SaandraKaarlsson

Äldre 15 Apr 20:44

27 svar

Vill inte till pappa

Min son fyller snart 4 år.. Jag och barnets pappa har levt isär sedan i oktober.

Han har sonen onsdag - söndag varannan vecka.

Men ända sedan start så blir han otröstlig ledsen när pappa dagarna närmar sig. Han blir sååå nedstämd och ledsen ! Vad ska jag göra ???

Förhoppningen i början va ju att han kände så just för stt själva bytet blir jobbigt, men han känner så även hemma hos sin pappa ! Han säger redan på torsdagen att han längtar till söndagen och att han vill till mig hela tiden ... Det är så fruktansvärt jobbigt!! ????????????

Pappan lägger givetvis över skulden på mig, och försöker få det till att det är mitt fel?!...

Jag gör allt för att våran son ska känna annorlunda!!! För det gör ju ont i mig att tvinga iväg honom :(

Anonym (Sebben)

Äldre 17 Apr 09:09

#11

Jag tror huvudanledningen till att pojken är ledsen är hans kärlek till båda sina föräldrar och att han lider av möjlig lojalitetskonflikt. Oerhört viktigt att båda vuxna samarbetar och håller sin ovilja/hämnd helt och hållet utanför barnets uppfatnting.

Barn vill ha glada snälla föräldrar som inte ger känsla av ovilja sinsemellan eller pratar dolt illa om varandra, tycker synd om barnet när det är hos den andre föräldern osv. Barn känner sånt..

https://www.limhamnsjuristen.se/familjeratt/pa-parental-alienation-eller-foraldraalienation-hur-paverkar-det-barnet/

Anonym (N) skrev 2020-04-16 23:38:18 följande:

Har själv en 4åring hemma. Kan inte förstå att sonen inte får ha kontakt med dig under tiden han är hos sin pappa?

Hur visas det för sonen av pappan? Det kanske ger en stress för sonen av att pappa inte tillåter kontakt med dig?

Får en klump i magen och tänker om det skulle vara min son.

Sonen kanske inte alls i slutändan blir mer ledsen av att få prata med dig i telefon eller ha facetime. Utan känna en trygghet över att du är där men ändå inte är där.

Hoppas pappan blir mer medgörlig. Vad är det för trams han håller på med..

Har sonen kontakt med pappan under din tid?

Fröken W

Äldre 17 Apr 15:50

#12

Anonym (Sebben) skrev 2020-04-16 23:13:48 följande:

Det säger en del att du minsann inte har några problem med jämställdheten för att både du och ts visst tycker att pappan ska få träffa barnet, ska få...

Barnet har rätt att vara med båda sina vårdnadshavare och ingen av de vuxna ska försöka spela och påverka barnet för att få det oroligt hos den andre föräldern. Det skadar barnet.

Föräldrarna ska vuxet hantera och komma överens om en vänlig lösning och sedan gemensamt coacha barnet som är ledset pga separationen. Allt annat vore ofräscht, respektlöst och manipulativt. Jämställdheten måste försvaras och barnets rätt med. Så många vill skruva klockan tillbaka 50 år och se barnet som det ens könets ägodel.

Men jösses, att någon kan ägna sig åt att leta ord för att kunna överanalysera dem till sin spets.

Antar att det inte spelar någon roll vad jag skriver för du verkar ju veta mer om min inställning till ts situation och hur den skulle kunna lösas än jag så jag väljer att sluta skriva här nu.

Anonym (Sebben)

Äldre 17 Apr 21:01

#13

Fröken W skrev 2020-04-17 15:50:17 följande:

Men jösses, att någon kan ägna sig åt att leta ord för att kunna överanalysera dem till sin spets.

Antar att det inte spelar någon roll vad jag skriver för du verkar ju veta mer om min inställning till ts situation och hur den skulle kunna lösas än jag så jag väljer att sluta skriva här nu.

Varmt tack. Jämställdhet är viktigt och vi måste värna barnens rätt till båda sina kärleksfulla föräldrar. Ingen vuxen ska manipulera barn för att hämnas på sitt ex. Det är så taskigt mot barnet.

