Hur sparar ni ensamstående in på saker?

Just därför jag har pengar. Enda lånet jag har är 20% av husets värde och jag skulle kunna lösa det, men gillar att ha pengar till renovering, resor, oförutsedda utgifter osv utan att behöva låna då.

Jobba fem timmar extra i månaden blir för många inte så mycket mer än de där 1000 kronorna vi skrev om från början. 

Men visst, var och en blir lycklig på sin fason. Det finns många som tycker att det är värt 120 000 kr på tio år att skippa ett par abonnemang, latten på stan och andra småsummor som tillsammans landar på 1000 kr. Andra vill hellre jobba fem timmar som du skriver om och ytterligare andra bryr sig inte om "småsummor". 

Det du pratar om grundar sig egentligen på ett systemfel i samhället.
Vilka är det som har sämst ekonomi, generellt sett?
Ensamstående föräldrar.

Vilket yrke är det störst i Sverige idag?
Undersköterska.

Vilken anställningsform är nästan lika vanlig som tillsvidareanställning för undersköterskor?
Timanställning.

Hur många FÅR jobba heltid som undersköterskor?
En klar minoritet.

Det handlar med andra ord inte om egna val utan om att många tvingas in i mycket osäkra anställningar, med låg lön och oftast inte heltid.
De kan inte bara göra smarta val med utgifter  för det har de oftast redan gjort (eller så hamnar de i lyxfällan vilket handlar om ett ytterst få antal).
I vården beviljas man inte övertid för det är för dyrt. Istället kommer de upp i heltid i bästa fall, sedan tar de in en ny timvikarie.

Så det handlar inte om egna val utan om hur samhället idag ser ut.
Jag antar att du menar väl men verkligheten ser inte ut så för det stora flertalet att de kan göra de där smarta valen. De har redan gjort det. Ändå är det svårt att få det att gå ihop. För att man inte får in mer pengar för att det inte finns mer jobb. För att inte alla kan ha hög lön och ett otaliga timmar övertid som väntar bara för att man vill ha övertid.

Fast ofta (i min erfarenhet) handlar det inte om att byta tv-abonnemang från ett som kostar 150 till ett som kostar 100 (finns ens så billiga tv-abonnemang, om man inte pratar streamingtjänster)? Utan det handlar snarare om att man har det där tv-abonnemanget, som man betalar för största men typ inte ens tittar på, och Netflix, och HBO, och Viaplay, och Amazon Prime, och Disney+, och Apple TV plus, och..... det tar liksom aldrig slut och det finns ändå inte tid att de allt det där. Sen ovanpå det har många minst 1 tidningsprenumeration som de inte läser egentligen, kanske en ljudbokstjänst som de testade men inte gillade, dyrare mobilabonnemang än de behöver, hemtelefon de inte använt på 10 år...

Jag har roddat i en handfull havererade ekonomier, eller ekonomier som är på väg ditåt, och inte sällan har det varit bortglömda så kallade skitsummor som tornat upp sig. Inte bara, självklart, men ändå så det märks rejält i plånboken.

Det finns även dom som anser att det kan få kosta lite att leva också, hur kul är det att gå igenom livet och ständigt neka sig småsaker som gör livet värt att leva?

Om du t.ex har ett mycket stort intresse för sport så är det värt varenda krona som det kostar för att kunna se allt detta.

120.000 är dåligt betalt för den uppoffring det innebär att neka sig själv dessa småsaker i 10år om du frågar mig.

Då sänker jag hellre min boendekostnad genom att flytta till mindre eller "utanför centrum" och sparar otroligt mycket mer.Jag har ingen aning om arbetsvillkoren inom offentlig sektor för undersköterskor, men om det du beskriver ens är i närheten av sanningen så låter det ju inte direkt bra.
Men dessa organiseras ju av landets med råge största fackförbund, det låter som något för facket att styra upp.
Men kommunal verkar mest upptagna med att montera ner LAS genom sin kniv i ryggen på LO nyligen...

Tillsvidare kanske dessa undersköterskor istället bör söka sig anställning i privata sektorn om de är missnöjda med sina arbetsvillkor? Eller på allvar ryta till åt sitt fackförbund.

Jag är ensamstående med 2 småbarn själv, dock på halvtid.
Med en vanlig normal arbetares mått mätt så tjänar jag helt ok, jag har råd med både bil, båt, husvagn, sommarstuga och utlandssemestrar. Samt har en ordentlig buffert och sparande....
Det går inte att förklara dålig privatekonomi med det faktum att någon är ensamstående, de som har dålig balans i sin ekonomi hade haft det även utan barn.

Om det inte är superviktigt det ska vara splitternya kläder så går det att hitta billigt på Tradera, köpa både från privatpersoner och Sellpy (Som finns på Tradera). På Sellpy har du returrätt/reklamationsrätt om något inte passar eller är som beskrivet/trasigt.

