• Anonym (Ts)

    Ni män som är/har varit otrogna, snälla hjälp mig förstå!

    Blir det rörigt nu så får ni förlåta, är ganska uppskakad och vet inte riktigt hur jag dka uttrycka mig...

    För ett tag sen fick jag reda på att min man under ca 8 månader varit otrogen med en annan kvinna.

    Enligt honom har det varit en rent sexuell relation, inga djupare känslor.

    Det här har knäckt mig. Vänder ut och in på mig själv, försöker verkligen förstå varför han gjorde det och får panik när jag inte kan det!

    Saken är den att jag stör mig inte så mycket på det fysiska. Det som plågar mig dag och natt är tanken på "det andra"...alltså, även om det är rent sexuellt så har han ju tänkt på henne utöver deras möten, haft NÅGRA känslor för henne...Hade det varit olika kvinnor varje gång så hade det kanske varit en annan sak, men träffar man en och samma person under en längre tid så måste det ju betyda nånting, tänker jag?

    Äsch, jag skriver mina frågor i punkter för jag kan inte förklara så bra idag.

    ? när du och din fru gör nåt tillsammans och du just då känner dig glad och lycklig med henne, kan du ändå börja tänka på din älskarinna?

    ? kan du t.ex sitta hemma och titta på din fru och börja jämföra henne och älskarinnan?

    ? händer det att du tänker på hur sårad er fru skulle bli om hon fick veta och att du får dåligt samvete?

    ? händer det att ni tänker på er fru när ni är med älskarinnan, eller är det då som att hon inte finns? Alltså, att ni har er egen "bubbla"?

    ? önskar ni nån gång, (kanske i stundens hetta)att er fru inte fanns så ni fick mer tid med älskarinnan?

    ? om ni blev påkomna och valde er fru, vad skulle ni mest sörja; förlusten av älskarinnan eller att ni sårat er fru?

    ? varför är det värt risken?

    Vet att dom här frågorna är högst individuella, och era svar behöver inte stämma överens med min mans. Men det känns som att jag måste få NÅGOT svar från NÅGON som gjort likadant som min man!

    För att utveckla vårt förhållande lite så har vi ändå ett aktivt sexliv(3 -5 ggr/veckan). Han har aldrig klagat över det. Vi delar med oss av våra fantasier. Har varit ett par i snart 7 år. Vi bråkar inte mer än andra par.

    Jag kanske är patetisk, jag vet. Men skulle vara glad om ni inte hånar mina frågor, och ännu gladare om ni ville svara på dom!

    Jag kommer inte döma eller tracka oavsett svar!

    Tack!

  • Svar på tråden Ni män som är/har varit otrogna, snälla hjälp mig förstå!
  • Anonym (FYI)
    Anonym (Kvinna78) skrev 2020-10-06 14:24:10 följande:
    Nu måste du skämta med mig. Så bara för att jag i varje inlägg inte skriver ut varje perspektiv så ljuger jag om mina känslor? Du kan inte mena allvar. Du kommer inte hitta hål i min argumentation vad gäller just detta, man kan inte skriva texter på det sättet och du läser mina texter som fan läser bibeln. Gör dig själv och ta en tjänst. Sluta med det.
    Då måste jag fråga, på vilket sätt läser jag dina texter som fan läser bibeln?
    Och på vilket sätt har du och din man snackat om hur ni vill ha det vid denna situationen? Typ din fråga: "Skulle du vilja ha reda på om jag var otrogen någon gång"? Vise versa.
    Men nu var det ju inte "nån gång" det var frågan om i ditt fall utan det var ju upprepat flera ggr med samma man, om jag fattat rätt.
    Snackade ni om den situationen typ: "Om jag träffar en man som jag blir intresserad av och har ett kärleksförhållande med honom under lite längre tid, skulle du inte vilja veta... som jag dessutom har fortsatt kontakt med efter att vi slutat sexa. (För tillfället)"??
  • Anonym (FYI)
    Anonym (jaha) skrev 2020-10-06 13:52:23 följande:
    Men om man ska vara riktigt riktigt ärlig... så är ju syftet med tråden att TS ska få information om hur en otrogen person tänker så hon bättre ska kunna förstå hur hennes partner tänkte. Och då är det ju kanske bra att människor skriver precis hur de tänkte eller tänker... ink alla självlögner och ursäkter.

    Och när vi då går in och gnäller så är det ju faktiskt vi som är OT, inte dem Flört
    Nej, jag tycker inte vi är OT. Vi visar på att hennes känsla att kanske inte klara av att fortsätta sitt förhållande inte är fel, och att det finns folk härute som inte kan acceptera att den man litar på mest i världen kan svika på detta sätt.
  • Anonym (jaha)
    Anonym (Kvinna78) skrev 2020-10-06 14:14:29 följande:
    Jag reagerar med att jag lyssnar på vad personen har att säga och så gör jag en bedömning av om det finns förmildrande omständigheter - ofta finns det sådana. Jag tycker de flesta förtjänar förståelse och jag anser att det finns värre saker att utsätta andra för än otrohet. Jag tycker också att det är skönt att vara ovetande om en hel del saker.