Anonym (hkh)

Äldre 17 Apr 21:24

#14

Alla barn klarar inte av detta jojo-liv som deras föräldrar tvingar dem till.
Vi separerade då vårt barn var knappa året o sen dess har vårt barn bott hos mig.
Precis efter vi hade separerat, kom pappan efter jobbet o lekte med vårt barn ute o någon gång i veckan kom han lite senare o åt kvällsmat o nattade sen vårt barn innan han åkte hem.
Ibland gick de hem till pappan o var där en liten stund innan de gick hem hit igen.
När vårt barn var runt 1.5 år, började vi med en natt hos pappan o då ringde jag o sa nattinatti. O var det då så att vårt barn blev väldigt ledset i ville hem, så körde pappan hem hit med en gång. På så sätt ökade vi barnets trygghet. Sen ökade vi med två nätter o h*n har sen ca 5 års ålder sovit här hemma i veckorna o hos pappan om helgerna o lov. Men vårt barn har alltid fått bestämma själv när o om h*n vill sova här eller där. H*n har alltid blivit hemkörd när h*n velat, även om det varit mitt i natten.
Nu är vårt barn äldre o pappan kommer hit någon gång i veckan o äter mat med oss o då planerar vi o ser över vad som händer kommande vecka o vårt barn kan komma o gå som h*n vill mellan hemmen.

När vårt barn var yngre följde pappan med på många aktiviteter utan mig så vårt barn har haft massa tid med oss båda o även fått vara med o bestämma i en situation h*n inte har valt.

Anonym (N)

Äldre 17 Apr 22:07

#15

Anonym (Sebben) skrev 2020-04-17 09:09:17 följande:

Jag tror huvudanledningen till att pojken är ledsen är hans kärlek till båda sina föräldrar och att han lider av möjlig lojalitetskonflikt. Oerhört viktigt att båda vuxna samarbetar och håller sin ovilja/hämnd helt och hållet utanför barnets uppfatnting.

Barn vill ha glada snälla föräldrar som inte ger känsla av ovilja sinsemellan eller pratar dolt illa om varandra, tycker synd om barnet när det är hos den andre föräldern osv. Barn känner sånt..

www.limhamnsjuristen.se/familjeratt/pa-parental-alienation-eller-foraldraalienation-hur-paverkar-det-barnet/

Förstod inte riktigt varför du citatera mig. Du skriver exakt vad jag menar därför undra jag hur/om pappan visar/säger till barnet att han inte får ha kontakt med mamman under hans tid. Om barnet känner behov av det.

Sen att mamman såklart blir ledsen om hennes son är ledsen är en annan sak, vilket inte behöver betyda att hon visar det mot sonen.

SaandraKaarlsson

Äldre 20 Apr 11:59

#16

Anonym (Sebben) skrev 2020-04-16 14:42:45 följande:

Det lät inte helt fräscht och respektfullt, jag gissar att du jobbar inom IFO?.

Små barns bästa är inte att barnat ska var amest hos den ena föräldern utfrån dennes kön, så resonerade man för över 50 år sedan.

Forskningen och Barnkonventionen pekar på barnets rätt till båda sina föräldrar och dessa släkter. Signaler och kritik finns om att Socialtjänsterna inte agerar effektivt, jämställt eller i barnens intresse. Varning för deras märkliga syn på genus och skilda familjer.

https://www.regeringen.se/49b6a6/contentassets/d5fcedb79b974763b982758535f50086/socialtjansten.-integritet---effektivitet-sou-200932

Goda föräldrar snackar ihop sig först själva och visar ett gemensam kärleksfull vuxet coachande runt barnets sorg över skilda föräldrar och de konsekvenserna.
Oerhört viktigt att inte en förälder förtalar, manipulerar, eldar på barnet i syfte att beröva barnens tillit för den andre föräldern.

https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/i-fokus-just-nu/viktigast-av-allt-material-till-foraldrar-om-barnets-rattigheter-i-familjen/

Har aldrig någonsin skrivit att jag vill att han ska vara mer hos mig ! Jag gör ju ALLT för att han ska känna annorlunda.. Nu råkar det vara så att jag är mamman, och det är hos mig han vill vara hos mest .. det kunde givetvis varit tvärtom ! Men nu är detta situationen, och då vill jag lösa det på bästa sätt för min SONS skull.. Inte min!!!..

