Anonym (Arg)

Tue 8 Sep 2020 14:18

462 svar

Nu får han byta jobb eller ändra umgänge till varannan helg.

För att göra en lång historia kort....

Är gift med min man. Vi har två små barn i förskoleåldern och han har en tonåring som kommer hit och bor minst varannan vecka.

Sen han bytte jobb förra året så reser han mycket i jobbet och jobbar långa oregelbundna tider. Pga situationen med Corona så jobbar jag mestadels hemifrån.

Hans barn bor varannan vecka och det funkade fram tills att min man nu sällan är hemma om dagarna för denne kräver full uppassning och har fått så från sina föräldrar. Jag har varken ork eller lust för det.

Mamman är arbetslös och är såvitt jag vet alltid hemma och har därför nu föreslagit för min man efter en konflikt nu i helgen att antingen får han byta jobb eller så får han ändra umgänget, jag står liksom inte längre ut med att ha nån som står o gapar i mitt öra om mat bara för att denne inte ätit i skolan som vanligt för att skolmaten är äcklig när jag sitter i telefonmöte och liknande.

Vi bor dessutom i en trea. Min man har tagit soffan i vardagsrummet, jag och våra två barn i ett rum och hans barn har eget. Också en orsak till att jag inte längre står ut och min man vill skjuta upp flytt några år.

Hjälp mig! Jag skiter i om jag framstår som en elak styvmorsa utan hjälp mig med råd här.

Orsaken till vår konflikt var förresten att nästa vecka när hans barn ska vara här så ska min man vara bortrest på kickoff i fem dagar och då har jag sagt att hans barn får vara hos sin mamma men min man vägrar.

Anonym (Kai)

Mon 14 Sep 2020 08:22

#450

Anonym (Arg) skrev 2020-09-13 19:48:33 följande:

Eller så ber man sin man att hans barn får flytta in igen när han själv kan vara hemma och engagera sig i denne. Har märkt av det hos min man nu när jag talar om att han får ändra umgänget att helt plötsligt så ska hans barn fixa allt för sig själv. Det är inte det jag vill, han får ändra umgänget helt för jag vill inte se om min rygg hela tiden.

Min man har lagt sig för kvällen redan nu, blir hämtad av en limousine imorgon bitti kl 6 och ska starta dagen med tequila. Det är han så värd, eller inte.

Den känslan känner jag igen. Jag frågar som (Hej Arg), varför vill deras barn spendera tid ensam med dig? Jag hade samma sak, fast i mitt fall ville jag byta lovveckorna så att jag skulle slippa vara ensam med hen på dagarna. Det där med att slippa vakta ryggen känner jag igen, det var en bra beskrivning. Eftersom mamman och pappan klarade av att byta andra veckor så tyckte jag att de kunde klara av att byta lovveckor också. Jag tyckte att det borde vara skönare för deras barn också att kunna vara ensam hemma hos sin mamma på dagarna. Men i vårt fall vet jag ju att hen hade inte nåt eget rum hos sin mamma, de delade sovrum. Det blir rätt sjukt när den som kan komma och gå har ett eget rum medan vi andra trängde ihop oss på resten av ytan. Samtidigt som den informationen inte riktigt går fram till deras barn, eller till hens mamma heller för den delen.

molly50

Mon 14 Sep 2020 08:36

#451

Anonym (Arg) skrev 2020-09-13 19:48:33 följande:

Eller så ber man sin man att hans barn får flytta in igen när han själv kan vara hemma och engagera sig i denne. Har märkt av det hos min man nu när jag talar om att han får ändra umgänget att helt plötsligt så ska hans barn fixa allt för sig själv. Det är inte det jag vill, han får ändra umgänget helt för jag vill inte se om min rygg hela tiden.

Min man har lagt sig för kvällen redan nu, blir hämtad av en limousine imorgon bitti kl 6 och ska starta dagen med tequila. Det är han så värd, eller inte.

Ja,det är också ett alternativ.
Han kan ju inte lägga över hela ansvaret på sitt barn.
Om han vägrar att byta jobb så får han acceptera att bara ha sitt barn på helgerna eller vh.
Han kan inte bara kallt räkna med att du ska fixa allt.
Jag hade blivit skogstokig på honom.
Tänker han alls på sina minsta barn då?