    Du har dig själv som måttstock och jag har mig. Jag håller inte med dig i det du skriver för jag anser du har fel och att du är för hård i dina omdömen. Det är också väldigt spännande med att det är ett par personer här på FL som liksom inte kan hålla sig ifrån otrohetstrådar utan att det spårar på det här sättet. Ja, vi vet att ni tycker det är fel. Ok ok. Men att ni skriver en massa elakt till mig hjälper väl inte ta. Hon är ju redan ledsen och vet inte vad hon ska ta sig till. Tror ni att ert beteende hjälper då?

    Skärp till er och känn lukten av verkligheten. Finns värre saker än otrohet och nej, sanningen måste inte alltid fram.

    Jag vet att han inte skulle lämna mig för vi har pratat om det flera gånger.
    Ok, så vad händer om man nu lyssnat på personen och satt sig själv i personens situation men kommer fram till att det personen säger bara är en lång rad dåliga ursäkter och ingen av personens förklaringar är någon sk "förmildrande omständighet"?  Ska man bara bara vara tyst då? Är det bara medhåll som får yttras?

    Jag tycker inte alls alla förtjänar förståelse. Jag tycker snarare att om man själv inte kan ta ansvar för sina handlingar, om man själv inte kan ha förståelse för att ens handlingar kan väcka kritik hos andra så förtjänar man absolut inte förståelse. Varför ska man visa hänsyn och förståelse för människor som själva inte visar det för varken sin egen partner eller andra?

    Du får tycka vad du vill om att vara ovetandes med det gäller bara dig, du kan aldrig ge dig själv rätten att avgöra vad din ska veta enbart baserat på vad du själv tycker för det är helt och hållet upp till din partner själv att avgöra, inte dig.

    Argumentet om olika moral är ett annat klassisk argument otrogna människor kär med. Man försöker rättfärdiga sitt beteende med att det skulle vara ok bara för att man själv tycker det är ok enlig sina egna värderingar. Fast grejen är att det handlar ju inte om din eller min måttstock, det handlar om din partners måttstock för det är honom du bedrar och sen dessutom manipulerar honom att vara kvar med dig genom att undanhålla sanningen för honom.

    Att "känna lukten av verkligheten" är ju bara ännu en variant i den långa raden dåliga ursäkter? Vilken verklighet? Verkligheten är att alla inte väljer att vara otrogna. Majoriteten verkar kunna hantera sina känslor på ett vuxet sätt. Sen kommer nästa favorit "Finns värre saker än otrohet".. vad betyder det? Är otrohet ok bara för att det finns värre saker?

    Som sagt, hela din argumentation bygger (som vanligt) på en enda lång rad dåliga ursäkter som hela tiden syftar på rättfärdiga din otrohet. Och det är inte vad jag kallar för att står för och ta ansvar för sina handlingar.
  • Anonym (Kvinna78)
    Anonym (FYI) skrev 2020-10-06 14:56:42 följande:

    Då måste jag fråga, på vilket sätt läser jag dina texter som fan läser bibeln?

    Och på vilket sätt har du och din man snackat om hur ni vill ha det vid denna situationen? Typ din fråga: "Skulle du vilja ha reda på om jag var otrogen någon gång"? Vise versa.

    Men nu var det ju inte "nån gång" det var frågan om i ditt fall utan det var ju upprepat flera ggr med samma man, om jag fattat rätt.

    Snackade ni om den situationen typ: "Om jag träffar en man som jag blir intresserad av och har ett kärleksförhållande med honom under lite längre tid, skulle du inte vilja veta... som jag dessutom har fortsatt kontakt med efter att vi slutat sexa. (För tillfället)"??


    Du skrev att jag inte visade någon ånger i mitt inlägg bara för att jag inte uttryckligen skrev det. Bland annat.

    Ja - vi har pratat om det som så att om någon av oss skulle ha en affär så vill den andre inte veta. När otrohet har kommit upp på tapeten i en film eller om kompisar gjort något. Jag känner ju dock själv att affären inte var bra för någon egentligen. Nu kommer jag skriva något du kommer hugga direkt på:

    I början - innan något egentligt har hänt så är det härligt. Det ger energi i vardagen. Bekräftelse. Man orkar allt och lite till. Det som hänt är nämligen inte så illa att man mår dåligt - beteendet är inte helt ok men inte åt helvete fel heller. Så man flyttar fram gränser. En smekning på kinden, en kram blir en kyss blir massa mer. Bekräftelsen ändrar skepnad och blir förälskelse - men i vad? Då slår ångesten till, lite i början men sen mer och mer. Man mår dåligt och det som får en att må bra är den här personen. Tror man. Det bästa hade naturligtvis varit att låta bli från början, men man kan inte få patent på tidsmaskiner så det är redan passerat. Vad gör man? Lastar över allt på sin partner så han får bära känslan av ångest, skam och skuld etc. Eller avslutar man och är tyst och bär det själv?

