Anonym (T) skrev 2020-05-15 01:04:10 följande:
Men varför ska man på en gång fråga om otrohet? Man kan väl börja i en annan ände ifall det är något icke relaterat till just otrohet. Ska man misstänka sin partner för otrohet hela tiden så finns ingen tillit och vad har man då för förhållande i grund och botten.
Du kanske inte ser det cyniska i det men om man bara har det tankesättet så förstår jag också att självinsikt inte är den bästa.
Jag tror på kommunikation TS. Man kan ju börja med att man pratar med varandra och känner du att din partner inte är ärlig ändå så får du väl ta det därifrån
Vem har sagt att det måste ske på en gång?
Det handlar inte om självinsikt det handlar om verklighet och erfarenhet, något som du helt verkar sakna. Det allra vanligaste sättet att upptäcka otrohet är förändringar i ens partners beteende, givetvis måste det inte betyda att personen är otrogen. Så ja absolut kan man prata med sin partner om skillnaderna man ser. MEN man ska inte förvänta sig att få sanningen om en eventuell otrohet bara för att man frågar. Dessutom finns risken att om du frågar så fattar personen att du misstänker något och kommer sudda ut spår och vara försiktigare och då kommer det bli väldigt svårt för dig att få reda på något OM det är så.
Du skriver att du tror på kommunikation, ja det gör de allra flesta människor för det är så man oftast löser problem i NORMALA fall, men otrohet är ju inget normalt fall och det är naivt att tro att man kan spela på vanliga ärliga och raka spelregler med människor som kanske spelar efter helt andra regler. Du kan sitta och vara rak och ärlig och personen kommer hålla med dig och säga vad du vill höra men göra något helt annat bakom kulisserna och därmed blir kommunikationen totalt värdelöst.
Så om man är lite smart så tar man reda på hur det förhåller sig FÖRST och så pratar man sen. Det betyder inte att man är säker på att personen är otrogen eller ens tror det, det betyder att man är osäker och tar reda på sanningen.
