• Anonym (Pappa)

    Socialtjänsten har placerat min 8 åriga son i ett jourhem

    Socialtjänsten har placerat min 8 åriga son i ett "jourhem" och förstör på så vis umgänget mellan mej och min son. Mamman i jourhemmet har förbjudit min son att ringa mej då han är hemma hos dem. Jag kan inte ringa honom heller därför att hans mobil är avstängd.

    Tingsrättens beslut för umgänge och bedömning säger bla. följande:

    "Pappan är en viktig person i sonens liv och det är mycket angeläget att sonen har god relation till pappan.... Det bäst för sonen att ha ett omfattande umgänge med sin pappa, när mamman blir ensam vårdnadshavare."

    Min son har sagt att han inte trivs alls hemma hos jourfamiljen och att han mycket hellre vill vara hos sina riktiga föräldrar.

    Vad kan jag göra? Jag vill träffa min son när han har umgängesrätt med mej och jag vill kunna ha kontakt med honom när han är hemma hos jourfamiljen.

  • Svar på tråden Socialtjänsten har placerat min 8 åriga son i ett jourhem
  • Anonym (Pappa)
    Anonym (adress?) skrev 2020-03-19 18:54:43 följande:
    Vad du ska göra? Återigen, ni ska lösa detta utan pojkens inblandning. Du ska omedelbart sluta att utsätta pojken för detta.
    Han saknar mej, han mår bra av att vara med mej, han har rätt att vara med mej varannan vecka från onsdag eftermiddag till måndag morgon, han vill vara med mej.

    Mamman är sjuk, hon är känslomässigt våldsam mot vår son och mej, det är omöjligt att försöka resonera med henne.

    Så vad vill du att jag ska sluta utsätta honom för?
     Sluta försöka hämta honom?
     Sluta prata med honom?
  • Anonym (Pappa)
    Annita skrev 2020-03-19 19:05:56 följande:
    Det hemska är att du står och pratar med honom vid balkongen trots att du rimligtvis redan vet att mamman inte kommer att släppa in dig.
    Ibland släpper hon iväg honom, ibland inte, omöjligt att veta i förväg.
    Jag går bara hem till dem om han inte är i skolan när det är dags för överlämning till mej.
  • Anonym (adress?)
    Anonym (Pappa) skrev 2020-03-19 19:13:04 följande:
    Han saknar mej, han mår bra av att vara med mej, han har rätt att vara med mej varannan vecka från onsdag eftermiddag till måndag morgon, han vill vara med mej.

    Mamman är sjuk, hon är känslomässigt våldsam mot vår son och mej, det är omöjligt att försöka resonera med henne.

    Så vad vill du att jag ska sluta utsätta honom för?
     Sluta försöka hämta honuom?
     Sluta prata med honom?
    Ok, vi försöker igen. Du ska sluta att åka dit när mamman sagt nej för det kommer att leda till stress för din son. Du ska också sluta att säga till din son att du ska komma när mamman sagt nej för det leder också till stress för din son.
  • Anonym (a)
    Anonym (Pappa) skrev 2020-03-19 18:44:56 följande:
     Överlämning ska ske via skolan, inte via mammans bostad. Men vad ska jag göra när mamman inte tar honom till skolan.
    Du skall inte åka dit innan mamman sagt ok. Du skall inte banka på dörren och utsätta din son för ett trauma. Du skall inte prata med honom från balkongen om hur mycket han vill vara hos dig, när mamman sedan kör iväg dig. Han skall inte överhuvudtaget behöva se sin mamma köra iväg sin pappa. Ni skall lösa detta på annat vis. Du skall aldrig aldrig komma hem till henne när hon sagt att du skall hålla dig borta och att hon inte kommer lämna ut sonen. Han mår dåligt av ditt agerande.
  • Anonym (Pappa)
    Anonym (adress?) skrev 2020-03-19 19:27:54 följande:
    Ok, vi försöker igen. Du ska sluta att åka dit när mamman sagt nej för det kommer att leda till stress för din son. Du ska också sluta att säga till din son att du ska komma när mamman sagt nej för det leder också till stress för din son.
    Att bo med en förälder som med största sannolikhet har någon allvarligare form av kluster b störning och samtidigt bli isolerad från den andra föräldern som bryr sig om en på riktigt, är extremt stressfullt.

     Tror du på fullaste allvar att det skulle leda till någonting positivt för min son om jag överger honom och slutar försöka hämta honom när han har rätt att vara med mej?
     
  • Anonym (adress?)
    Anonym (Pappa) skrev 2020-03-19 19:56:52 följande:
    Att bo med en förälder som med största sannolikhet har någon allvarligare form av kluster b störning och samtidigt bli isolerad från den andra föräldern som bryr sig om en på riktigt, är extremt stressfullt.