    Det beror ju på vad man kommit överens om och hur man är som personer. I vårt fall har vi sagt att händer det så vill vi inte veta. Vi sa det så sent som i februari. Då drar man inte ner någon i sin smutsiga samvetsbrunn utan bearbetar det själv.

    Nu är det avslutat. Det var inte värt det. Jag har bara mig själv att skylla egentligen. Samtidigt vill jag säga så att du vet det, och det framgår också ovan, att jag ganska många gånger fått frågan, bara sen september förra året 5 gånger och då menar jag seriöst i nyktert tillstånd på jobbet etc. Jag har aldrig varit ens i närheten av att trilla dit, så jag tror mig också se att omständigheterna var en stor del i det hela.
  • Anonym (Kvinna78)
    Anonym (jaha) skrev 2020-10-06 15:12:18 följande:

    Ok, så vad händer om man nu lyssnat på personen och satt sig själv i personens situation men kommer fram till att det personen säger bara är en lång rad dåliga ursäkter och ingen av personens förklaringar är någon sk "förmildrande omständighet"?  Ska man bara bara vara tyst då? Är det bara medhåll som får yttras?

    Jag tycker inte alls alla förtjänar förståelse. Jag tycker snarare att om man själv inte kan ta ansvar för sina handlingar, om man själv inte kan ha förståelse för att ens handlingar kan väcka kritik hos andra så förtjänar man absolut inte förståelse. Varför ska man visa hänsyn och förståelse för människor som själva inte visar det för varken sin egen partner eller andra?

    Du får tycka vad du vill om att vara ovetandes med det gäller bara dig, du kan aldrig ge dig själv rätten att avgöra vad din ska veta enbart baserat på vad du själv tycker för det är helt och hållet upp till din partner själv att avgöra, inte dig.

    Argumentet om olika moral är ett annat klassisk argument otrogna människor kär med. Man försöker rättfärdiga sitt beteende med att det skulle vara ok bara för att man själv tycker det är ok enlig sina egna värderingar. Fast grejen är att det handlar ju inte om din eller min måttstock, det handlar om din partners måttstock för det är honom du bedrar och sen dessutom manipulerar honom att vara kvar med dig genom att undanhålla sanningen för honom.

    Att "känna lukten av verkligheten" är ju bara ännu en variant i den långa raden dåliga ursäkter? Vilken verklighet? Verkligheten är att alla inte väljer att vara otrogna. Majoriteten verkar kunna hantera sina känslor på ett vuxet sätt. Sen kommer nästa favorit "Finns värre saker än otrohet".. vad betyder det? Är otrohet ok bara för att det finns värre saker?

    Som sagt, hela din argumentation bygger (som vanligt) på en enda lång rad dåliga ursäkter som hela tiden syftar på rättfärdiga din otrohet. Och det är inte vad jag kallar för att står för och ta ansvar för sina handlingar.


    Men det är ju för att ditt ansvarsutkrävande är enligt din mall. Jag håller inte med dig. Vad är det för ansvarsutkrävande du vill åt egentligen? Jag förstår inte. Ett annat sätt att ta ansvar för sina handlingar är ju att göra det bästa för familjen i fortsättningen. Inte hjälper det någon att berätta om den andre inte vill veta. Man kan visa ansvar i fortsättningen på många sätt. Tex vara en bra mamma, bra fru, inte göra om det osv.

    Vad jag menar med värre saker. Jo, hade han varit otrogen och det kommit fram hade jag blivit ledsen såklart men valt att fortsätta med honom. Det hade dock varit svårt att fortsätta med honom om han försatt familjen i en omöjlig ekonomisk situation eller missbrukat alkohol, droger. Mot dessa kan man nästan aldrig vinna.
  • Anonym (FYI)
    Anonym (Kvinna78) skrev 2020-10-06 15:37:34 följande:
    Du skrev att jag inte visade någon ånger i mitt inlägg bara för att jag inte uttryckligen skrev det. Bland annat.

    Ja - vi har pratat om det som så att om någon av oss skulle ha en affär så vill den andre inte veta. När otrohet har kommit upp på tapeten i en film eller om kompisar gjort något. Jag känner ju dock själv att affären inte var bra för någon egentligen. Nu kommer jag skriva något du kommer hugga direkt på:

    I början - innan något egentligt har hänt så är det härligt. Det ger energi i vardagen. Bekräftelse. Man orkar allt och lite till. Det som hänt är nämligen inte så illa att man mår dåligt - beteendet är inte helt ok men inte åt helvete fel heller. Så man flyttar fram gränser. En smekning på kinden, en kram blir en kyss blir massa mer. Bekräftelsen ändrar skepnad och blir förälskelse - men i vad? Då slår ångesten till, lite i början men sen mer och mer. Man mår dåligt och det som får en att må bra är den här personen. Tror man. Det bästa hade naturligtvis varit att låta bli från början, men man kan inte få patent på tidsmaskiner så det är redan passerat. Vad gör man? Lastar över allt på sin partner så han får bära känslan av ångest, skam och skuld etc. Eller avslutar man och är tyst och bär det själv?