Ja,det låter ju som nå´t han förtjänar. Not!

Anonym (Kai)

Mon 14 Sep 2020 09:09

#452

Anonym (Arg) skrev 2020-09-13 19:48:33 följande:

Eller så ber man sin man att hans barn får flytta in igen när han själv kan vara hemma och engagera sig i denne. Har märkt av det hos min man nu när jag talar om att han får ändra umgänget att helt plötsligt så ska hans barn fixa allt för sig själv. Det är inte det jag vill, han får ändra umgänget helt för jag vill inte se om min rygg hela tiden.

Min man har lagt sig för kvällen redan nu, blir hämtad av en limousine imorgon bitti kl 6 och ska starta dagen med tequila. Det är han så värd, eller inte.

Men hans barn kommer att vara hos sin mamma den här gången, vet du det nu? Du riskerar inga obehagliga överraskningar där tonåringen dyker upp "som vanligt"?

Jag tror inte heller att det räcker att han lär sitt barn att fixa mer själv. Det är liksom i senaste laget nu. Han verkar mest ägna sig åt att släcka bränder. Det är en sak om han hade ägnat sig åt att lära sitt barn att fixa själv under de år som redan har gått men att börja nu när han inser att det inte längre är hållbart att hans fru och hans barn tillbringar tid ensamma.

LFF

Mon 14 Sep 2020 10:15

#453

Anonym (Hej Arg) skrev 2020-09-14 01:56:14 följande:

Och varför vill din sambo/pappan att tonåringen ska bo hos er varannan vecka när han inte verkar vara hemma så mycket själv?

För att han (pappan) ska slippa betala underhåll till mamman för att tonåringen bor där så klart. Mamman vill ju ha underhåll för att ta tonåringen några extra dagar vilket också har gjort att pappan tyckt att TS ska ta hand om tonåringen.

Anonym (Kai)

Mon 14 Sep 2020 10:24

#454

LFF skrev 2020-09-14 10:15:04 följande:

För att han (pappan) ska slippa betala underhåll till mamman för att tonåringen bor där så klart. Mamman vill ju ha underhåll för att ta tonåringen några extra dagar vilket också har gjort att pappan tyckt att TS ska ta hand om tonåringen.

Det där underhållet blir inte mer än vad som är rimligt ändå så jag vet inte varför han är så rädd för det. Vi hade hans barn på heltid en period, de gick till Familjerätten, gjorde upp en summa. Min sambo gick back på det så det är inte som att man krävs på nån helt orimlig summa. Min sambo och hans ex följde FKs mall för underhåll plus att de räknade på aktiviteter som kostade extra. Oförutsedda utgifter tog min sambo hand om själv. Det kan ju den här mannen glömma att exet kommer göra men han lär inte gå back rent ekonomiskt på att betala underhåll. Det kostar att ha en tonåring hemma också.

LFF

Mon 14 Sep 2020 10:33

#455

Anonym (Kai) skrev 2020-09-14 10:24:39 följande:

Det där underhållet blir inte mer än vad som är rimligt ändå så jag vet inte varför han är så rädd för det. Vi hade hans barn på heltid en period, de gick till Familjerätten, gjorde upp en summa. Min sambo gick back på det så det är inte som att man krävs på nån helt orimlig summa. Min sambo och hans ex följde FKs mall för underhåll plus att de räknade på aktiviteter som kostade extra. Oförutsedda utgifter tog min sambo hand om själv. Det kan ju den här mannen glömma att exet kommer göra men han lär inte gå back rent ekonomiskt på att betala underhåll. Det kostar att ha en tonåring hemma också.

Absolut, men nu kan han ju säga att han minsann tar hand om sitt barn på 50% även om det bara är på pappret. Blir barnet boende hos mamman så är han ju inte en ansvarstagande *host* förälder.... Och för vissa (män) är ju detta lilla underhåll man är tvungen att betala lika illa som att amputera en kroppsdel...

Anonym (Kai)

Mon 14 Sep 2020 11:50

#456

LFF skrev 2020-09-14 10:33:52 följande:

Absolut, men nu kan han ju säga att han minsann tar hand om sitt barn på 50% även om det bara är på pappret. Blir barnet boende hos mamman så är han ju inte en ansvarstagande *host* förälder.... Och för vissa (män) är ju detta lilla underhåll man är tvungen att betala lika illa som att amputera en kroppsdel...

