Håller på bli galen...

Börja med psykolog. Sen tipsa hen om familjeliv.får väl se hur länge man pallar vi har snart 8 år i bagaget. Jag förstår inte varför det ska va så svårt att prata jag är igentligen modellen rak och tydlig. Men jag har blivit en mes i situationen som råder.men får se hur länge man pallar helt enkelt. Tycker det är och och måste ju vara skönt för henne att få det ur världen sen bara kunna gå vidare.

Hon är 48 och jag 31 som sagt inte bara så lätt att ge upp typ 8 år. Jag skrev här för jag ville ha folks åsikter även om det svider så är det skönt att höra från ett utifrån sett perspektiv.

Jag förstår men nu ger du upp ditt hjärta och själ. De 8 åren var inte lika viktiga för henne. 
Öppna ögonen 

Jag önskar dig lycka till 

Jag har läst en del i ämnet något kanske fattades den tiden det måste bero på något att hon agerade så. Antingen är det så och då tycker jag hon borde kunna prata med mig om allt eller så är hon den otrogna typen helt enkelt.

Ska tilläggas att vintern 2020 så stack hon en tid när det inte var så bra hon dumpade mig pga att vår relation var bråkig och tjaffsig. Jag träffa en annan kvinna som jag råkade ligga med en gång fast det inte var henne jag ville vara med egentligen. Jag tog upp det när jag kom på hennes otrohet 2 år innan så 2018 och det uppdagades som sagt i höstas. Men till hennes barn hette det att jag var en gris otrohet svin för dom pratade med mig om den saken. Hon var helt knäckt länge eller så var det bara ett spel fast det inte känns som det. Jag fråga henne när jag kom på allt varför då svara hon för hon tyckte att hon förtjänade det. Jag vet att jag kanske ältar men skönt att skriva av sig samtidigt Offentligt och höra eran syn och åsikter om det hela. För psykologen jag går/gått till börjar kännas som hen inte ger något längre för hen kan ändå inte ge mig några svar.

Hon flyttade även då.

Men allra bästa herre...du har redan svaren. Läs dina inlägg, spotta i näven och säg NU är det nog! Jag accepterar inte det här längre och GÅÅÅ! 

Kvinnan för dig finns därute och väntar! 

Ja egentligen så borde jag det men det finns någon sjukt stark drivkraft i mig som stoppar mig samtidigt.

Sjukt är det absolut.
Det sista som dör är hoppet. Du vill så gärna...men för varje dag du går där och sår i olycka förlorar du en dag att skörda i lycka. 
Man är inte en dålig människa för att man bryter upp. Inte ens om man har barn. 
Du är ansvarig för din egen lycka. 

Jo prata hon bara så skulle jag släppa allt man behöver ju prata igenom det. Handlar ju om att hitta tilliten igen. Är ganska säker på att otroheten är över men det kommer plåga en så länge man inte pratar om det och det är sant. Att den är över är jag nästan 100% säker på och jag har mina skäl. Men jag vill bara prata för även om man går skilda vägar så kommer jag söka svaren tyvärr.

Jo prata hon bara så skulle jag släppa allt man behöver ju prata igenom det. Handlar ju om att hitta tilliten igen. Är ganska säker på att otroheten är över men det kommer plåga en så länge man inte pratar om det och det är sant. Att den är över är jag nästan 100% säker på och jag har mina skäl. Men jag vill bara prata för även om man går skilda vägar så kommer jag söka svaren tyvärr.

Du hör ju själv (nästan 100%). Det kommer aldrig bli 100 igen. Hon var otrogen dagen efter ni haft sex två gånger. Du vet vad hon går för.

Du lurar ju bara dig själv.

Oavsett om otroheten är över eller inte så kommer det aldrig försvinna ur ditt minne. För det handlar inte bara om otroheten i sig utan främst om vad för slags person din partner är. Du vet nu att hon inte är så ärlig och pålitlig som du trodde hon var och det är något som inte kommer förändras av att otroheten är över.

Det du gör nu är att du försöker låtsas som att hennes otrohet är som en händelse helt separerad från henne. Att den inte har någon som helst koppling till hennes personlighet och värderingar. Det är inget annat än ren förnekelse.

Hej jag läste hela tråden. Vilket av dessa två situationer är du i just nu?

-Tvivlar du på digsjälv när du inte får din partner att samarbeta med dig, att prata om saken? Är det därför du kommer och frågar efter råd i forumet?

Eller:

-Tänker du att det finns andra sätt att få henne att gå med på att prata än det du redan använder, att be snällt? Att be den man älskar, för att man är sårad, att snälla berätta sanningen som vore ansvarsfullt och ett steg mot att få förtroende för den andre igen.

Det finns inga andra sätt <3 Du har redan gjort det som är värdigt att göra. Och din önskan är inte respekterad eller hyllad. Om du går över denna gräns, och inte accepterar verkligheten så tappar du din egen integritet. För om det hade varit omvända skor, hade du väl berättat för din partner om denne bad om det och visade känslomässig oro? Om du behandlar någon bra, förtjänar du att hitta någon minst lika bra också. Tyvärr kan vi inte ändra på andra.. Man formas i barndomen.. Väldigt svårt att ändra någon som redan tror den är vuxen och rimlig.

Vi kan avsluta relationer, och se fram emot att hitta den rätta istället. Man måste ha gränser för att ha en hälsosam relation. För folk utan gränser, kliver över dem ganska fort och då vet man att det inte är ett förhållande att stanna flera år i. Då slipper man upptäcka det flera år in i en relation också. Gränser är för allas bästa i slutändan. 

Om du lämnar nu så är det inte du som ger upp. Hon har redan 2 gånger valt att skita i ert förhållande och pissa på dig. Att du är kvar visar henne att det hon gjorde var okej i dina ögon! Sluta, nu! Plocka upp din ryggrad och gå, det är HENNES fel och inte du som ger upp.

Fast det är ju inte du som ger upp, det beslutet tog hon själv åt er båda i samma sekund hon valde att skita i ert förhållande och göra något hon visste skulle förstöra det. Både du och hon lever nu i konsekvenserna av HENNES val inte dina val.

Det ÄR svårt att förstå fullt ut att personen man lever med, älskar och litat på inte var den man trodde. Det är en process som tar en stund att sjunka in. Din rationella sida förstå att hon inte är den du trodde hon var för det har hon bevisat i sina handlingar, men dina känslor för henne finns kvar så du hamnar i ett läge där dit förnuft säger en sak och känslorna något annat. Du är kär i personen du trodde hon var, inte den hon verkligen är. 

Det är skitlätt att man försöker snacka bort allt för sig själv för att man inte vill tro att personen man älskar är så opålitlig och falsk som det visat sig. Man intalar sig själv att allt bara var ett misstag, en temporär svacka, etc, etc... men det är som sagt bara självlögner. ALLA människor kan bli attraherade av andra, det har du förmodligen själv upplevt då och då. Men alla väljer ju inte att agera på det. Det är inte situationen eller omständigheterna som avgör hur man agerar utan personlighet (brister och svagheter) och moraliska värderingar (hur man förhåller sig till ärlighet) som avgör hur man agerar.

Så oavsett hur mycket du försöker snacka bort hennes agerande för dig själv så kommer du inte ifrån att hon är INTE en ärlig och pålitlig person. Hon är helt enkelt inte den du trodde hon var och det är något du behöver inse.