• Anonym (Mammon)

    Hur dela utgifter och tillgångar rättvis?

    Låt säga att två personer blir ett par och flyttar ihop. Paret får barn tillsammans.

    Person 1 har 10 000 kr i inkomst efter skatt per månad och har även tillgångar på 3 miljoner kronor (ett arv från en nära anhörig).

    Person 2 har 30 000 kr i inkomst efter skatt och har skulder på 300 000 kr (studielån).

    Fråga 1: Hushållets utgifter ligger på 30 000 kr/mån. Hur tycker ni utgifterna ska delas?

    Fråga 2: Efter ett antal år bestämmer sig paret för att separera. Parets totala sparande från inkomst uppgår då till 1 miljon kr. Hur tycker ni tillgångar (sparande + arv) resp skulder (studieskulder) ska fördelas? Utveckla gärna ert resonemang.

    Huruvida paret är sambo eller gifta, arvet är enskild egendom etc är oväsentligt i frågeställningen. Frågan är vad ni tycker är mest rättvist.

  • Svar på tråden Hur dela utgifter och tillgångar rättvis?
  • Anonym (G)
    Anonym (mira) skrev 2021-02-27 19:58:13 följande:

    Studielånet har ju den personen dragit på sig själv, och man behöver väl inte betala mer än man har förmåga till? Bara att höra av sig till csn om det. Och personen tjänar antagligen mer pga sitt studielån så det är nog en vinstaffär ändå att investera och satsa på det sättet med att utbilda sig.


    Och då ska person 2 straffas för det genom att betala mer på de gemensamma uppgifterna trots att person 1 sitter på ett stort kapital?

    Förlåt men jag kommer aldrig förstå rättvisan i ett en person skall betala mer till hushållet med pengar som kommit till pga investeringar personen gjort.

    Lånet bör ses som förutösnningwn till att personen har sin lön. 300.000 av person 2s lön är just inte lön utan investeringen för att kunna få den lönen. Lånet bör Isf betalas innan man börjar dela hushållets kostnader procentuellt.

    Och oavsett.

    Hur kan det vara rättvist att den ene skall sitta med 3 miljoner på banken och leva på den andre som således inte kan spara lila mycket? Och dessutom gå plus 15.000 i månaden på grund av dessa pengars värdeökning?

    Person 1 kan inte spara en krona av sin lön på 10.000 om de ska dela utifgterna. Ändå ska hen ha tillgång till hälften av det person 2 kunnat spara av sin lön?
  • Anonym (G)
    Anonym (mira) skrev 2021-02-27 19:58:13 följande:

    Studielånet har ju den personen dragit på sig själv, och man behöver väl inte betala mer än man har förmåga till? Bara att höra av sig till csn om det. Och personen tjänar antagligen mer pga sitt studielån så det är nog en vinstaffär ändå att investera och satsa på det sättet med att utbilda sig.


    För denne person blir det ingen vinstaffär att ha studerat om hen resten av livet skall kompensera för sin partners låga lön. Samtidigt som partnerns förmögenhet växer med 15.000 i månaden
  • Anonym (Mammon)
    Anonym (mira) skrev 2021-02-27 19:55:20 följande:

    Ok, då blir det ju svårt att svara på om man inte känner till detaljerna i den historiken.


    Det är det som är frågeställningen. Att utifrån parternas inkomster (och tillgångar) fördela utgifter (och därmed sparande)

    Om p1 tjänar 10 000 kr efter skatt, p2 30 000 kr efter skatt och utgifterna ligger på 30 000 kr- hur mycket ska respektive part lägga?

    Om de ska dela på sparandet 50/50 så innebär det i praktiken att p1 tar 5000 kr från sin inkomst till utgifter och behåller 5000 kr.

    P2 får I det fallet ta 25 000 kr från sin inkomst till utgifter och spara 5000 kr.

    Vid separation blir utfallet i ditt förlag att p1 dels får ånjuta en stor del av p2s inkomst, dels får behålla sitt stora arv+ potentiell värdeökning. = 500 000 kr från t2s inkomst + 3milj arv + drygt 1 milj värdeökning av arvet (6% per år som schablon) = 4, 5 milj kr

    P2 får 500 000 kr kvar av sin egen inkomst - 300 000 kr bostadslån = 200 000 kr. Inte ens tillräckligt som kontantinsats till en bostad.. Inte särskilt rättvist kan jag tycka.

