Jag tror absolut att provseparation kan vara ett bra steg på vägen.
Bra att ni går i terapi, ni kommer ju under den behandlingen och samtalen att bättre förstå de svårigheter och möjligheter frö kärleken som kanske finns.
Sätt upp regler ni är överens om i separationen - umgänge tmed barnen, rä kontakt (respektfylld, hur ofta, på vilket sätt), hur ska ni berätta detta för barnen (betona att de är älskade och får ha båda färäldrarna kvar i sina liv, att de behöver hjälpa till på sin lagoma nivå i vardagen osv). Kanske ni ska låta varandra dejta andra? Behövs vård för deppighet osv..
Fundera över olika scenarios, det är inte säkert hur det går. Kom överens om avstämningsdatum då ni får känna efter om ni ska fortsätta separationen.
www.sorg.se
https://www.forbes.com/sites/jefflanders/2017/04/04/dos-and-donts-of-marital-separation/#1d247d254668
Min hustru (27 års äktenskap, två barn) hade det mycket stressigt i sitt liv, social isolering, mobilsurfande dygnet runt) ville skiljas när vi fick strulig tonåring som hamande i småkriminalitet och grep. Jag var så ledsen, ville gå i terapi och provseparara för fyra år sedan. Hon vägrade blankt, här ksulle skiljas raskt och jag skulle bort. Huset såldes och jag var oerhört ledsen och krossad.
Men jag sörjde igenom, umgicks med mina vänner och dejtade, jag fann ny kärlek och förstod att jag levt rätt instängt som nån slags betjänt åt mitt ex.
Exet blev rasande och i utskällningarna (jag hade dejtat för fort efter skilsmässan, barnen hade rätt att ha en singelpappa osv) hördes en gång ett snyftande kom tillbaka, kan vi inte ha det som förut. Olustigt, sorgligt, bortspillt och för sent. Hon har sedan dess gjort livet för mig och min sambo så dåligt hon bara kan, hon förtalade mig hemstk inför barnen och jag såg dem inte i flera år. Nu när de är tillbaka hos pappa varannan vecka är deras livsglädje, tillit och självförtroende i botten. Så mycket har deras mamma skadat dem med sitt hat och sin bitterhet. Helt i onödan.
Så kan det gå.när man inte tar sitt vuxna ansvar som förälder och partner.
Var rädda om varandra.