    Det beror ju på vad man kommit överens om och hur man är som personer. I vårt fall har vi sagt att händer det så vill vi inte veta. Vi sa det så sent som i februari. Då drar man inte ner någon i sin smutsiga samvetsbrunn utan bearbetar det själv.

    Nu är det avslutat. Det var inte värt det. Jag har bara mig själv att skylla egentligen. Samtidigt vill jag säga så att du vet det, och det framgår också ovan, att jag ganska många gånger fått frågan, bara sen september förra året 5 gånger och då menar jag seriöst i nyktert tillstånd på jobbet etc. Jag har aldrig varit ens i närheten av att trilla dit, så jag tror mig också se att omständigheterna var en stor del i det hela.
    Varför skulle jag hugga på detta? Det är ju så det i princip alltid går till.
    Det jag hugger på...eller snarare inte förstår, är att man börjar dansa den dansen när man samtidigt talar om hur mycket man älskar sin partner. Menar du att det under hela denna dans innan det var för sent, inte gick att säga stopp. "Nu har jag fått den bekräftelse jag behöver".

    Sen får du faktiskt förklara sista stycket...Vad är det för en arbetsplats du jobbar på...En bordell?

    Ett vanligt förslag som med jämna mellanrum kommer upp här på FL är att öppna upp förhållandet. Varför inte ge din man det förslaget så han också får njuta av ett litet äventyr. Naturligtvis utan att berätta för dig för du vill ju inte veta.
  • Anonym (Mannen)

    [quote=80670887][quote-nick]Anonym (Ts) skrev 2020-09-28 11:40:43 följande:[/quote-nick]Blir det rörigt nu så får ni förlåta, är ganska uppskakad och vet inte riktigt hur jag dka uttrycka mig...

    För ett tag sen fick jag reda på att min man under ca 8 månader varit otrogen med en annan kvinna.

    Enligt honom har det varit en rent sexuell relation, inga djupare känslor.

    Det här har knäckt mig. Vänder ut och in på mig själv, försöker verkligen förstå varför han gjorde det och får panik när jag inte kan det!

    Saken är den att jag stör mig inte så mycket på det fysiska. Det som plågar mig dag och natt är tanken på "det andra"...alltså, även om det är rent sexuellt så har han ju tänkt på henne utöver deras möten, haft NÅGRA känslor för henne...Hade det varit olika kvinnor varje gång så hade det kanske varit en annan sak, men träffar man en och samma person under en längre tid så måste det ju betyda nånting, tänker jag?

    Äsch, jag skriver mina frågor i punkter för jag kan inte förklara så bra idag.

    ? när du och din fru gör nåt tillsammans och du just då känner dig glad och lycklig med henne, kan du ändå börja tänka på din älskarinna?

    ? kan du t.ex sitta hemma och titta på din fru och börja jämföra henne och älskarinnan?

    ? händer det att du tänker på hur sårad er fru skulle bli om hon fick veta och att du får dåligt samvete?

    ? händer det att ni tänker på er fru när ni är med älskarinnan, eller är det då som att hon inte finns? Alltså, att ni har er egen "bubbla"?

    ? önskar ni nån gång, (kanske i stundens hetta)att er fru inte fanns så ni fick mer tid med älskarinnan?

    ? om ni blev påkomna och valde er fru, vad skulle ni mest sörja; förlusten av älskarinnan eller att ni sårat er fru?

    ? varför är det värt risken?

    Vad hemskt att du blivit behandlad så... tror tyvärr inte att du kommer att kunna lita på honom igen.

    Jag har en älskarinna sedan 2 år och älskar båda två på olika sätt. De har olika kvaliteter och är fantastiska kvinnor både två. Anledningen att jag är med älskarinnan är att det är känslor jag aldrig upplevt tidigare som är svåra att stänga av och att vi egentligen borde leva tillsammans. Sexet blir därefter och suget finns där jämt så driven man är av sina drifter. Det dåliga samvetet gentemot frun och barnen plågar mig varje minut. Speciellt när jag är på väg till henne(den andra). Men vill så gärna och intalar mig att det inte är så ofta och att ingen behöver fara illa utav det. Att barnen ändå sover, att frun har det hon behöver och att vi turas om att gå ut på vårt eget. Alltså att hon får den egentid hon behöver. När det är min tur att ha egentid prioriterar jag tyvärr alltid att spendera tid med min flickvän (ölskarinnan). När jag väl kommer till henne tänker jag på frun men hör av mig någon gång sedan är jag i min bubbla med den andra kvinnan och njuter. Tiden går alltid snabbt och sedan måste jag vänta på att få träffa henne igen. Hon är okomplicerad, ser riktigt bra ut och vi har samma humor och är på samma våglängd gällande nästan allt. Ibland lyckas jag få till en hel helg hos henne.