Pappan upplever att han blir ledsen och säger alltmer ofta att han vill till mig, efter att vi pratat i telefon. Därför tyckte han att vi skulle sluta upp med det.

Men nu senast på pappadagarna, så ringa min son upp mig .. Han var ledsen å sa att han längtade till söndag..

Självklart är det skit jobbigt för mig! Jag vill att han ska känna sig trygg, lycklig och må bra när han är hos sin pappa!..

Jag starta denna tråd för att se om det finns någon som upplevt samma, och hur dom har gjort för att barnet ska känna annorlunda o.s.v .....

SaandraKaarlsson

Äldre 20 Apr 12:04

#17

Anonym (Sebben) skrev 2020-04-17 21:01:50 följande:

Varmt tack. Jämställdhet är viktigt och vi måste värna barnens rätt till båda sina kärleksfulla föräldrar. Ingen vuxen ska manipulera barn för att hämnas på sitt ex. Det är så taskigt mot barnet.

jag har aldrig pratat illa om pappan inför min son !

Däremot så snackas det mycket dumheter innanför hans 4 väggar .. Vilket jag påpekat extremt många gånger för honom att lägga av med... Han får tycka å tänka vad han vill om mig, jag slutade bry mig samma dag jag flyttade mina grejer därifrån... men att säga det så vår son hör. INTE OKEJ!

Det kan va en utav anledningarna till att han inte vill dit. Min son älskar ju givetvis båda sina föräldrar, men att höra sin pappa prata illa om sin mamma, påverkar givetvis tilliten till sin pappa!

Anonym (Sebben)

Äldre 20 Apr 12:20

#18

Men prata ihop er ni två vuxna och visa sedan er enade kärleksfulla inför er lille pojk. Prata om hur han ska ha det bra hos båda, förstå hans längtan och ledsenhet, prata om lösningar och mjukare övergångar osv. Visa att ni kan lösa detta och att det inte är ett bottenlöst problem. Bete er båda vuxna så som er pojk vill ha det.

SaandraKaarlsson skrev 2020-04-20 11:59:01 följande:

Har aldrig någonsin skrivit att jag vill att han ska vara mer hos mig ! Jag gör ju ALLT för att han ska känna annorlunda.. Nu råkar det vara så att jag är mamman, och det är hos mig han vill vara hos mest .. det kunde givetvis varit tvärtom ! Men nu är detta situationen, och då vill jag lösa det på bästa sätt för min SONS skull.. Inte min!!!..

Pappan upplever att han blir ledsen och säger alltmer ofta att han vill till mig, efter att vi pratat i telefon. Därför tyckte han att vi skulle sluta upp med det.

Men nu senast på pappadagarna, så ringa min son upp mig .. Han var ledsen å sa att han längtade till söndag..

Självklart är det skit jobbigt för mig! Jag vill att han ska känna sig trygg, lycklig och må bra när han är hos sin pappa!..

Jag starta denna tråd för att se om det finns någon som upplevt samma, och hur dom har gjort för att barnet ska känna annorlunda o.s.v .....

Anonym (Sebben)

Äldre 20 Apr 12:22

#19

Där är väl förklaringen. Båda vuxna borde genast sluta prata illa om den andre föräldern på något minsta sätt så att pojken hör det, tvärt om - ni ska tala väl om den andre föräldering inför pojken så gott det går.

Detta måste ni vuxna vara överens om och följa sedan. Klart grabben blir olycklig annars.

SaandraKaarlsson skrev 2020-04-20 12:04:01 följande:

jag har aldrig pratat illa om pappan inför min son !

Däremot så snackas det mycket dumheter innanför hans 4 väggar .. Vilket jag påpekat extremt många gånger för honom att lägga av med... Han får tycka å tänka vad han vill om mig, jag slutade bry mig samma dag jag flyttade mina grejer därifrån... men att säga det så vår son hör. INTE OKEJ!

