi inte skulle skiljas, utan bara bo isär, för att det skulle bli lättare för våra två döttrar. Vi är fortfarande vänner, och vi gör saker tillsammans, och vi tänkte att skilsmässa känns så laddat för barn, som att nu hatar mamma och pappa varandra och vi kommer aldrig att träffas tillsammans igen osv, vi ville få dem att känna att vi fortfarande är en familj.

    Nu har det gått några år, och tjejerna har blivit äldre osv, och jag känner att det är dags att vi faktiskt skiljer oss "på riktigt". Problemet är att jag inte har en aning om hur jag ska ta upp det med min man. Han tycker att det är bra som det är nu, och han ser ingen anledning till att vi skulle skilja oss. Han ser det mer som att vi separerade för att vi inte kunde bo ihop, inte egentligen för att vi inte "hör ihop". Jag har förklarat för honom att jag bara ser oss som vänner, att jag träffar andra nu, och att vi aldrig kommer att bli ett par igen, men det verkar som att han ändå lever på hoppet eller vad man ska säga. Och så länge vi trots allt fortfarande är gifta kan han leva kvar i sin lilla bubbla, även om han ju egentligen vet hur det är. 

    Så, jag behöver helt enkelt all hjälp jag kan få med att bolla tankar om hur jag tar upp det här med honom... Tack!!!

  • Svar på tråden Hur säger man att man vill skiljas
  • Anonym (Jobbigt)

    Tack så jättemycket för alla era svar!! Vilken respons!

    Svarar på vart och ett nedan :)

  • Anonym (Jobbigt)
    CitronTulo skrev 2020-01-31 10:49:19 följande:

    Du behöver nog vara ganska rak på sak och förklara att eftersom ni levt isär så länge så är det dags för nästa steg att ni skiljer er! Erbjud dig att vara den som står för det praktiska så att det verkligen blir av och inte blir förhalat ytterligar!

    Blir ju svårt för dig (och honom!) att gå vidare på riktigt och kanske träffa en ny seriös partner om ni fortfarande är gifta! Det är ju ett fullkomligt naturligt steg!


    Ja, det finge ju vara jag som var drivande; det är mer att jag ju samtidigt inte vill göra honom onödigt lessen... Men precis som du säger så är det ju svårt att gå vidare som det är nu...
  • Anonym (A)
    Anonym (Jobbigt) skrev 2020-01-31 15:20:23 följande:
    Ja, det finge ju vara jag som var drivande; det är mer att jag ju samtidigt inte vill göra honom onödigt lessen... Men precis som du säger så är det ju svårt att gå vidare som det är nu...
    Klart du inte ska vara taskig. Men ändå bestämd, att det är så du vill ha det. Inte öppna upp för att skjuta på det, det har ni ju redan gjort, och det har ju inte hjälpt honom att förstå.
  • Anonym (Jobbigt)
    Anonym (Konstigt) skrev 2020-01-31 11:14:39 följande:

    Varför linda in det, ni är ju faktiskt inte ihop så det kan knappast komma som en överraskning. Ge honom pappret ifyllt och klart så är det bara för honom att skriva på. Vägrar han går det utmärkt att skilja sig utan att den andre parten går med på det. Vad säger ny partner om att du fortfarande är gift? Jag hade tyckt det var oerhört märkligt.


    Nej, det är klart att han är medveten om hur situationen egentligen är, men, som sagt: han vill ju leva kvar i sin lilla bubbla även om han egentligen vet att vi aldrig kommer att bli ett par igen. Och det är ju inte att jag inte vet hur jag ska få det gjort, utan att jag vill inte göra honom onödigt lessen, så det känns inte riktigt som en bra taktik att skiljas "mot hans vilja" så att säga. Sen tror jag inte att han skulle vägra, det är inte det som är problemet, utan just att jag inte vill göra honom onödigt lessen, som sagt.

    Fn har jag ingen ny partner, men några kk, och de säger ju inget vare sig hit eller dit, det är ju inget de behöver fundera över liksom.
  • Anonym (Jobbigt)
    Anonym (Märkligt.) skrev 2020-01-31 11:18:57 följande:

    Jag tycker att ni resonerade helt galet från början. Det svåra för barn är inte själva skilsmässan utan just separationen. För barn är det inte pappersarbetet som spelar roll utan att man just inte lever som en familj tillsammans längre. Barn känner sig inte mer som en familj för att föräldrarna är gifta på pappret men ändå inte bor ihop. Tvärtom kan det vara negativt för barn och skapa falskt hopp om att föräldrarna ska bli ihop igen. Men men nu är ju det redan gjort så det lämnar vi därhän....