    En följdfråga: Hur stora tillgångar ska en person ha för att det ska börja räknas? Vad händer om ena personen är arbetslös men samtidigt ekonomiskt oberoende? Ska den part som har en inkomst fortfarande bjussa på allt, inkl ett gemensamt sparande?
  • Anonym (Mammon)
    Anonym (G) skrev 2021-02-27 10:32:48 följande:

    Alltså ts. Person 1 kommer kunna öka sitt sparande med 150.000 per år genom indexfonder.

    Tycker du alltså seriöst att det är rimligt att person 2 skall stå för majoriteten av kostnaden och spara mindre än person 1 per månad?

    Person 1 som redan har ett kapital på 3 miljoner?

    Person 1 kan spara 125000 per månad om vi räknar med indexfonder.

    Person 2 10.000 (men inte ens det Eftesom hen ska betala på sitt studielån).

    Det rimliga här är att de delar 50/50. Person 2 kan då spara och betala av lån med 15.000 per månad. Person 2 ökar fortfarande sin förmögenhet med 7500 per månad.


    Fast värdeökningen är knappast stabil på 6% per år. I ett 20-årsperspektiv så är sannolikheten rätt stor för en sådan genomsnittlig avkastning, men på ett år kan det lika gärna vara -50%. Och krascher kommer med jämna mellanrum.

    Ett bättre alternativ är att se avkastningen från arvet som ett gemensamt långsiktigt sparande istället. Då får de skriva avtal på att t2 får hälften av arvets eventuella värdeökning vid separation, eller liknande.
  • Anonym (mira)
    Anonym (G) skrev 2021-02-27 20:23:50 följande:
    För denne person blir det ingen vinstaffär att ha studerat om hen resten av livet skall kompensera för sin partners låga lön. Samtidigt som partnerns förmögenhet växer med 15.000 i månaden
    Det måste han väl inte kompensera om han inte vill? De får väl skaffa ett boende som båda kan betala hälften på.
  • Anonym (G)
    Anonym (mira) skrev 2021-02-27 20:57:23 följande:

    Det måste han väl inte kompensera om han inte vill? De får väl skaffa ett boende som båda kan betala hälften på.


    Ja det håller jag med om. Men vi vet heller inte vem som valt boende. Om båda önskar bo större? Ska då han kompensera? De anser inte jag
  • Anonym (G)
    Anonym (mira) skrev 2021-02-27 20:57:23 följande:

    Det måste han väl inte kompensera om han inte vill? De får väl skaffa ett boende som båda kan betala hälften på.


    Nu förutsatte du att p2 var en han. Varför jag fortsatte på det spåret
  • Anonym (mira)
    Anonym (Mammon) skrev 2021-02-27 20:37:10 följande:
    Det är det som är frågeställningen. Att utifrån parternas inkomster (och tillgångar) fördela utgifter (och därmed sparande)

    Om p1 tjänar 10 000 kr efter skatt, p2 30 000 kr efter skatt och utgifterna ligger på 30 000 kr- hur mycket ska respektive part lägga?

    Om de ska dela på sparandet 50/50 så innebär det i praktiken att p1 tar 5000 kr från sin inkomst till utgifter och behåller 5000 kr.

    P2 får I det fallet ta 25 000 kr från sin inkomst till utgifter och spara 5000 kr.

    Vid separation blir utfallet i ditt förlag att p1 dels får ånjuta en stor del av p2s inkomst, dels får behålla sitt stora arv+ potentiell värdeökning. = 500 000 kr från t2s inkomst + 3milj arv + drygt 1 milj värdeökning av arvet (6% per år som schablon) = 4, 5 milj kr

    P2 får 500 000 kr kvar av sin egen inkomst - 300 000 kr bostadslån = 200 000 kr. Inte ens tillräckligt som kontantinsats till en bostad.. Inte särskilt rättvist kan jag tycka.

    En följdfråga: Hur stora tillgångar ska en person ha för att det ska börja räknas? Vad händer om ena personen är arbetslös men samtidigt ekonomiskt oberoende? Ska den part som har en inkomst fortfarande bjussa på allt, inkl ett gemensamt sparande?
    Då undrar jag varför p1 har gått med på att dra på sig utgifter som den inte har råd med, eller varför p2 har gått med på att de tillsammans ska dra på sig utgifter som de inte kan betala hälften var på.

    P2 måste inte bjussa på någonting, utan det är helt och hållet dennes eget val.
  • Anonym (G)
    Anonym (Mammon) skrev 2021-02-27 20:47:54 följande:

    Fast värdeökningen är knappast stabil på 6% per år. I ett 20-årsperspektiv så är sannolikheten rätt stor för en sådan genomsnittlig avkastning, men på ett år kan det lika gärna vara -50%. Och krascher kommer med jämna mellanrum.