Det kan va en utav anledningarna till att han inte vill dit. Min son älskar ju givetvis båda sina föräldrar, men att höra sin pappa prata illa om sin mamma, påverkar givetvis tilliten till sin pappa!

Anonym

Äldre 20 Apr 12:57

#20

Anonym (Sebben) skrev 2020-04-16 23:13:48 följande:

Det säger en del att du minsann inte har några problem med jämställdheten för att både du och ts visst tycker att pappan ska få träffa barnet, ska få...

Barnet har rätt att vara med båda sina vårdnadshavare och ingen av de vuxna ska försöka spela och påverka barnet för att få det oroligt hos den andre föräldern. Det skadar barnet.

Föräldrarna ska vuxet hantera och komma överens om en vänlig lösning och sedan gemensamt coacha barnet som är ledset pga separationen. Allt annat vore ofräscht, respektlöst och manipulativt. Jämställdheten måste försvaras och barnets rätt med. Så många vill skruva klockan tillbaka 50 år och se barnet som det ens könets ägodel.

Det säger också en del att du helt ignorerar barnets känslor och vad ts skriver faktiskt är situationen under förevändningen att pappan har rätt att träffa barnet barnet har rätt att träffa pappan.

Anonym (Sebben)

Äldre 20 Apr 13:15

#21

Anonym skrev 2020-04-20 12:57:14 följande:

Det säger också en del att du helt ignorerar barnets känslor och vad ts skriver faktiskt är situationen under förevändningen att pappan har rätt att träffa barnet barnet har rätt att träffa pappan.

Barnets känslor är tvärtom i fokus. Barnet älskar oftast sina föräldrar och vill ha dem nära sig och känna sig trygg och lycklig. I en skilsmässa känner barnet trauma och vill vara lojal med båda sina föräldrar, barnet blir olyckligt av konflikt och vet inte om det på något sätt måste välja förälder för att bli av med ångesten.

Det är föräldrarnas vuxna skyldighet att hålla sina konflikter ifrån barnet helt och hållet.

Barnet har rätt till sina kärleks- och tillitskänslor till båda sina föräldrar och ingen förälder ska snacka skit om den andre föräldern inför den andre föräldern. Barn älskar sina föräldrar och ska inte berövas någon av dem av elaka genus-skäl som du nog har - du vill se barn som den ena förälderns egendom men du döljer din fula avsikt genom att säga att man ska lyssna på det olyckliga manipulerade barnet? Din avsikt lyser igenom. Barn har rätt till hela sitt nätverk av kärleksfulla vuxna. Det säger Barnkonventionen.

Kärleksfulla vårdnadshavare har naturligtvis rätt att ta sitt ansvar för sina barn - vårdnad, umgänge, boende. Föräldrar älskar sina barn.

Anonym

Äldre 20 Apr 14:12

#22

Anonym (Sebben) skrev 2020-04-20 13:15:53 följande:

Barnets känslor är tvärtom i fokus. Barnet älskar oftast sina föräldrar och vill ha dem nära sig och känna sig trygg och lycklig. I en skilsmässa känner barnet trauma och vill vara lojal med båda sina föräldrar, barnet blir olyckligt av konflikt och vet inte om det på något sätt måste välja förälder för att bli av med ångesten.

Det är föräldrarnas vuxna skyldighet att hålla sina konflikter ifrån barnet helt och hållet.

Barnet har rätt till sina kärleks- och tillitskänslor till båda sina föräldrar och ingen förälder ska snacka skit om den andre föräldern inför den andre föräldern. Barn älskar sina föräldrar och ska inte berövas någon av dem av elaka genus-skäl som du nog har - du vill se barn som den ena förälderns egendom men du döljer din fula avsikt genom att säga att man ska lyssna på det olyckliga manipulerade barnet? Din avsikt lyser igenom. Barn har rätt till hela sitt nätverk av kärleksfulla vuxna. Det säger Barnkonventionen.

Kärleksfulla vårdnadshavare har naturligtvis rätt att ta sitt ansvar för sina barn - vårdnad, umgänge, boende. Föräldrar älskar sina barn.

