Är det synd om skilsmässobarn ?
Ja? Nej? Varför?
-
-
Svar på tråden Är det synd om skilsmässobarn ?
-
Nej, det kan så klart också vara att man inte orkar med sin partner på grund av dennes personliga problem. Eller våld eller missbruk. Ja, allt som slår djupa kilar mellan partnerna och gör familjelivet destruktivt (och inte handlar om en tillfällig svacka).hawthorne skrev 2020-03-06 17:55:45 följande:Så det är bara djupa konflikter som är ett fullgott skäl till skilsmässa, enligt dig?
-
Jag utgår bara från vad personer själva har skrivit om sina förhållanden bland annat här. Jag har också understrukit att jag tror att dessa inte är så många och att de allra flesta som skiljer sig har goda skäl till det, så jag förstår inte varför du hackar på mig hela tiden. Jag är knappast någon hårdnackad skilsmässomotståndare som tycker att man ska hålla ihop till varje pris, om du nu trodde det.hawthorne skrev 2020-03-06 17:48:42 följande:Hur vet du att det är sanningen?
Tror snarare att det är en åsikt du har bara för att du inte orkar/kan/vill försöka ta reda på fakta eller sätta dig in i en sådan situation ordentligt. (Empati och sympati) -
Så bara om det är ett destruktivt förhållande eller djupa konflikter är skäl nog.Anonym (nja) skrev 2020-03-06 18:04:39 följande:Nej, det kan så klart också vara att man inte orkar med sin partner på grund av dennes personliga problem. Eller våld eller missbruk. Ja, allt som slår djupa kilar mellan partnerna och gör familjelivet destruktivt (och inte handlar om en tillfällig svacka).
Annars skiljer man sig för lätt? -
Så alltså tror du att folk skriver precis hela sanningen. Och du tror inte att det kan finnas annat OCKSÅ.Anonym (nja) skrev 2020-03-06 18:11:52 följande:Jag utgår bara från vad personer själva har skrivit om sina förhållanden bland annat här. Jag har också understrukit att jag tror att dessa inte är så många och att de allra flesta som skiljer sig har goda skäl till det, så jag förstår inte varför du hackar på mig hela tiden. Jag är knappast någon hårdnackad skilsmässomotståndare som tycker att man ska hålla ihop till varje pris, om du nu trodde det.
Eller du kan inte försöka sätta dig på ett empatiskt och sympatiskt sätt i situationen. -
Jag kan inte räkna upp exakt alla situationer som kan vara anledning till skilsmässa. Men jag tycker inte man ska ge upp bara för att man har det lite trist en period och inte känner fjärilar i magen inför partnern eftersom troligen nästan alla förhållanden drabbas av detta någon gång (som sagt tror jag dock inte att det är så jättevanligt att skilja sig av den anledningen).hawthorne skrev 2020-03-06 18:18:21 följande:Så bara om det är ett destruktivt förhållande eller djupa konflikter är skäl nog.
Annars skiljer man sig för lätt? -
Men herregud, måste väl kunna utgå från vad folk skriver? Hur ska man annars kunna ge respons på vad de skriver?hawthorne skrev 2020-03-06 18:19:24 följande:Så alltså tror du att folk skriver precis hela sanningen. Och du tror inte att det kan finnas annat OCKSÅ.
Eller du kan inte försöka sätta dig på ett empatiskt och sympatiskt sätt i situationen. -
SVT hade reportage nyligen om att barn med skilda föräldrar som skötte sig mådde nästan lika bra som vagn med sammanboende föräldrar. De barnen hade bra kontakt med hela sin släkt.
Det är när de vuxna skilda föräldrarna drar in barnen och använder dem som brickor i hat och sabotage som barnen mor dåligt.
www.clickondetroit.com/news/local/2020/03/05/parent-alienation-how-the-divorce-tug-of-war-harms-children/&utm_medium=social&utm_campaign=snd&utm_content=wdiv -
Absolut kan man det men därifrån till att tro att det speglar hela sanningen ligger en hel ocean.Anonym (nja) skrev 2020-03-06 18:27:20 följande:Men herregud, måste väl kunna utgå från vad folk skriver? Hur ska man annars kunna ge respons på vad de skriver?
-
Jag hade hellre velat att mina föräldrar gått i terapi och båda två jobbat på förhållandet med mycket proffessionell hjälp.
Anledningen till ?att det inte funkade? låg ju hos bägge två som aldrig gått i terapi nån av dom.