     Tror du på fullaste allvar att det skulle leda till någonting positivt för min son om jag överger honom och slutar försöka hämta honom när han har rätt att vara med mej?
     
    INGEN har sagt att du ska överge honom. Du ska lösa problemet när han INTE är där. Är det verkligen så svårt att förstå?
  • Anonym (Pappa)
    Anonym (a) skrev 2020-03-19 19:32:21 följande:
    Du skall inte åka dit innan mamman sagt ok. Du skall inte banka på dörren och utsätta din son för ett trauma. Du skall inte prata med honom från balkongen om hur mycket han vill vara hos dig, när mamman sedan kör iväg dig. Han skall inte överhuvudtaget behöva se sin mamma köra iväg sin pappa. Ni skall lösa detta på annat vis. Du skall aldrig aldrig komma hem till henne när hon sagt att du skall hålla dig borta och att hon inte kommer lämna ut sonen. Han mår dåligt av ditt agerande.
    Jo, jag knackade lite försiktigt på dörren med ett finger, mamman säger att jag bankade på dörren.
    Min son ska gå i skolan, inte sitta isolerad i lägenheten hemma hos sin mamma.
    Han pratar bäbisspråk när han är hos sin mamma och lyder allt hon säger som en robot.  Han har umgängesrätt med mej som mamman ständigt saboterar.
    Idag var han rädd för att kommunen skulle komma och hämta honom om han kom hem till mej, för det hade mamma sagt till honom.

    Det är djupt oroande hur samhället och folk i allmänhet backar upp känslomässigt våldsamma mammor och jag tror att det är bra att personer i liknande situation som mej kan ta del av min historia.
  • Anonym (a)
    Anonym (Pappa) skrev 2020-03-19 19:56:52 följande:
    Att bo med en förälder som med största sannolikhet har någon allvarligare form av kluster b störning och samtidigt bli isolerad från den andra föräldern som bryr sig om en på riktigt, är extremt stressfullt.

     Tror du på fullaste allvar att det skulle leda till någonting positivt för min son om jag överger honom och slutar försöka hämta honom när han har rätt att vara med mej?
     
    Du måste lösa problemet på ett annat vis. Du måste fixa så att han lämnas till dig utan att det blir dragkamp mellan hans föräldrar. Du skall INTE lösa problemet genom att försöka hämta honom när mamman kommer göra motstånd.
    Om enda sättet att få henne att lämna ut sonen på ett smidigt sätt är att du tar kontakt med din pappa så är det vad du måste göra. Om ett annat sätt är att gå via tingsrätten så får du göra så. Men sluta genast att bete dig som du gör inför din son! Det du (möjlightvis) kan göra är att förklara för honom i telefon att du inte kommer att ställa till en scen genom att hämta honom på detta vis. Du får säga att du gärna vill träffa honom men att du och mamman skall jobba fram en bättre överrenskommelse. Han skall kunna vara lugn över att du inte står vid huset och skapar oro.
  • Anonym (Pappa)
    Anonym (adress?) skrev 2020-03-19 20:10:19 följande:
    INGEN har sagt att du ska överge honom. Du ska lösa problemet när han INTE är där. Är det verkligen så svårt att förstå?
    Hur ska jag lösa problemet tycker du? 
  • Anonym (adress?)
    Anonym (Pappa) skrev 2020-03-19 20:19:20 följande:
    Jo, jag knackade lite försiktigt på dörren med ett finger, mamman säger att jag bankade på dörren.
    Min son ska gå i skolan, inte sitta isolerad i lägenheten hemma hos sin mamma.
    Han pratar bäbisspråk när han är hos sin mamma och lyder allt hon säger som en robot.  Han har umgängesrätt med mej som mamman ständigt saboterar.
    Idag var han rädd för att kommunen skulle komma och hämta honom om han kom hem till mej, för det hade mamma sagt till honom.

    Det är djupt oroande hur samhället och folk i allmänhet backar upp känslomässigt våldsamma mammor och jag tror att det är bra att personer i liknande situation som mej kan ta del av min historia.
    Du ska inte åka dit, även om du så blåser på dörren.
  • Anonym (adress?)
    Anonym (Pappa) skrev 2020-03-19 20:24:54 följande:
    Hur ska jag lösa problemet tycker du? 
    Skaffa fast bostad i Sverige. Gå via rätten. Vad som helst, förutom att utsätta pojken för fler konfrontationer er föräldrar emellan.
  • Anonym (Pappa)
    Anonym (a) skrev 2020-03-19 20:20:11 följande:
    Du måste lösa problemet på ett annat vis. Du måste fixa så att han lämnas till dig utan att det blir dragkamp mellan hans föräldrar. Du skall INTE lösa problemet genom att försöka hämta honom när mamman kommer göra motstånd.
    Om enda sättet att få henne att lämna ut sonen på ett smidigt sätt är att du tar kontakt med din pappa så är det vad du måste göra. Om ett annat sätt är att gå via tingsrätten så får du göra så. Men sluta genast att bete dig som du gör inför din son! Det du (möjlightvis) kan göra är att förklara för honom i telefon att du inte kommer att ställa till en scen genom att hämta honom på detta vis. Du får säga att du gärna vill träffa honom men att du och mamman skall jobba fram en bättre överrenskommelse. Han skall kunna vara lugn över att du inte står vid huset och skapar oro.
    Då tror jag att det bara finns två alternativ