    Dock kan jag inte lämna fru i sticket. Hon mår inte bra.

    Har tagit upp skilsmässa men hon vill verkligen inte det. Har även erkänt att jag haft kontakt med en annan men det gjorde inte det hela bättre så har lagt ner det. Försöker att inte tänka på älskarinnan hemma men det är svårt. Hon finns där jämt. Dock uppskattar jag genuint tiden med frun och vill vara henne till lags.

    Gällande ditt fall kan jag såklart inte uttala mig men tror att det skulle krävas en smärre personlighetsförändring hos honom för att du ska kunna lita på honom, tror ej detta sker över en natt. Hoppas dock att han har mognat och tänkt till, det är inte lätt för någon inblandad. Styrkekram

  • Anonym (Kvinna78)
    Anonym (FYI) skrev 2020-10-06 16:55:55 följande:

    Varför skulle jag hugga på detta? Det är ju så det i princip alltid går till.

    Det jag hugger på...eller snarare inte förstår, är att man börjar dansa den dansen när man samtidigt talar om hur mycket man älskar sin partner. Menar du att det under hela denna dans innan det var för sent, inte gick att säga stopp. "Nu har jag fått den bekräftelse jag behöver".

    Sen får du faktiskt förklara sista stycket...Vad är det för en arbetsplats du jobbar på...En bordell?

    Ett vanligt förslag som med jämna mellanrum kommer upp här på FL är att öppna upp förhållandet. Varför inte ge din man det förslaget så han också får njuta av ett litet äventyr. Naturligtvis utan att berätta för dig för du vill ju inte veta.


    Jo, det borde ha gått. Men gick inte. Avslutade flera gånger men hamnade där mycket snart igen. Nu avslutade jag för över en månad sedan. Och det har gått bra. Sånär som på ytligt och mycket sporadiskt chattande om renoveringar och vädret.

    Hahaha, en bordell. Nej du, en stor statlig myndighet. Kanske är det samma sak, vem vet? Folk har väl tråkigt antar jag. Nu handlade det ju också om pappor till barnens kompisar. De verkar också ha tråkigt. Kan säga dig att det verkar finnas massor av män i samhället som har tråkigt eller vad det är... För vid sidan om dessa mer serösa förslag som jag räknade upp i antal, så tillkommer förslagen från gifta män när man är ute. Som är beredda att dra till något hotellrum för ett ons. Alltså du misstar dig. Jag har inte varit otrogen med alla dessa män. Skulle aldrig falla mig in att vara det. Jag har varit otrogen med EN man under 18 år, som jag borde ha utvecklat en vänskapsrelation till istället, och han arbetar inte på min arbetsplats. Men nu är det slut på det.
  • Anonym (FYI)
    Anonym (Kvinna78) skrev 2020-10-06 18:13:03 följande:
    Jo, det borde ha gått. Men gick inte. Avslutade flera gånger men hamnade där mycket snart igen. Nu avslutade jag för över en månad sedan. Och det har gått bra. Sånär som på ytligt och mycket sporadiskt chattande om renoveringar och vädret.

    Hahaha, en bordell. Nej du, en stor statlig myndighet. Kanske är det samma sak, vem vet? Folk har väl tråkigt antar jag. Nu handlade det ju också om pappor till barnens kompisar. De verkar också ha tråkigt. Kan säga dig att det verkar finnas massor av män i samhället som har tråkigt eller vad det är... För vid sidan om dessa mer serösa förslag som jag räknade upp i antal, så tillkommer förslagen från gifta män när man är ute. Som är beredda att dra till något hotellrum för ett ons. Alltså du misstar dig. Jag har inte varit otrogen med alla dessa män. Skulle aldrig falla mig in att vara det. Jag har varit otrogen med EN man under 18 år, som jag borde ha utvecklat en vänskapsrelation till istället, och han arbetar inte på min arbetsplats. Men nu är det slut på det.
    Och all denna uppmärksamhet från andra uttråkade män räckte alltså inte?
    Du måste helt enkelt gå hela vägen?

    Men detta då? Unnar du inte din man samma nöje?

    Ett vanligt förslag som med jämna mellanrum kommer upp här på FL är att öppna upp förhållandet. Varför inte ge din man det förslaget så han också får njuta av ett litet äventyr. Naturligtvis utan att berätta för dig för du vill ju inte veta.
  • Anonym (Ep)

    Lider med dig TS, det är inget lätt beslut att stanna lr lämna. Massor av styrkekramar!

  • Anonym (Nej)

    Tror du din man hade velat leva med den kvinnan ta? Vad är det som gör att hsn ändå väljer vara kvar med dig?

    Är hon gift? Är du rik? Kommer du ta barnen ifrån honom

    ?

  • Anonym (FYI)

    Igen...?