Ja, så kan det säkert vara.

Sen är det ju också så att en tonåring borde klara sig själv, så hen borde ju klara sig även om pappa är borta sent. Det argumentet tycker jag är svårare att hantera, har du några tips på det?

LFF

Mon 14 Sep 2020 12:33

#457

Anonym (Kai) skrev 2020-09-14 11:50:24 följande:

Ja, så kan det säkert vara.

Sen är det ju också så att en tonåring borde klara sig själv, så hen borde ju klara sig även om pappa är borta sent. Det argumentet tycker jag är svårare att hantera, har du några tips på det?

Tyvärr inte eftersom jag inte förstår hur man kan göra sina barn den björntjänsten. Är själv skilsmässobarn (de separerade när jag var 2 år) och sen jag var typ 10 så har jag iaf kunnat laga enklare måltider själv vid behov. Vill inte att mina barn ska bli såna hjälplösa mähän som TS bonusbarn så de får redan nu vara med och lära sig att laga mat (har tvillingar på 7 år, grabbar).

Att lära sina barn att laga enklare måltider, tvätta, städa samt sköta sin ekonomi är för mig väsentligheter för att de ska bli självständiga individer när de växer upp.

Sen finns det de som tycker att det ligger på "alla andra" eller skolan att lära barnen sådana saker. Vem vet om inte föräldrarna till tonårsbarnet anser det samma. Jag tycker att de brister rätt rejält i sitt föräldraansvar att göra barnet till en självständig vuxen.

Anonym (Arg) Trådstartaren

Mon 14 Sep 2020 12:51

#458

Anonym (Hej Arg) skrev 2020-09-14 01:56:14 följande:

Jag förstår din ilska Arg.

När du nu sätter ner foten och säger att eftersom inte upplägget med boende varannan vecka funkar, eftersom du pappan , inte är hemma, så ändrar pappan/din sambo förutsättningarna.

Nu handlar det plötsligt om att tonåringen fortfarande ska bo hos er varann vecka och i stort sett klara sig själv.

Det skulle väl kunna funka om ni bodde stort, Ett avskiljt arbetsrum för dig. 2 badrum så att tonåringen kan duscha utan att det krockar med blöjbyten etc.

Men nu är ert boende inte så och tonåringen har hitintills inte visat några tecken på att varken vilja vara självgående eller hjälpsam.

Varför vill tonåringen bo varannan vecka (det måste ju vara ganska jobbigt för honom/henne med skrikiga småsyskon, badrumskrockar och ve och fasa Pasta Carbonara)? Och dessutom är hans/hennes pappa ju inte hemma så mycket.

Och varför vill din sambo/pappan att tonåringen ska bo hos er varannan vecka när han inte verkar vara hemma så mycket själv?

Det hela handlar ju I första hand om umgänge. Barnet ska kunna umgås med bägge föräldrar och för att umgås fullt ut ska man bo tillsammans. Dvs när tonåringen är hos er är det pga sonen och pappan ska umgås!

Dessutom undrar jag -har inte tonåringen kompisar, träningar, schackklubb etc.

Extra arg och ledsen idag. Igår hade vi ett riktigt jobbigt bråk och nu när han åkte imorse hade vi inte försonats. Känns tungt.

Mycket av det du skrev om här var kärnan till det vi grälade om igår. Ska han fortsätta jobba som han gör och kräva att jag ska vara hemma med barn som ser mig som osynlig så måste det finnas bättre förutsättningar för det. Boendet tex och attityden oss emellan.

Anonym (Arg) Trådstartaren

Mon 14 Sep 2020 12:53

#459

Anonym (A) skrev 2020-09-14 08:21:31 följande:

I nuläget låter varannan helg som en utmärkt lösning. Skulle pappan kunna tänka sig sluta tidigare någon/några dagar i veckan kanske en lösning med några dagar extra hos pappan med jämna mellanrum vara ett alternativ.

Vill tonåringen umgås med småsyskonen mer än varannan helg kan hen kanske komma och leka lite med dem då och då även om hen bor hos mamman den veckan.

Finns många lösningar som inte innebär att Ts ska vara huvudansvarig för tonåringen 5 dagar av 14.

