Hej! Jag förstår att det är mkt känslor och mkt oro. Jag kan bara ge min input från det verkliga livet, inte vad någon har för åsikt, uppfattning, eller vad någon har läst, utbildad som ej utbildad på området, utan jag kan bara dela med mig av vad jag lever och andas varje dag, och det är den renaste kärleken jag nånsin upplevt på vår jord ??Jag vet många mammor som fått rådet att göra abort pga DS och som inte lyssnade, de är idag några av de mest berikade människorna på vår jord. Min yngsta son, fyra år, har de mest kärleksfulla vackraste ögonen jag vet, de är så himla äkta, jag lär mig så mycket honom. Han har downs syndrom, det är inte en sjukdom utan en diagnos, min son är frisk som en nötkärna och ständigt den lyckligaste individen i rummet (minus när han är arg som ett bi ???? men det står för ca 2% av tiden). Jag älskar båda mina barn precis lika mycket, den av dom som har det lilla extra ger också något extra till resten av familjen och vi växer som människor tack vare honom, man märker att han berör i stort sett ALLA han möter, han berikar mitt liv varje dag, han berikar sina kompisars liv och lär hela hans omgivning att olika är bra, olika berikar. Jag vet inte hur det är med ditt fina underverk i magen, men det är ditt och bara ditt, och jag vill bara att du ska veta att DS är inte en diagnos man ska vara rädd för, men man måste nog uppleva det för att förstå, endast några få är så lyckligt lottade ?? Med eller utan DS är varje liv i mina ögon lika mycket värt ??