    Anonym (FYI) skrev 2020-10-06 19:14:56 följande:
    Och all denna uppmärksamhet från andra uttråkade män räckte alltså inte?
    Du måste helt enkelt gå hela vägen?

    Men detta då? Unnar du inte din man samma nöje?

    Ett vanligt förslag som med jämna mellanrum kommer upp här på FL är att öppna upp förhållandet. Varför inte ge din man det förslaget så han också får njuta av ett litet äventyr. Naturligtvis utan att berätta för dig för du vill ju inte veta.
    Anonym (Kvinna78) skrev 2020-10-06 18:13:03 följande:
    Jo, det borde ha gått. Men gick inte. Avslutade flera gånger men hamnade där mycket snart igen. Nu avslutade jag för över en månad sedan. Och det har gått bra. Sånär som på ytligt och mycket sporadiskt chattande om renoveringar och vädret.

    Hahaha, en bordell. Nej du, en stor statlig myndighet. Kanske är det samma sak, vem vet? Folk har väl tråkigt antar jag. Nu handlade det ju också om pappor till barnens kompisar. De verkar också ha tråkigt. Kan säga dig att det verkar finnas massor av män i samhället som har tråkigt eller vad det är... För vid sidan om dessa mer serösa förslag som jag räknade upp i antal, så tillkommer förslagen från gifta män när man är ute. Som är beredda att dra till något hotellrum för ett ons. Alltså du misstar dig. Jag har inte varit otrogen med alla dessa män. Skulle aldrig falla mig in att vara det. Jag har varit otrogen med EN man under 18 år, som jag borde ha utvecklat en vänskapsrelation till istället, och han arbetar inte på min arbetsplats. Men nu är det slut på det.
    Om jag skulle leka spåkärring kommer du med största sannolikhet hamna i sängen med älskaren igen, med tanke på tidigare historia och fortsatt sporadisk kontakt...

  • Anonym (jaha)
    Anonym (Kvinna78) skrev 2020-10-06 18:13:03 följande:
    Jo, det borde ha gått. Men gick inte. Avslutade flera gånger men hamnade där mycket snart igen. Nu avslutade jag för över en månad sedan. Och det har gått bra. Sånär som på ytligt och mycket sporadiskt chattande om renoveringar och vädret.
    Det är väl ganska självklart att ni hela tiden misslyckats med att avsluta när ni hela tiden fortsatt hålla känslorna vid liv med fortsatt kontakt. Dessutom har ju du (och han?) sett till att hålla bakdörren på glänt genom att hålla era respektive ovetandes om ert förhållande så ni när som helst kan slinka ut bakvägen och återuppta er relation utan komplikationer.
  • Anonym (jaha)
    Anonym (FYI) skrev 2020-10-07 13:59:49 följande:

    Igen...?


    Anonym (Kvinna78) skrev 2020-10-06 18:13:03 följande:
    Jo, det borde ha gått. Men gick inte. Avslutade flera gånger men hamnade där mycket snart igen. Nu avslutade jag för över en månad sedan. Och det har gått bra. Sånär som på ytligt och mycket sporadiskt chattande om renoveringar och vädret.

    Hahaha, en bordell. Nej du, en stor statlig myndighet. Kanske är det samma sak, vem vet? Folk har väl tråkigt antar jag. Nu handlade det ju också om pappor till barnens kompisar. De verkar också ha tråkigt. Kan säga dig att det verkar finnas massor av män i samhället som har tråkigt eller vad det är... För vid sidan om dessa mer serösa förslag som jag räknade upp i antal, så tillkommer förslagen från gifta män när man är ute. Som är beredda att dra till något hotellrum för ett ons. Alltså du misstar dig. Jag har inte varit otrogen med alla dessa män. Skulle aldrig falla mig in att vara det. Jag har varit otrogen med EN man under 18 år, som jag borde ha utvecklat en vänskapsrelation till istället, och han arbetar inte på min arbetsplats. Men nu är det slut på det.
    Om jag skulle leka spåkärring kommer du med största sannolikhet hamna i sängen med älskaren igen, med tanke på tidigare historia och fortsatt sporadisk kontakt...

    Ja om man inte gör ett val (på riktigt) utan hela tiden medvetet håller känslorna vid liv (äta kakan och ha den kvar) och ser till att ha en bakväg tillgängligt som man när som helst kan nyttja så är ju risken för att man gör om det väldigt stor. För då har man ju inte gjort ett riktigt val utan bara dragit ner.
  • Anonym (FYI)
    Anonym (jaha) skrev 2020-10-07 14:21:17 följande:
    Ja om man inte gör ett val (på riktigt) utan hela tiden medvetet håller känslorna vid liv (äta kakan och ha den kvar) och ser till att ha en bakväg tillgängligt som man när som helst kan nyttja så är ju risken för att man gör om det väldigt stor. För då har man ju inte gjort ett riktigt val utan bara dragit ner.
    Precis, och heller inget riktigt avslut.
  • Anonym (FYI)
    Anonym (Ts) skrev 2020-10-06 01:09:12 följande:

    Hej! Sent svar från mig nu men vill bara skriva tack till er som delar med er och svarar på mina frågor! Jättetacksam för det. Läser vad ni skrivit och funderar jättemycket. Så olika svar, känslor och orsaker...