Det här har jag också fört fram men han lyssnar inte på det örat känns det som. Det hade varit en väldigt bra lösning just nu.

Anonym (Kai)

Mon 14 Sep 2020 13:19

#460

LFF skrev 2020-09-14 12:33:23 följande:

Tyvärr inte eftersom jag inte förstår hur man kan göra sina barn den björntjänsten. Är själv skilsmässobarn (de separerade när jag var 2 år) och sen jag var typ 10 så har jag iaf kunnat laga enklare måltider själv vid behov. Vill inte att mina barn ska bli såna hjälplösa mähän som TS bonusbarn så de får redan nu vara med och lära sig att laga mat (har tvillingar på 7 år, grabbar).

Att lära sina barn att laga enklare måltider, tvätta, städa samt sköta sin ekonomi är för mig väsentligheter för att de ska bli självständiga individer när de växer upp.

Sen finns det de som tycker att det ligger på "alla andra" eller skolan att lära barnen sådana saker. Vem vet om inte föräldrarna till tonårsbarnet anser det samma. Jag tycker att de brister rätt rejält i sitt föräldraansvar att göra barnet till en självständig vuxen.

Min fråga var kanske lite oklar, det jag menade är att om inte ts hade funnits så hade säkert hans barn fått klara sig ensam bäst det gick ändå. Jag har nämligen fått det argumentet emot mig. Att det sen innebär störningar för mig med ett större barn/tonåring som inte vet hur man plockar undan och inte anser sig behöva rätta sig efter mina önskemål, det blir inte skäl nog för föräldern.

Hade pappan varit ensam med sin tonåring så hade de säkert klarat sig bra. Pappan hade fått städa upp efter sin tonåring när han kom hem efter jobbet och käbblet hade hamnat helt på dom två. Detta scenario är ju så klart långt ifrån det scenario som finns idag men jag kan ändå tänka mig att det är en bild som finns hos pappan, en tonåring är inte ett skäl att ha kortare arbetsdagar om det så bara hade varit de två. Då kan det vara än svårare att motivera att tonåringen inte kan vara ensam med pappas partner.

Min sambo har resonerat som så att man lär sig ju ändå när man väl flyttar hemifrån och blir tvungen att lära sig. Så har han själv också haft det. Men han har visserligen försökt att lära ut lite enklare saker till sin tonåring men alldeles för sent. Jag tror i och för sig att man lär sig det mesta själv när man väl flyttat hemifrån men jag tror inte att det blir så bra.

Anonym (Kai)

Mon 14 Sep 2020 13:25

#461

Anonym (Arg) skrev 2020-09-14 12:51:18 följande:

Extra arg och ledsen idag. Igår hade vi ett riktigt jobbigt bråk och nu när han åkte imorse hade vi inte försonats. Känns tungt.

Mycket av det du skrev om här var kärnan till det vi grälade om igår. Ska han fortsätta jobba som han gör och kräva att jag ska vara hemma med barn som ser mig som osynlig så måste det finnas bättre förutsättningar för det. Boendet tex och attityden oss emellan.

Kanske lätt för mig att säga men är det verkligen en försoning du behöver? I det skulle det ligga en kompromiss och det finns väl inte utrymme för kompromisser i nuläget? Du sätter dina gränser och han får anpassa sig. Försoningen ligger längre fram när han märker att luften blivit lättare att andas hemma. När både han själv och hans tonåring har vant sig vid vad det är som gäller.

Boendet tar ju sin tid innan det har sin lösning, om du inte räknar tonåringens helgboende i det. Attityden följer av att du står för dina gränser och han inser att han inte kan ta dig för given på det sätt han gjort hittills.

Jag hoppas du nu kan njuta av att ha hemmet för dig själv i fem dagar och släppa tankarna på hans resa. Nu kan du bjuda hem den där väninnan och njuta.

Anonym (Hej Arg)

Mon 14 Sep 2020 14:52

#462

Om du inte kan få igenom ett ändrat umgänge till varannan helg kan du tänka dig att bli särbo?

Du drar ju ändå runt hemmet och de små barnen mer ellEr mindre själv. Som särbo skulle du slippa att serva tonåringen och kanske kan pappan bo hos dig och barnen de kvällar han inte måste jobba sent samt på helgerna.

Nu får han byta jobb eller ändra umgänge till varannan helg.

INNEHÅLL