    Ja, jag förstår hur du menar, men för våra tjejer gjorde det en stor skillnad. Den ena sa till och med att hon var glad att vi inte skulle skiljas, för hon "visste" från kompisar att när föräldrar skiljer sig så är det för att de hatar varandra...  (även fast vi pratade med dem om att det inte alls behöver vara så) Och falskt hopp har de inte fått, i början saknade de pappa, och tyckte även synd om honom, men de tyckte samtidigt det var skönt att han hade flyttat... så de har aldrig hoppats att vi skulle bli ihop igen.
    Anonym (Märkligt.) skrev 2020-01-31 11:18:57 följande:

    Det är bara att säga det helt enkelt, "Nu vill jag skiljas" och sedan tar du fram papperna som du redan skrivit under otchber honom göra detsamma. Vägrar han skickar du in dem ändå och betalar avgiften. Ge dig inte in i någon diskussion, att han tycker att det är bra som det är är inget argument för att du ska vilja detsamma, du får helt enkelt säga att DU inte tycker det och att du vill vara fri. 



    Jo, men problemet är som sagt inte att jag tror att han skulle vägra, eller att jag är rädd att jag inte ska få igenom skilsmässan, utan snarare att jag inte vill göra honom onödigt lessen...
  • Anonym (Jobbigt)
    Rudbeckius skrev 2020-01-31 11:25:29 följande:
    Förslag: du säger vad du vill fast vänligt, typ så här.
     
    Jag vill ta upp en viktigt sak för mig. Vi har haft en bra familj och fått två fina barn som nu börjar bli stora. Vi har många bra minnen och jag vill alltid vara din vän och kunna samverka med dig...
     
    ..men jag känner nu efter vår separation att jag vill kunna gå vidare med ny kärlek. Det är viktigt för mig. Jag förstår att det nog inte var som du hade tänkt dig, men jag känner att det aldrig kan bli vi två igen. Vi har ju prövat... osv... Hur kännner du? Kan detta fungera för dig att jag vill skiljas nu?
    Vilket fint inlägg! Du har verkligen fattat precis vad jag menade! Och jättebra förslag på formulering, den tar jag med mig! Tack Hjärta
  • Anonym (Jobbigt)
    Anonym (A) skrev 2020-01-31 11:30:28 följande:
    Håller med, det är en vuxen man vi pratar om, inte ett barn.

    Det är ju att nervärdera honom om man ska dalta med saken.
    Rudbeckius skrev 2020-01-31 12:49:18 följande:
    Fast även vuxna kan vara känsliga, särskilt om sådan saker. Nu har ju TS levt separert ett tag vilket ju borde ha gjort det svåra lite mer mjukbäddat. 

    Skilsmässa efter långt förhållande med barn är bland det mest traumatiska en vuxen kan vara med om. Jag tycker TS är klok och hänsynsfull som funderar på hur det ska sägas och genomföras för att orsaka minsta möjliga trauma för de berörda - TS och maken, barnen m fl.

    https://posttraumatiskstress.com/vuxen-2/
    Jag kunde verkligen inte gett ett bättre svar än det Rudbeckius ger! Exakt så är det! Och tack för dina vänliga ord Hjärta

  • Anonym (Jobbigt)
    Anonym (Kvinna) skrev 2020-01-31 12:59:03 följande:

    Du behöver inte säga något egentligen. Bara ansöka om skilsmässa så får han se att du vill


    Ja, som sagt: om det hade varit frågan om att han var ett svin som bara sätter sig på tvären så kanske... men det är alltså inte det som är problemet här, utan bara att jag inte vill göra honom onödigt lessen, och att göra så här skulle verkligen göra honom lessen...
  • Anonym (Jobbigt)
    Ignoramus skrev 2020-01-31 13:07:19 följande:

    Jag tycker du ska lägga upp det ungefär som i trådstarten.

    Inte bara skicka in en skilsmässa. Det här är ju trots allt pappan till dina barn. Ni kommer fortfarande ha en relation. Även om extremt raka rör säkert får jobbet gjort kommer det ju ha en negativ inverkan på er fortsatta bekantskap.

    Lägg fram det precis som du hade gjort till en nära vän.


    Precis, det är precis så jag tänker också. Tack! Sen är det ändå svårt med exakt hur man ska formulera det/lägga fram det, men jag har ju fått ett jättefint förslag av Rudbeckius :)
  • Anonym (Jobbigt)
    Anonym (C-G.) skrev 2020-01-31 14:05:45 följande:

    Känsligt. Har ni fortfarande sex med varandra?


    Nej, det har vi inte.
  • Anonym (Jobbigt)
    Anonym (A) skrev 2020-01-31 15:25:33 följande:
    Klart du inte ska vara taskig. Men ändå bestämd, att det är så du vill ha det. Inte öppna upp för att skjuta på det, det har ni ju redan gjort, och det har ju inte hjälpt honom att förstå.
    Sant iofs... 
  • Anonym (Sebben)
    Hade en kompis nyligen som haft långt förhållande med flera barn men hans fru jobbade bara övertid och höll på. Ingen tanka på närhet, sex eller intresse för honom. Sorgligt.