    Jag skulle så hemskt, hemskt gärna vilja fortsätta med min man! Kunna acceptera att detta har hänt, tro på att jag ändå är viktig för honom och ta steget till att försöka bygga upp det som raserats iom det här. Jag vill verkligen det, så otroligt mycket! Men jag vet inte om jag kan...

    om jag bara kunde förstå hur stor skillnad det kan vara mellan kärlek och sex så hade det nog varit lättare skulle jag tro. Men det är ju det, jag kan inte! Jag kan inte gå in och förstå helt hur han tänkte! Och det ger mig panik! Just nu har jag ju bara mina egna bilder i huvudet...hon är bättre, roligare, attraktivare, spännande , charmigare, sexigare...man tänker liksom lite ' så vad hade han då mig till?' Och HUR ska vi kunna jobba oss fram till en tillit igen?! Förlåt, nu spyr jag ur mig...

    Genom att läsa era svar så fattar jag ändå att inget är svart eller vitt...jag kanske ändå var viktig för min man mitt upp i allt detta? Men ändå...han ljög för mig i 8 månader. Hur kunde det gå till, liksom?

    Ja, det är så mycket funderingar...återigen, tack för att ni delar med er!


    Förlåt om du tyckte jag kapade din tråd ts, men kunde bara inte låta (Kvinna 78) stå utan reaktion på hennes svineri.

    De svar du vill ha i din frågelista, ställer du till folk som betett sig på samma sätt som din man, och dom är väl kanske dom enda som kan svara på varför dom betett sig som svin. Å andra sidan har dom flesta som svarat inte blivit påkomna som din man, och om dom blev det skulle svaren säkerligen bli annorlunda. Åtminstone svaren partnern skulle få.

    Själv kan jag inte svara på din frågelista eftersom jag inte varit otrogen, men tror ändå anledningen till din mans otrohet är ganska simpel...Han var det för han fick möjlighet... Så är det nog för de flesta otrogna män. Dom stötte helt enkelt på en kvinna som var mottaglig.
    Män har det inte som (Kvinna 78) som får erbjudanden 5 ggr sista tiden. Antingen måste dom jobba för det, eller som sagt stöta på en kvinna som är ute efter samma sak.
    Om din man jobbade stenhårt för att få sin älskarinna i säng är det bara han som kan svara på, och det är väl det svaret som i sista ändan är viktigast, för det talar om vad för typ han är.

    Jag förstår att du går omkring och mår dåligt, och det skulle säkert hjälpa med professionell hjälp. Men din man måste vara ärlig och svara på alla dina frågor och ältande. Det är han som äger problemet och måste visa att han ångrar vad han gjort. Om du inte kan fortsätta, så är det så. Som det verkar är inget som hänt ditt fel. Otrohet är aldrig den bedragnes fel. Men ta god tid på dig att besluta hur du skall göra. Inget hastar. 
  • Anonym (jaha)
    Anonym (FYI) skrev 2020-10-07 15:55:44 följande:
    Förlåt om du tyckte jag kapade din tråd ts, men kunde bara inte låta (Kvinna 78) stå utan reaktion på hennes svineri.

    De svar du vill ha i din frågelista, ställer du till folk som betett sig på samma sätt som din man, och dom är väl kanske dom enda som kan svara på varför dom betett sig som svin. Å andra sidan har dom flesta som svarat inte blivit påkomna som din man, och om dom blev det skulle svaren säkerligen bli annorlunda. Åtminstone svaren partnern skulle få.

    Själv kan jag inte svara på din frågelista eftersom jag inte varit otrogen, men tror ändå anledningen till din mans otrohet är ganska simpel...Han var det för han fick möjlighet... Så är det nog för de flesta otrogna män. Dom stötte helt enkelt på en kvinna som var mottaglig.
    Män har det inte som (Kvinna 78) som får erbjudanden 5 ggr sista tiden. Antingen måste dom jobba för det, eller som sagt stöta på en kvinna som är ute efter samma sak.
    Om din man jobbade stenhårt för att få sin älskarinna i säng är det bara han som kan svara på, och det är väl det svaret som i sista ändan är viktigast, för det talar om vad för typ han är.

    Jag förstår att du går omkring och mår dåligt, och det skulle säkert hjälpa med professionell hjälp. Men din man måste vara ärlig och svara på alla dina frågor och ältande. Det är han som äger problemet och måste visa att han ångrar vad han gjort. Om du inte kan fortsätta, så är det så. Som det verkar är inget som hänt ditt fel. Otrohet är aldrig den bedragnes fel. Men ta god tid på dig att besluta hur du skall göra. Inget hastar. 
    Jag tycker diskussionerna med Kvinna78 nog kan vara ganska nyttig läsning för TS ändå för det säger en hel del om hur otrogna människor resonerar och agerar.
    Hennes sätt att resonera och agera är väldigt typiskt.