Inget av detta är ett passande svar till mig då jag inte motsagt något häri. Eller ja, förutom att barnet är just ditt fokus.

Anonym

Äldre 20 Apr 14:12

#23

Anonym (Sebben) skrev 2020-04-20 13:15:53 följande:

Barnets känslor är tvärtom i fokus. Barnet älskar oftast sina föräldrar och vill ha dem nära sig och känna sig trygg och lycklig. I en skilsmässa känner barnet trauma och vill vara lojal med båda sina föräldrar, barnet blir olyckligt av konflikt och vet inte om det på något sätt måste välja förälder för att bli av med ångesten.

Det är föräldrarnas vuxna skyldighet att hålla sina konflikter ifrån barnet helt och hållet.

Barnet har rätt till sina kärleks- och tillitskänslor till båda sina föräldrar och ingen förälder ska snacka skit om den andre föräldern inför den andre föräldern. Barn älskar sina föräldrar och ska inte berövas någon av dem av elaka genus-skäl som du nog har - du vill se barn som den ena förälderns egendom men du döljer din fula avsikt genom att säga att man ska lyssna på det olyckliga manipulerade barnet? Din avsikt lyser igenom. Barn har rätt till hela sitt nätverk av kärleksfulla vuxna. Det säger Barnkonventionen.

Kärleksfulla vårdnadshavare har naturligtvis rätt att ta sitt ansvar för sina barn - vårdnad, umgänge, boende. Föräldrar älskar sina barn.

Inget av detta är ett passande svar till mig då jag inte motsagt något häri. Eller ja, förutom att barnet är just ditt fokus.

Anonym (Sebben)

Äldre 20 Apr 14:17

#24

Anonym skrev 2020-04-20 14:12:56 följande:

Inget av detta är ett passande svar till mig då jag inte motsagt något häri. Eller ja, förutom att barnet är just ditt fokus.

Är inte barnet i TS fokus och kanske i ditt fokus med? Kan du klara av att balansera tanken att problematiken handlar om barnets känslors amt även dess närstående? Eller vill du förvägra en eller båda av föräldrarnas istt ansvar och sina känslor/kärlek? Utifrån genus, kanske. Man anar din misandriska agenda, det är beklämmande.

Anonym

Äldre 20 Apr 14:38

#25

Anonym (Sebben) skrev 2020-04-20 14:17:31 följande:

Är inte barnet i TS fokus och kanske i ditt fokus med? Kan du klara av att balansera tanken att problematiken handlar om barnets känslors amt även dess närstående? Eller vill du förvägra en eller båda av föräldrarnas istt ansvar och sina känslor/kärlek? Utifrån genus, kanske. Man anar din misandriska agenda, det är beklämmande.

Mitt förra svar passar visst till detta inlägget också.

Anonym skrev 2020-04-20 14:12:56 följande:

Inget av detta är ett passande svar till mig då jag inte motsagt något häri. Eller ja, förutom att barnet är just ditt fokus.

Tänker inte upprepa mig igen. Over and out.

Anonym (Sebben)

Äldre 20 Apr 14:43

#26

Anonym skrev 2020-04-20 14:38:26 följande:

Mitt förra svar passar visst till detta inlägget också.

Anonym skrev 2020-04-20 14:12:56 följande:

Inget av detta är ett passande svar till mig då jag inte motsagt något häri. Eller ja, förutom att barnet är just ditt fokus.

Tänker inte upprepa mig igen. Over and out.

Ditt svar passar inte riktigt, så du passar. Du vill nog inte se barnets rätt till båda sina föräldrar. Du ser att barnet mest hör till den ena föräldern baserat på genus?

mittbarnborhossinpappa

Äldre 7 May 21:05

#27

Hej, jag håller på att starta en samtalsgrupp (på nätet) för föräldrar som saknar sina barn och där barnen bor hos den andra föräldern. Genom att gilla facebooksidan Mitt barn bor hos sin pappa så kan man visa sitt stöd för detta.

Vill inte till pappa

INNEHÅLL