Hör med FB-vänner vad de har, fråga vänner och bekanta om deras barn vuxit ur kläder. Kolla ofta på tex Myrorna eller Stadsmissionens loppis, där kan man fynda allt möjligt.
Annars är H&M relativt billigt, passa på när de har rea.

Äter ofta vego. Nudlar/ris som bas med vegogryta eller kokta grönsaker/bönor/kikärter med tomatsås & olivolja/kokosolja till. Hemköp & Willys har frysta kycklingdelar billigt tex Garant kycklingklubba.
Köper billig hudlotion & tvål, skönhetstillbehör och toapapper av märket "Eldorado" på Willys och schampoo när det är rea. Småsaker som sparar en peng :).
Kan jag så cyklar jag då buss kostar mycket (har ingen bil). Men just nu tar jag ändå inte bussen pga rådande läge.

Det där kan jag faktiskt köpa som du lägger fram det.

Det är inte vettigt att ha 5-6 streamingtjänster igång samtidigt, där delar vi syn.
Det jag menat tidigare är att det är ingen poäng med att byta ner sig till en billigare variant som kanske inte har "HD+" o inte kan ses på lika många skärmar samtidigt för att spara 50kr.

När det kommer till just streamingtjänster så gör jag personligen så att jag har bara 1 igång åt gången, när jag "tittat ikapp" på allt jag vill se där så pausar jag den och startar upp någon annan tjänst...
Växlar man på detta sätt mellan alla de stora så får man även ibland 2-3månader gratis varje gång man startar upp,

Om jag ska ge dig någon kritik så är det att även om du är duktig på att spara verkar du inte riktigt ha koll på hur man investerar pengarna.

Nu är jag förvisso inte ensamstående, men vi har väldigt dålig ekonomi eftersom min man har löneutmätning på gamla skulder. Tillsammans har vi ett barn på 7 år.

Mitt bästa tips är att tänka ekonomiskt kring mat, för där kan man spara in massor med pengar! Att jämföra priser är förstås bra (för det gör vi) men mitt bästa tips är att ha en burk med lock i frysen dit alla grönsaksslattar hamnar. Säg att du skivar upp en paprika. Det blir alltid någonting kvar, även om det är en mikroskopisk bit. Släng in den i burken i frysen och likadant med smulor av hackad lök eller en bit morot eller vad som helst. Utöver det har vi en burk med "kött." Det kan vara korv, eller en liten bit fläskkotlett eller änden av en kassler eller överbliven bacon eller den sista smörgåsskinkan i förpackningen (eller en trasig smörgåsskinkbit som ratas av barnet.)

En gång per månad så gör vi "överraskningssoppa" på allt det här i de här burkarna. Allt åker ner i en gryta med grönsaksbuljong (hemgjord är godast; fond är toppen och grönsaksbuljongtärning funkar i brist på annat.) Sedan fyller vi upp med potatis och frysta ärtor (ärtorna läggs i sist när soppan är klar) och efter det så har vi så att vi kan frysa in flera måltider som sedan bara kan tas fram och värmas. Ungarna ÄLSKAR detta. Det blir en klar soppa så att man ser vad som är i och de tycker att det är kul att det är så många grejer i den.

Över huvud taget så kan man göra billig och god mat för nästan ingenting, så att man har råd med dyrare och lyxigare mat ibland. Billigast är inte alltid godast, men ibland är det just så. Våga prova olika märken i butiken! 

Köttfärssås kan man exempelvis dryga ut genom hälften finrivna morötter. Ingen märker något, men det är bra mycket billigare än om man hade haft motsvarande köttfärs. 

Kul idé med soppan :)
Köttfärssås med rivna morötter är supergott och ger då även mer fibrer + A-vitamin :)

Mitt tips - om det nu inteär så att ekonomin är så ansträngd att man måste leva på absolut minsta miniminivå inom varje del - är att börja med att funderaöver vad som är viktigt för dig och vad som inte är det. Snåla sen in rejält på de delarna som inte är viktiga för att ha lite över till "guldkant" för det som du värderar högt (sen kan man förstås även tänka sparsamt även med de viktiga sakerna men man slipper avstå helt).

Och planera ekonomin noga!

Det värsta är när man inser att man lägger onödiga pengar på saker som ändå inte tillför något extra, på grund av dålig planering eller att man jnte tänkt till ordentligt.

När man då har listat vad som är viktigt kan man också fundera på vad i detta som är viktigt och om det finns möjligheter att få samma känsla/behov tillfredsställd med mindre pengar.

Att planera in för det som man mår bra av i familjen är extra viktigt om man vet att den ekonomiska situationen inte är tillfällig utan långsiktig.