Det hade varit så mysigt att träffa båda när man hälsar på, nu måste man välja bort varannan av dom alla högtider osv. Pappas nya har liksom ?accepterat? oss vuxna barn men inte älskar hon oss såsom mamma gör och hon blir också svartsjuk när pappa pratar med oss och vi har jättekul eller om vi hittar på nåt själva med honom.
Dom har fått egna barn som föddes när vi alla var vuxna varför dessa inte känns som syskon. Dom har också blivit väldigt bortskämda vilket också skapar distans mellan oss.
När mina föräldrar berättade att dom skulle skiljas när jag var tonåring trillade jag ner i ett svart hål som jag egentligen inte kom upp ur förrän efter 30. Men jag hade absolut känt mig starkare och tryggare om dom bett om hjälp utifrån att stärka relationen.
Själv jobbar jag på relationen med min man och attraktionen kommer hela tiden tillbaka även om ?gnistan? tycks slockna i perioder med småbarn.
Har jag börjat reta mig på honom pratar vi också om det och då blir det genast mycket bättre.
Hade det inte funkat hade vi gått i terapi. -
Jo det är det faktiskt. Just dom som blir utsatta för våld brukar stanna länge eftersom det är farligt att lämna och att man blir också psykiskt hindrad av hur ens hjärna formats. Samma när det gäller alkoholism och missbruk.Anonym (nja) skrev 2020-03-06 18:25:22 följande:
Jag kan inte räkna upp exakt alla situationer som kan vara anledning till skilsmässa. Men jag tycker inte man ska ge upp bara för att man har det lite trist en period och inte känner fjärilar i magen inför partnern eftersom troligen nästan alla förhållanden drabbas av detta någon gång (som sagt tror jag dock inte att det är så jättevanligt att skilja sig av den anledningen).
Det är jättevanligt att skilja sig pga förälskelsen försvunnit och att föräldrarna vill känna sig kära igen, jag vet massor av såna par som skiljt sig när första barnet varit 1-3 år och att dom bara tyckt att det blivit trist och grått, ingen ?gnista? längre osv.
Det blir ju inte bättre av att folk sprider myter om att det bästa alltid är att skilja sig. -
Men så otroligt duktiga ni är. Vilken tur världen har som har er, det perfekta paret. Och vad roligt att du har svar på precis allas problem!Anonym (Ja7) skrev 2020-03-08 07:15:48 följande:Jag hade hellre velat att mina föräldrar gått i terapi och båda två jobbat på förhållandet med mycket proffessionell hjälp.
Anledningen till att det inte funkade låg ju hos bägge två som aldrig gått i terapi nån av dom.
Det hade varit så mysigt att träffa båda när man hälsar på, nu måste man välja bort varannan av dom alla högtider osv. Pappas nya har liksom accepterat oss vuxna barn men inte älskar hon oss såsom mamma gör och hon blir också svartsjuk när pappa pratar med oss och vi har jättekul eller om vi hittar på nåt själva med honom.
Dom har fått egna barn som föddes när vi alla var vuxna varför dessa inte känns som syskon. Dom har också blivit väldigt bortskämda vilket också skapar distans mellan oss.
När mina föräldrar berättade att dom skulle skiljas när jag var tonåring trillade jag ner i ett svart hål som jag egentligen inte kom upp ur förrän efter 30. Men jag hade absolut känt mig starkare och tryggare om dom bett om hjälp utifrån att stärka relationen.
Själv jobbar jag på relationen med min man och attraktionen kommer hela tiden tillbaka även om gnistan tycks slockna i perioder med småbarn.
Har jag börjat reta mig på honom pratar vi också om det och då blir det genast mycket bättre.
Hade det inte funkat hade vi gått i terapi.
Mer terapi till folket! Så svaret är att med lite terapi kommer skilsmässor att utrotas! -
Är det någon som sprider myter är det du. Det är faktiskt vanligare att par utan barn skiljer sig, än att par med barn gör det. Detsamma gäller sambos, fler sambos utan barn separerar än sambos med barn.Anonym (Ja7) skrev 2020-03-08 07:19:44 följande:Det är jättevanligt att skilja sig pga förälskelsen försvunnit och att föräldrarna vill känna sig kära igen, jag vet massor av såna par som skiljt sig när första barnet varit 1-3 år och att dom bara tyckt att det blivit trist och grått, ingen ?gnista? längre osv.
Det blir ju inte bättre av att folk sprider myter om att det bästa alltid är att skilja sig. -
...så är det några vi ska skälla på och moralisera över, är det alltså barnlösa par som skiljer sig "för lätt". Fast då blir det ju heller inga stackars skilsmässobarn att tycka synd om...