• Anonym (Det gör ont!)

    Separera trots alla känslor kvar..

    Vi var tillsammans i två år. Haft det fint tillsammans.

    För tre månader sen diskuterade vi, och kom fram till att allt eftersom förhållandet framskridit har våra olikheter blottats.

    Första halvåret kändes det mest som vi inte hade annat än likheter. Men sedan har olikheterna kommit ifatt oss.

    Egentligen i allt är vi helt olika. Hon älskar natur, jag trivs bättre i stadsmiljö och puls. Hennes dröm är hus på landet, min är en fin lägenhet centralt. Hon värdesätter inte jul.och andra högtider, jag tycker de har en given plats i mitt liv. Så här fortsätter det i oändlighet.

    Vi kom fram till att det klokaste för bådas del är att vi går vidare på varsitt håll, vi är helt enkelt för olika.

    Med det sagt, både hon och jag har alla känslor kvar för varandra. Idag flytttade vi till våra nya boenden. Det gör så ont, jag saknar henne så att det går att ta på känslan.

    Tårar hela dagen från båda. Känns som att en del av mog själv tagita ifrån mig. Hon känner linadant.

    Vi har bestämt att inte klippa allt direkt, utan göra det mjukt och försiktigt. Vi ska ses ibland, ha kontakt på telefon, även fortsätta vara intima tillsammans. Dock är båda medvetna att det kan inte fortsätta för alltid, utan det måste få tona ut.

    Min fråga till dig/er som gjort nåt liknande är, kommer det sluta göra så fruktansvärt ont, dör känslorna ut med tiden? Det.är tortyr mot båda oss att behöva vara ifrån varandra på det här viset, trots att jag är medveten om att det.är första dagen.

  • Svar på tråden Separera trots alla känslor kvar..
  • Anonym (nja)

    Jag tycker ni tänker fel att ni ska ha sex osv. Bättre kapa allt direkt. Dra av plåstret fort liksom. 
    Om det inte är så att ni kan hitta en kompromiss och leva tillsammans igen, så är det ett lidande att göra som ni nu har bestämt. 

  • Citronsaft

    Första felet ni gör är ju att "tona ut det". Funkar aldrig. Dra av plåstret bryt all kontakt och gå vidare.

    Kompromissa - vilket jag antar att ni gjort.

    Lägenhet och lantställe?

    Du kan väl fira jul utan henne med familj osv.

  • Tvillingarna14

    Jag och min sambo tycker nästan olika om allt, men ändå är vi tillsammans. Fattar liksom inte varför ni separerat om ni älskar varandra??? Man kan som sagt vara ihop trots olikheter. Handlar bara om att det krävs lite mer engagemang från bådas håll. Viktigast är ju ändå kärleken. Bli ihop igen. Snälla.

  • Anonym (Z)

    Det är inte alltid lätt att hitta kärleken och har man väl gjort det så kan man offra en del för den och kompromissa. Jag antar att ni ändå kommit fram till att ni inte kan kompromissa med vissa saker då.

    Hon vägrar fira jul alls och du vill fira med henne. Du vägrar bo i hus oavsett om det är med henne. Alltså då älskar ni ju inte varandra iallafall. Ni kanske fortfarande är attraherade av varandra. Men tror inte heller något gått kommer av att dra ut på det.

    Ni älskar inte varandra tillräckligt och då är det bara att släppa och träffa andra där vi verkligen passar ihop och älskar varandra så mycket att du till och med skulle kunna tänka dig att bo i ett hus bara för att få vara med henne. Och hon kan tänka sig att följa med och fira jul för att hon vill vara med dig oavsett vad ni gör.

  • Anonym (Anna)
    Anonym (Det gör ont!) skrev 2021-03-06 19:26:53 följande:

    Vi var tillsammans i två år. Haft det fint tillsammans.

    För tre månader sen diskuterade vi, och kom fram till att allt eftersom förhållandet framskridit har våra olikheter blottats.

    Första halvåret kändes det mest som vi inte hade annat än likheter. Men sedan har olikheterna kommit ifatt oss.

    Egentligen i allt är vi helt olika. Hon älskar natur, jag trivs bättre i stadsmiljö och puls. Hennes dröm är hus på landet, min är en fin lägenhet centralt. Hon värdesätter inte jul.och andra högtider, jag tycker de har en given plats i mitt liv. Så här fortsätter det i oändlighet.

    Vi kom fram till att det klokaste för bådas del är att vi går vidare på varsitt håll, vi är helt enkelt för olika.

    Med det sagt, både hon och jag har alla känslor kvar för varandra. Idag flytttade vi till våra nya boenden. Det gör så ont, jag saknar henne så att det går att ta på känslan.

    Tårar hela dagen från båda. Känns som att en del av mog själv tagita ifrån mig. Hon känner linadant.

    Vi har bestämt att inte klippa allt direkt, utan göra det mjukt och försiktigt. Vi ska ses ibland, ha kontakt på telefon, även fortsätta vara intima tillsammans. Dock är båda medvetna att det kan inte fortsätta för alltid, utan det måste få tona ut.

    Min fråga till dig/er som gjort nåt liknande är, kommer det sluta göra så fruktansvärt ont, dör känslorna ut med tiden? Det.är tortyr mot båda oss att behöva vara ifrån varandra på det här viset, trots att jag är medveten om att det.är första dagen.


    Jag tror inte  att er kärlek är så start, då hade ni kunnat kompromissa om dessa  saker. Det är ju inga livsavgörande dealbreakers, precis.

    Sedan ska ni göra slut och inte fortsätta som särbos. 
  • Anonym (Tona ut)

    Helt fel tänk att tona ut.
    Ju mer ni tonar ut desto mer kommer ni sannolikt slita på varandra, bli bittra och kanske bli ovänner till slut. Ni får ingen chans att få distans till relationen då. 

    Bättre bryta helt, och kanske hitta tillbaka som fina vänner sen, när känslorna har lagt sig. 

  • Ascendere

    Hitta lösningar istället tycker jag. 
    Bättre att hitta någon man klickar med sexuellt och känslomässigt, vilket ni verkar göra, och lösa det praktiska än tvärtom, alltså att hitta någon som matchar ens lista och sen försöka jobba fram det känslomässiga, det kommer inte att funka....

    Lägenhet i stan och torp på landet. Ni måste inte bo ihop 100% av tiden, så har min pappa och hans fru gjort i perioder, en har bott på lantstället och en i stan, inga problem. 
    Och varför måste man fira alla högtider ihop bara för att man är kär? Överskattat. 
    Jag tror på att använda både hjärtat och hjärna i såna här frågor. 

Svar på tråden Separera trots alla känslor kvar..