    Av det kan man dra slutsatsen att.

    1) Bara för att den som varit otrogen säger att han/hon förstår att den gjort fel så betyder det inte att man förstår det på riktigt. Bakom de fina orden döljer sig en massa ursäkter och bortförklaringar som alla syftar på att man inte alls tar sitt ansvar fullt ut utan skyller det på en massa andra saker, ink sin partner.

    2) Bara för att den som varit otrogen säger att den ångrar sig så betyder det inte att personen gör det på riktigt. Bakom de fina orden döljer sig ofta känslor och en massa sköna minnen av den andra personen, det ångrar man absolut inte, däremot ångrar man att man blev avslöjad.

    3) Bara för att den som varit otrogen säger att den avslutat sin relation med den andra så betyder inte det att personen gjort det hela vägen. Känslor dör inte på en sekund och personen har ju redan sen tidigare visat att den inte drar sig för att gå bakom ryggen på sin partner och risken är då ganska stor att man bara dra ner på det men håller känslorna vid liv och en nödutgång tillgänglig på det ena eller andra sättet även efter ett avslöjande.

    4) Ord förvrängs väldigt kreativt och lite som det passar en bäst för stunden. Avslutat relationen men den andra, ångrar sig, ta ansvar för sitt svek, etc... behöver inte nödvändigtvis betyda samma sak som den som blivit bedragen tror.
    Avsluta relationen kan tex betyda, vi har slutat ha sex men vi har fortfarande kontakt och känslor för varandra.... jag ångrar det jag gjort kan tex betyda att man ångrar att man blev påkommer men inte själva otroheten....jag står för mitt svek kan tex betyda jag säger det jag tror att du vill höra för att du ska förlåta mig.
  • Anonym (Vera)
    Anonym (Ts) skrev 2020-09-28 11:40:43 följande:

    Blir det rörigt nu så får ni förlåta, är ganska uppskakad och vet inte riktigt hur jag dka uttrycka mig...

    För ett tag sen fick jag reda på att min man under ca 8 månader varit otrogen med en annan kvinna.

    Enligt honom har det varit en rent sexuell relation, inga djupare känslor.

    Det här har knäckt mig. Vänder ut och in på mig själv, försöker verkligen förstå varför han gjorde det och får panik när jag inte kan det!

    Saken är den att jag stör mig inte så mycket på det fysiska. Det som plågar mig dag och natt är tanken på "det andra"...alltså, även om det är rent sexuellt så har han ju tänkt på henne utöver deras möten, haft NÅGRA känslor för henne...Hade det varit olika kvinnor varje gång så hade det kanske varit en annan sak, men träffar man en och samma person under en längre tid så måste det ju betyda nånting, tänker jag?

    Äsch, jag skriver mina frågor i punkter för jag kan inte förklara så bra idag.

    ? när du och din fru gör nåt tillsammans och du just då känner dig glad och lycklig med henne, kan du ändå börja tänka på din älskarinna?

    Nej, tänkte på honom hela tiden.

    ? kan du t.ex sitta hemma och titta på din fru och börja jämföra henne och älskarinnan?

    Ja, inte så mycket utseendet men personligheten.

    ? händer det att du tänker på hur sårad er fru skulle bli om hon fick veta och att du får dåligt samvete?

    Precis i början bara, sen gick det över (valde att skilja mig).

    ? händer det att ni tänker på er fru när ni är med älskarinnan, eller är det då som att hon inte finns? Alltså, att ni har er egen "bubbla"?

    Egen bubbla.

    ? önskar ni nån gång, (kanske i stundens hetta)att er fru inte fanns så ni fick mer tid med älskarinnan?

    Ja.

    ? om ni blev påkomna och valde er fru, vad skulle ni mest sörja; förlusten av älskarinnan eller att ni sårat er fru?

    Förlusten av honom.

    ? varför är det värt risken?

    För han fick mig att känns en glädje och bekräftelse jag inte känt på många är samt att vilja ha sex igen.

    Vet att dom här frågorna är högst individuella, och era svar behöver inte stämma överens med min mans. Men det känns som att jag måste få NÅGOT svar från NÅGON som gjort likadant som min man!

    För att utveckla vårt förhållande lite så har vi ändå ett aktivt sexliv(3 -5 ggr/veckan). Han har aldrig klagat över det. Vi delar med oss av våra fantasier. Har varit ett par i snart 7 år. Vi bråkar inte mer än andra par.

    Jag kanske är patetisk, jag vet. Men skulle vara glad om ni inte hånar mina frågor, och ännu gladare om ni ville svara på dom!

    Jag kommer inte döma eller tracka oavsett svar!

    Tack!


Svar på tråden Ni män som är/har varit otrogna, snälla hjälp mig förstå!