Det är inget realistiskt alternativ att alla undersköterskor ska sökas sig till den privata sektorn. Dels för att villkoren inte är bättre, dels för att det inte finns i den utsträckningen.
Facket kan inte göra så mycket eftersom allt handlar om politik. De får inte högre löner för det finns en budget som måste hållas till varje pris.
Alla skattesänkningar kostar, det är alltid någon som betalar och offentligt anställda är den som till största delen får ta den smällen.  Man kan prata en evighet om detta men jag släpper det med att konstatera att det är politiska beslut som styr villkoren och att facket inte kan göra ett dugg åt det.

Du vet i början av pandemin? Kommunal slogs med näbbar och klor för att personalen skulle få skyddsutrustning. De fick de inte eftersom sådant kostar pengar. Många vittnade om att den utrustning som fanns var inlåst. Först när media och arbetsmiljönämnden gick arbetsgivarna med på att de som vårdade covidpositiva inte skulle behöva göra det helt oskyddade. Det skrevs ganska mycket om det, du kanske minns?

Du utgår från dig själv och förutsätter att alla har samma förutsättningar. Det är riktigt illa eftersom de allra flesta inte har det som du. Väldigt många har det som jag beskriver: en låg lön utan möjlighet att få jobba heltid. Det går oftast inte att skaffa samma budget som du har oavsett hur mycket de försöker.
Faktiskt så är det skuldbeläggning att påstå att alla kan göra som du.
Jag tror inte att du menar att vara nedlåtande och fördömande men det är faktiskt vad du är. Det går att förklara men du verkar inte vilja veta. För vet man hur illa det ser ut för många så är det ganska naturligt att man förstår att det bör bli en förändring. En förändring som kanske kan kosta "mig" pengar.

Och då är det inte lika intressant längre utan då fortsätter man hellre att vara okunnig, utgå från sig själv och fortsätta fördöma de som inte har det som en själv.

Jag vill börja med att säga att jag håller med dig fullständigt i att det till stor del är politiska beslut som påverkar kommunal sektor...
Men hur vore det då om den stora mängd människor som jobbar inom kommunal sektor slutade rösta på samma politiker år efter år? Bevisligen gör de ju ett uselt jobb, sluta ge dem förtroende!

Jag delar även din åsikt att det behövs en rejäl förändring inom kommunal och statlig verksamhet. Sittande och tidigare regeringar har jag precis noll förtroende kvar för, enbart förakt.

Vi lever dock i ett av världens friaste länder, med förmåner och möjligheter som är få förunnat. Dessa förmåner friheter och möjligheter finns dock fritt för alla att nyttja enligt alla individers fria val.
Vill du plugga på högskolan för att få anställning som direktör så gör du det. Vill du skita i skolan och istället börja steka hamburgare så gör du det.

Jag är i den sits som jag är idag på grund av konsekvenserna av mina val tidigare i livet, jag skördar frukten av de bra val jag gjort, och jag betalar för de misstag jag gjort.

Möjligheten till att tjäna ordentligt genom att jobba hårt och mycket påverkade givetvis mitt val av utbildning och karriär. Medvetna val har satt mig här där jag sitter idag, på gott och ont.
Hade jag fått möjlighet att göra om dessa val idag, med de erfarenheter jag har idag så hade jag gjort HELT andra val.
Jag vet nu att jag lätt skulle kunna tjäna det dubbla med halva arbetsinsatsen om jag i yngre dagar valt teoretiska utbildningar som lett fram till en mer administrativa arbeten med mer ansvar.

Men nu är man en simpel skitig arbetare och får finna sig i att knega 60-70tim i veckan för att kunna sätta lite guldkant på tillvaron.

Men nu är tråden lite väl OT, jag tackar för mig.

Vi är överens vad det gäller det politiska läget.

Däremot kan du fortfarande inte utgå från dig själv när det gäller studier. Att vi har gratis, fria skolor betyder inte att alla kan studera på universiteten. Det finns många orsaker till varför man inte kan men det handlar bara ibland om vilja, oftast inte. Alla kan inte bli direktörer, läkare, ingenjörer. Alla ska inte bli akademiker för vi kan inte bygga ett land på akademiker allena.

Just det här studieargumentet är bara så himla dumt för det betyder att man faktiskt inte förstår sin samtid eller hur samhället ser ut idag. Det används för att skuld- och skambelägga alla de som inte är "lika lyckade som jag".

Jag är gölad för din skull att du gjorde de valö du gjorde i rätt tid. För vem som lyckas och vem som inte gör det handlar även det om politik, om vilken yrkesgrupp som för tillfället har bäst arbetsmarknad. Det har funnits tider med ett enormt läkaröverskott. Det har funnits tider då förskollärare inte fick jobb för att alla ville bli det.

Så när man slår sig för bröstet och förklarar att "alla kan vara lika lyckade som jag bara de tar de "rätta" besluten är man väldigt fördömande och historielös.