Anonym (Dk) skrev 2021-10-17 11:32:12 följande:
Kan uppdatera att jag har fått svar och det är sannolikt en flicka som bor i min mage. Kändes bra att få se att allt är bra och bebisen är frisk. De senaste dagarna har jag tänkt mycket på varför man önskar sig kön och vill inte bli besviken, jag vet att jag kommer älska detta barnet lika mycket.
Min vän fick missfall igår som var i vecka 20 och jag kan inte sluta tänka henne. Jag känner mig elak och går med skuldkänslor att jag har önskat och ?försökt? få pojke men meningen är faktiskt att det skulle bli en liten flicka till. Just nu övertänker jag och hormoner som spökar men jag hoppas att allt lägger sig snart och att man kan börja njuta på riktigt utan att tänka på massa saker som händer runt omkring mig. Jag vill bara ha ett friskt barn. Ursäkta mig för långa inlägget men jag har inte kunnat prata med någon om just kön osv eftersom man får mycket skit tillbaka.
Är det okej att vara besviken över könet har jag undrat... Jag kände besvikelse och sorg en stund som gick över. Jag hoppades på att uppleva bägge könen men det blir inte riktigt så. Jag och min man testade allt som det stod dvs ha koll äl, ha koll på ph värdet i underlivet, osv men det blev inte det vi ville oavsett. Älskar man sina barn, jo det gör man. Så fort man ser lilla livet älskar man den, ibland kan det ta en stund men kärleken kommer.
Jag tror att många försöker få könet de önskar fast att det är så tabu att prata om det. Att vara ärlig mot sig själv hjälper även om jag skämdes i början och hade skuldkänslor med. För oss blir det inga mer barn utan två räcker och man glömmer sedan vad man önskade sig. Att jag fortfarande sörjer lite att jag aldrig får uppleva hur de är att ha en av varje måste jag nog erkänna fast att det inte sker ofta, mina barn är mitt allt och jag skulle aldrig vilja byta ut de men att man önskar då och då är helt okej.