    - ansöka om verkställighet för umgänge
    - stämma om ensam vårdnad

    Mamman har konsekvent skapat problem vid överlämning i flera år nu, och vår son har skyhög frånvaro från skolan när han är hos sin mamma, jag orkar inte med detta hur länge som helst.
  • Anonym (Pappa)
    Anonym (adress?) skrev 2020-03-19 20:29:44 följande:
    Skaffa fast bostad i Sverige. Gå via rätten. Vad som helst, förutom att utsätta pojken för fler konfrontationer er föräldrar emellan.
    Mamman konfronterar mej gärna framför vår son, jag konfronterar mamman via email. Hon förstår inte att vår son tar skada av hon skäller på mej framför honom eller om hon pratar illa om mej så han hör.

    Vad ska jag göra förutom att lägga på när hon tar över telefonen från min son och skriker på mej framför honom?
  • Anonym (Pappa)
    Anonym (adress?) skrev 2020-03-19 20:27:05 följande:
    Du ska inte åka dit, även om du så blåser på dörren.
    Inte ens om min son gråter i telefonen och säger att mamma slog honom?
  • Anonym (a)
    Anonym (Pappa) skrev 2020-03-19 20:34:49 följande:
    Då tror jag att det bara finns två alternativ

    - ansöka om verkställighet för umgänge
    - stämma om ensam vårdnad

    Mamman har konsekvent skapat problem vid överlämning i flera år nu, och vår son har skyhög frånvaro från skolan när han är hos sin mamma, jag orkar inte med detta hur länge som helst.
    Men GÖR det då. Välj något. GÖR det. Tala inte bara om era rättigheter, utan att faktiskt ta tag i saken, så att något händer. Det funkar inte som du gör nu. Ok, mamman är instabil. Du bör inte åka dit och utsätta sonen för hennes utfall. Gör något som kan fungera istället.
  • Anonym (a)
    Anonym (Pappa) skrev 2020-03-19 20:45:31 följande:
    Inte ens om min son gråter i telefonen och säger att mamma slog honom?
    Ring polisen.
  • Anonym (PappaBarn)
    Anonym (Pappa) skrev 2020-03-19 20:34:49 följande:
    Då tror jag att det bara finns två alternativ

    - ansöka om verkställighet för umgänge
    - stämma om ensam vårdnad

    Mamman har konsekvent skapat problem vid överlämning i flera år nu, och vår son har skyhög frånvaro från skolan när han är hos sin mamma, jag orkar inte med detta hur länge som helst.

    Tyvärr så är det mer eller mindre accepterat i samhället när en mor konsekvent använder sig av umgängessabotage.

    Du kan tänka hur det låtit här på familjeliv om det varit det omvända en pappa som vägra följa ett umgängesbeslut.

    Begär verkställighet förknippat med en tämligen stort vite, och gör det för varje enskilt umgängestillfälle som hon inte medverkar till.

    Det går även att begära verkställighet förknippat med polishämtning men som förälder så rekommenderar jag inte det då det utsätter barnet för ett trauma. 
  • Anonym (PappaBarn)
    Anonym (Pappa) skrev 2020-03-19 20:34:49 följande:
    Då tror jag att det bara finns två alternativ

    - ansöka om verkställighet för umgänge
    - stämma om ensam vårdnad

    Mamman har konsekvent skapat problem vid överlämning i flera år nu, och vår son har skyhög frånvaro från skolan när han är hos sin mamma, jag orkar inte med detta hur länge som helst.

    Tyvärr så är det mer eller mindre accepterat i samhället när en mor konsekvent använder sig av umgängessabotage.

    Du kan tänka hur det låtit här på familjeliv om det varit det omvända en pappa som vägra följa ett umgängesbeslut.

    Begär verkställighet förknippat med en tämligen stort vite, och gör det för varje enskilt umgängestillfälle som hon inte medverkar till.

    Det går även att begära verkställighet förknippat med polishämtning men som förälder så rekommenderar jag inte det då det utsätter barnet för ett trauma. 
Svar på tråden Socialtjänsten har placerat min 8 åriga son i ett jourhem