    Kompisen hittade en ny donna och var otrogen länge. Donnan visste om att han var gift.

    Han frågade mig som bästa kompis och jag rådde honom att ta det varligt. Han ville inte göra sin fru ledsen. De gick i terapi ett halvår och hittade tillbaka till varnadra på riktigt. Sån glädje. Hon erkände at thon helt hade tappat bort sig i jobbet och borde ha tänkt på relationen också.

    Det är helt otänkbart för er ett kosta på bra parterapi?
  • Anonym (Jobbigt)
    Anonym (Sebben) skrev 2020-01-31 16:11:26 följande:
    Hade en kompis nyligen som haft långt förhållande med flera barn men hans fru jobbade bara övertid och höll på. Ingen tanka på närhet, sex eller intresse för honom. Sorgligt.

    Kompisen hittade en ny donna och var otrogen länge. Donnan visste om att han var gift.

    Han frågade mig som bästa kompis och jag rådde honom att ta det varligt. Han ville inte göra sin fru ledsen. De gick i terapi ett halvår och hittade tillbaka till varnadra på riktigt. Sån glädje. Hon erkände at thon helt hade tappat bort sig i jobbet och borde ha tänkt på relationen också.

    Det är helt otänkbart för er ett kosta på bra parterapi?
    Så fint att de hittade tillbaka till varandra! Kan inte låta bli att undra vad som hände med kvinnan han var otrogen med? Och vet frun om hans otrohet nu i efterhand? Så fin vän du verkar vara, som rådde honom klokt.

    Som svar på din fråga: nej, det är inte öht aktuellt. För att nu vara brutalt ärlig så älskar jag honom inte öht längre, och kommer inte att börja göra det igen. Jag bryr mig om honom, och jag vill inte göra honom illa, men jag vill verkligen, verkligen inte vara tillsammans med honom igen.
  • Anonym (Sebben)
    Anonym (Jobbigt) skrev 2020-01-31 16:18:27 följande:

    Så fint att de hittade tillbaka till varandra! Kan inte låta bli att undra vad som hände med kvinnan han var otrogen med? Och vet frun om hans otrohet nu i efterhand? Så fin vän du verkar vara, som rådde honom klokt.

    Som svar på din fråga: nej, det är inte öht aktuellt. För att nu vara brutalt ärlig så älskar jag honom inte öht längre, och kommer inte att börja göra det igen. Jag bryr mig om honom, och jag vill inte göra honom illa, men jag vill verkligen, verkligen inte vara tillsammans med honom igen.


    Nej fan, sånt bör man akta sig att berätta för de flesta. Frun vet inte om älskarinnan men hon däremot känner till att de fortsätter. Älskarinnan tycker det är rätt bekvämt att ha en karl ibland.

    Här på FL finns många som i mest hårda dumamerikanska lågklass-stil fördömer otrohet alltid i alla lägen. Det är tröttsamt.

    Men om en person eller båda i relationen slarvar för länge med sin lust så kan ju sexualitet lösa sig på i mer fransk cool stil och allt måste inte vara galet öppet och transparent. Om jag aldrig ville ligga utan bara jobba/mobilsurfa jag kanske bör kunna acceptera att min tjej diskret får sitt behov av intimitet nån annanstans. Jag får skylla mig själv faktiskt.
  • Anonym (Jobbigt)
    Anonym (Sebben) skrev 2020-02-01 08:39:43 följande:
    Nej fan, sånt bör man akta sig att berätta för de flesta. Frun vet inte om älskarinnan men hon däremot känner till att de fortsätter. Älskarinnan tycker det är rätt bekvämt att ha en karl ibland.

    Här på FL finns många som i mest hårda dumamerikanska lågklass-stil fördömer otrohet alltid i alla lägen. Det är tröttsamt.

    Men om en person eller båda i relationen slarvar för länge med sin lust så kan ju sexualitet lösa sig på i mer fransk cool stil och allt måste inte vara galet öppet och transparent. Om jag aldrig ville ligga utan bara jobba/mobilsurfa jag kanske bör kunna acceptera att min tjej diskret får sitt behov av intimitet nån annanstans. Jag får skylla mig själv faktiskt.
    Ja, det där med otrohet är ju en helt annan diskussion. I princip håller jag med dig, även om jag samtidigt kan se att det för många är mer komplicerat än så. Men att alltid fördöma i alla lägen är lika dumt som att tycka att det alltid är ok i alla lägen. Men, som sagt: en annan diskussion :)
Svar på tråden Hur säger man att man vill skiljas