    Ett bättre alternativ är att se avkastningen från arvet som ett gemensamt långsiktigt sparande istället. Då får de skriva avtal på att t2 får hälften av arvets eventuella värdeökning vid separation, eller liknande.


    Jag utgick nu från siffror andra angett här. Oavsett avkastning så kan jag tycka det är helt orimligt att person 1 ska ha tre miljoner liggande medans person 2 betalar för hen
  • Anonym (mira)
    Anonym (G) skrev 2021-02-27 21:00:23 följande:
    Ja det håller jag med om. Men vi vet heller inte vem som valt boende. Om båda önskar bo större? Ska då han kompensera? De anser inte jag
    Nej, då får han med 3 miljoner ta av sina pengar eller avkastningen därav.
  • Anonym (mira)
    Anonym (G) skrev 2021-02-27 21:01:02 följande:
    Nu förutsatte du att p2 var en han. Varför jag fortsatte på det spåret
    Han eller hon försökte jag med först, till slut blev det enklare att bara skriva han. Vi kan ju säga att det är ett homosexuellt par så kan jag kalla båda för han.
  • Anonym (G)
    Anonym (mira) skrev 2021-02-27 21:08:34 följande:

    Han eller hon försökte jag med först, till slut blev det enklare att bara skriva han. Vi kan ju säga att det är ett homosexuellt par så kan jag kalla båda för han.


    Ja alltså jag ville inte kritisera utan bara förklara varglr jag själv skrev så innan någon hann kritisera mig
  • Anonym (mira)
    Anonym (G) skrev 2021-02-27 21:15:22 följande:
    Ja alltså jag ville inte kritisera utan bara förklara varglr jag själv skrev så innan någon hann kritisera mig
    Ok, jag förstår! Jag tänkte själv ett tag att någon kommer säkert anmärka ifall man inte skriver könsneutralt.
  • Anonym (Mammon)
    Anonym (mira) skrev 2021-02-27 21:02:42 följande:

    Då undrar jag varför p1 har gått med på att dra på sig utgifter som den inte har råd med, eller varför p2 har gått med på att de tillsammans ska dra på sig utgifter som de inte kan betala hälften var på.

    P2 måste inte bjussa på någonting, utan det är helt och hållet dennes eget val.


    Är det en förutsättning för alla relationer att man måste kunna betala hälften av allt och att det måste vara från inkomst pengarna kommer?

    Jag tänker att man får förutsätta att det här paret är överens om nivån på utgifterna. Även fast många i tråden upplever dem som onödigt höga.

    P1 har stora tillgångar så det är ju inte så att hen inte har råd.

    P2 kanske är helt ok med att ta en större del av utgifterna, eftersom P2s livsinkomst sannolikt kommer vara mångfaldigt större än p1:s. Däremot ser jag inte varför P2 ska ge bort av sin inkomst till P1 i rent sparande när hen själv står utan tillgångar, och dessutom är belastad av skulder.

    Jag var bara tvungen att skriva "henifiera" personerna nu :)
  • Anonym (mira)
    Anonym (Mammon) skrev 2021-02-27 21:37:33 följande:
    Är det en förutsättning för alla relationer att man måste kunna betala hälften av allt och att det måste vara från inkomst pengarna kommer?

    Jag tänker att man får förutsätta att det här paret är överens om nivån på utgifterna. Även fast många i tråden upplever dem som onödigt höga.

    P1 har stora tillgångar så det är ju inte så att hen inte har råd.

    P2 kanske är helt ok med att ta en större del av utgifterna, eftersom P2s livsinkomst sannolikt kommer vara mångfaldigt större än p1:s. Däremot ser jag inte varför P2 ska ge bort av sin inkomst till P1 i rent sparande när hen själv står utan tillgångar, och dessutom är belastad av skulder.

    Jag var bara tvungen att skriva "henifiera" personerna nu :)
    Ska man tänka på ekonomisk rättvisa så ja, i mitt tänkande så får man då dela på utgifterna, och inte dra på sig mer utgifter än man har råd med, eller är villig att betala. Man får ju också se långsiktigt på vad konsekvenserna kan bli att betala för någon annan.

    Om paret är överens om utgifterna, hur tänkte då p1 att betalningen för dessa utgifter skulle ske? Hur tänkte p2 att de skulle ske?

    Om p2 är helt ok med att ta större del trots inga egna sparpengar så är ju saken glasklar. Det är ett val han har gjort.
Svar på tråden Hur dela utgifter och tillgångar rättvis?