Hur blir du när du är attraherad av en man?

Fast det handlar väl om vad du själv utstrålar?

Kompisfack hamnar man i om man inte själv utstrålar annat än just vänskap.

Är jag attraherad av någon så brukar jag först pejla läget och "sondera terrängen" lite och får jag noll gensvar så blir han friendzonad.

Hur pejlar du läget?

I första hand kolla in om han är singel eller dejtar någon, oftast fråga rätt ut vid lämpligt tillfälle. Sen är det naturligt att fråga vidare med vad han vill ha för typ av tjej. Passar jag in på det han berättar så tar jag det vidare med flirt och ganska intensiv uppvaktning och det går liksom inte att missa vad jag vill. MEN det krävs att jag får gensvar från början.

Om jag märker att killen är nollställd, drar sig undan och svarar kortfattat och det känns pinsamt så lägger jag ner direkt och han blir friendzonad innan han ens fattar det.

Om jag blir attraherad av någon syns det på många sätt. Jag blir hyperaktiverad, mina ögon blir mörkare än vanligt,  skimrar, En nervös energi finns i min utstrålning kombinerat med en flörtig attityd, lite flamsig, skrattar, pillar med saker, blir vansinnigt självmedveten, vill vara nära personen, håller med och projicerar, letar gemensamma nämnare som kan föra oss samman. Om killen är väldigt snygg kan jag bli lite inåtvänd, verka lite otillgänglig nästan för att han gör mig så nervös och attraherad, samtidigt som jag kan få lite dåligt självförtroende och inte känner att jag duger och bli väldigt självkritisk osv.

Om jag är lugn med någon är jag mer stor sannolikhet INTE attraherad. Det kan jag bara vara med män jag inte känner någon som helst sexuell attraktion till. Det finns ingen spänning. Alltså inte bryr mig om ifall de tycker jag är sexig.

Tycker nån svarade bra här innan att mycket beror också på killens signaler. Jag har varit förtjust i min killkompis men han utstrålade ingen sådan flörtig energi alls. Så sen blev han vara en kompis i mina ögon o kan inte mera se honom som något mer nu efter flera år. Fick senare höra att han varit jättekär i mig, hade absolut ingen aning. Tycker själv jag var flirtig mot honom. Om jag gillar någon fnittrar jag mer än vanligt. Rör killen ifall jag kan t.ex i armen osv. Svårt att stå stilla när jag pratar. Blygare än normalt.

Jag kan i 99% av fallen spela kolugn och gör ingenting så länge mannen inte petar på mig. Gör han det så är det sedan kört för hans del den kvällen
Tyvärr behöver jag liksom lite startsignal att det är ok ett par gånger innan jag själv vågar ta initiativet.

Har dock bara en enda gång verkligen känt att jag bara inte kunde låta bli att ta på mannen i fråga. Dock efter att han tagit första steget och då räckte det med att han gjorde det en gång sedan var det fritt fram för mig kände jag.

Jag kan inte använda dina alternativ.
Jag trodde det skulle finnas alternativ i stil med "jag blir sprudlande och glad", "känner att jag vill träffa honom, hela tiden" , "jag vill vara nära, hålla hans hand, ha mkt ögonkontakt" osv. 

Men dina alternativ handlade bara om man är nervös och konstig. Antar du utgått från dig själv. 

Hur kan du inte känna prestationsångest? Hur känner du om du ska på arbetsintervju eller hålla tal inför större grupp människor?

Jo men så är det ju också, men du frågade ju hur jag blev, så beskrev mitt beteende och vad jag signalerar i en sådan situation och inte vad jag tänker eller vill ska hända. Men klart man vill träffa snubben hela tiden om man är attraherad och gärna titta in i hans fantastiska ögon.

Om en kvinna gör så, då fattar t o m JAG att det finns intresse. Det är när kvinnor inte gör så som det blir knepigare.

På förra jobbet besökte jag ett företag varje vecka. Det var bara jag och en kvinnlig anställd där. Minns vid ett tillfälle då hon plötsligt var bakom mig, strök sig mot mig och ville förbi. Hon sa hon skulle ha en sak där. Jag blev förvånad för hon sa inte "ursäkta mig" eller nåt. Hon gjorde nästan samma vid ett annat tillfälle. Jag fick för mig att hon kanske flirtade, men inte vet jag. Hon kände sig uppenbarligen trygg med mig i alla fall.

Om jag redan från början friendzonar någon så betyder det att jag inte är intresserad alls. Då gör jag ingenting över huvud taget.

Det kan ha att göra med personen själv. Om en person jag möter i tex jobbet som jag tycker är snygg men det går inte att komma honom nära what so ever för att han har en utstrålning som är negativ då blir jag inte intresserad hur trevlig han än må vara i övrigt.

Jag har mött en del såna män där till och med ett hej blir obekvämt pga att han är helt avstängd och nollställd och då skiter det sig redan från start.

Om du alltid upplever att du blir friendzonad så kanske det är din utstrålning och folks första intryck av dig som saboterar det för dig själv.

Noterar kvinnor om en man är tvålfager? Är det ofta ointressant?

Vad är din definition av tvålfager exakt?

Om du menar en vacker man så är svaret JA!

Om du menar snygg, så ja. Jag går i första hand efter utseendet, tilltalar han mig får han en chans, tilltalar han mig inte kan han vara hur trevlig som helst, jag blir inte attraherar ändå.

Tittar du diskret då oftast. För du ett samtal med den vackre mannen