Hur ska ja lämna med barn i bilden?

Ja är så leds på min sambo. Han är en riktig mansbebis. Egoistisk. Han gör mig trött och får mig att framstå som en surtant JÄMT.

Gnäller lite på att han lämnar något framme på bänken, 1 m från diskmaskinen. Om och om igen!? Hur svårt är de att ställa ner disk. Och tömma maskinen om den är klar? Hur svårt är det att ta bort allt i diskstället innan man börjar diska matlådorn, (om ja har tur att ham gör de) istället för att få utbrott för att de är saker där 'i vägen'?

Hur svårt är de att bara tänka LITE själv ibland??

Börjar kassarna med källsortering växa är det inte naturligt för honom att ta ut de, föränn han ser att den växer över å får vredesutbrott över det.

Varje vardag hämtar han barnet efter jobbet, vid 16.30. Jag kommer hem vid 17, 17.30. Så fort jag kliver innanför dörren blir det lång sittning på toa å duscha. Sen soffläge. Ibland hinner vi äta medan han är i duschen för han vill väl inte sitta med sin familj? Han vill slippa undan att hjälpa till..

Sen kan han däremot bli galen över att det är något riskorn eller en makaron kvar på golvet ' man måste torka golvet här varje gång man ätit! Jag gör ALLTID det. Här har du inte torkat i alla fall'.

Oj. Förlåt att ja missa en makaron eftersom ja laga mat, åt med vårt barn, serva hen med dryck å mackor, tvätta rent hen, åt min mat i all hast och plocka bprt från bordet. Sen medan ja roar barnet sätter han sig i lugn å ro och äter.

Är de mat kvar i kastrull så gör han ingen matlåda. Han väntar till in i de sista. Runt 22.30 å gnäller över att jag inte ropat på honom då ja gjort min matlåda eller att jag skulle gjort hans med för de är ju inte så svårt..?!

Ja kan göra de.. Men de sista han behöver är service.!!!

Sovmorgon å ledighet då? Jo. Hans sömn är viktigare än min.

Ja kan kolla nån serie eller så till 22.00. Helger mellan 22.30 23.30 max.

Varje lördag har han sovmorgon och jag får söndagar. Han får sova ut om vi inte har planer(oftst sover han till 11) Jag får vakna vid 9. Å då brukar han vid många tillfällen gå å lägga sig. Eftersom han vart vaken till 02 och druckit nån öl kvällen innan.

De brinner i mig bara ja skriver allt detta.

Just nu sover vi hos min mamma och pappa. Vi ska fira nyår här med 2 vänner.

Jag köpte mig en flaska alkoholfritt vin i smyg. Får han veta att de är utan alkohol blir ja tråkig i hans ögon. Men ja vet att han kommer inte vara i skick för att kliva upp imorgon.

Nu idag var det min sovmorgon, efter många dagar ledigt tillsammans men inte ens i närheten av att kliva upp tillsammans eller låta mig sova lite till.

Barnet vaknade vid 06.40. Han grymta å sa till hen att vi ska inte vakna nu. Sov mer. Hyschade å fick hen att ligga kvar.

Vid 07.45 vaknade jag igen å de låg kvar. Hen tyst som ett ljus.

'du, hen har vaknat nu.. ' sa ja till han å han sucka. Klev upp å sa gnälligt :jaha.. Å Hur ska ja hitta grejer här nere nu då?! - vadå för grejer?

;jamen frukost?!?

-öppna kylskåpsdörren å ta ut yoghurt smör och ost..

Nu har ja legat vaken med gråten i halsen. Vill bara ta barnet under armen å dra. Men vill inte heller då vi även har så bra stunder!! Nu är de dock mer dåliga än bra. Och han tycker vi har det perfekta förhållandet..

Ja.. Klart han tycker de är skönt att ha en tjej som inte Gnäller på alla val han Gör dagligen. Men den tjejen ska han veta är så konflikträdd å hatar hans utbrott för minsta lilla så hon undviker dom.

De här är inte allt, men jag var tvungen att rensa ang detta.

Varför lämnar jag inte bara tänker ni, hur lätt är de? Stt lämna?

Jag tänker bara på barnet som kommer vara med honom å vara otrygg. Att inte jag finns där jämt, som nu!!

Skönt å skriva av sig. Tack.