Gravid/mamma som 40+ - hur reagerade omgivningen?

Det finns flera dimensioner i detta. Ingen ska behöva bli dåligt bemött pga sitt val att skaffa barn sent eller tidigt i livet. Jag har ju svårt att relatera till hur man kan vilja göra det sent av flera anledningar men det angår ju egentligen bara dem som gör det. Jag tycker dock inte att man ska blunda för riskerna med det, vilket många gör, jag förstår inte varför man försöker bagatellisera dessa risker eller helt förneka dem.

Det som irriterar mig är som sagt att samhället är uppbyggt på ett sätt så att man antingen skaffar barn som ung och behöver kämpa dubbelt så hårt med livet jämfört med någon som är 40 år och börjar med sitt första barn.

Plus detta tillkommer alltså massa fördomar och öppen ogenerad kritik mot yngre föräldrar där man ser ner på dessa, tillskriver dem massa egenskaper som inte stämmer och gör sig rolig på bekostnad av dessa, som om 40 ska vara det nya normala att skaffa barn. Som om det vore sundare/bättre/ mer korrekt trots att det av många anledningar faktiskt inte alls är så.

Jag skulle också vilja påstå att många är väldigt oupplysta kring hur fertiliteten fungerar och hur mycket den faktiskt sjunker enbart relaterat till ålder om man räknar bort individuella skillnader och diverse livsstilsfaktorer.

Man får liksom välja mellan en tuff uppförsbacke i tjugoåren eller att eventuellt bli barnlös om man hårdrar det.

Visst är det många som försöker länge medan vissa helt enkelt bara vill vänta pga karriär. Jag menar, det finns hur många knäckta män och kvinnor som helst som kämpar stenhårt med att få barn men det inte går. Det är fruktansvärt egentligen. Samhället propagerar ut att man bör vänta pga karriär, gemene man sitter och flabbar bakom ryggen på unga som skaffar barn. Klart som fan det blir såhär. Visst du kan vara hur pigg som helst vid 40 och gå i fyra olika elitsporter, kanske vid 50 sen blir man ganska till åren. Det är inte riktigt roligt att vara ung och ens släktingar dör ifrån tidigt och mamma och pappa är gamla och ganska sega.

Jag menar inte att man sitter inne med sin rollator när man fyller 60 men man drar på sig fler sjukdomar och små krämpor och har inte samma energi längre osv.

Jag menar har man en farmor/farfar som är 60 är ju det ganska roligt och de orkar mycket om de har lust att engagera sig i barnbarnet, är ju skillnad att träffa barnet ibland kontra ha det på heltid. Jag menar skaffar alla barn vid 40 så kan ju barnet snabbt säga hej då till en längre relation med sina äldreföräldrar som då är 80 när barnet föds. Sen säger jag inte att äldre föräldrar är dåliga föräldrar på något sätt. Har bara svårt att relatera till dessa saker. Vet inte hur jag själv skulle reagera om jag råkade bli med barn igen vid 40. Spontant skulle jag väl känna att jag kanske vill göra andra saker med livet när barnen nu vuxit upp och inte börja om igen om ni förstår m. Men svårt att säga. Man knyter ju inte an mindre till ett barn pga sin ålder. Och man känner sig inte gammal som 40-åring heller. Ja det var lite tankar.

Jo du kanske blev det men det är väldigt många som inte kan det. Och då att sitta och flagga för att det gick så lätt för mig gör ju att du kanske invaggar folk i en falsk trygghet. Tycker jag är moraliskt fel faktiskt.

Grått hår kan man få som 20-åring, det säger inte så mycket faktiskt.

Jo såklart ska man inte döma ut andra.

Shit vad du låter bitter. Man ska inte ha fördomar menar du men här radar du upp alla dina egna. Jösses. Inse att man är olika och livet ser olika ut för olika människor. Det är få som går genom livet och sen när man är 40 säger till sin sambo sedan 20 år "nämen om vi skulle ta och skaffa några barn". Du tror väl ändå inte att folk är så dumma. Det finns tusen anledningar att man skaffar barn sent, det vanligaste är att man har svårt att få barn eller att man inte träffat någon man vill skaffa dem med. Tråkigt att du mött fördomar och att det påverkar dig så mycket men du behöver varken hävda dig eller skamma andra för det. Det är ju minst lika illa som de fördomar du själv mött.

Men lite så är det ju när man inte tar upp de problem en del unga föräldrar får också, utan går med inställningen att allt ordnar sig oavsett.

Jag tycker det viktiga är att man visar på vilka risker som finns - sedan är folk ändå vuxna människor.

Jo, jag förstår att du blivit illa bemött - men det sätt du skriver på blir ju lite i sin tur samma sak men mot oss äldre. Så du är medveten om det iaf - det var det jag reagerade på.

Män som skjuter på barn, jadu, bra fråga. De har ju inte samma biologiska (eller för den del sociala) press att skaffa barn tidigt - äldre fäder är nog ändå fortsatt vanligare och media lyfter ju upp många som blir pappa långt efter 50 i glada artiklar....

Jo du kanske blev det men det är väldigt många som inte kan det. Och då att sitta och flagga för att det gick så lätt för mig gör ju att du kanske invaggar folk i en falsk trygghet. Tycker jag är moraliskt fel faktiskt.

Grått hår kan man få som 20-åring, det säger inte så mycket faktiskt.

Jo såklart ska man inte döma ut andra.

Nej är inte bitter, vad skulle jag vara bitter över menar du? Om du läst vad jag skrivit förstår du nog vad jag menar. Man kan väl diskutera någonting eller? På vilket sätt menar du att jag skulle hävda mig eller skamma folk? Vet ej vad det sista ens innebär. Jag pekar på fakta och min egen uppfattning om saken, är det inte tillåtet?

De lyfts i tid och otid tycker jag. Man bör ju väga risker mot varandra tänker jag?

Det finns negativa faktorer kopplade till äldre pappor. Det är inte riskfritt. Bortser man från detta är det ju inte heller helt moraliskt rätt mot kvinnan att slösa hennes tid om hon vill ha barn.

Ja, och det gäller ju då både unga och äldre föräldrar, helt enkelt. Men utan att skamma valet.Det är ju så - jag gav bara en tänkbar förklaring till varför män kanske inte känner samma stress ändå. De har ju ändå möjligheter längre upp i åren, även om det finns risker.

Vet inte vad skamma betyder riktigt. Jo, men det är mycket man kan som inte är speciellt smart eller etiskt rätt. Att skaffa barn som 50-årig pappa... alltså... Ja. Absolut.

Skambelägga. Att liksom indikera på olika vis att någons val eller sätt att leva är lite sämre eller skadligt, utan att ha helt fog för det.

Typ skamma nån yngre för att ?ja man vet ju hur det där kommer gå om några år? eller någon äldre att ?stackars dina barn när de blir äldre, då kommer nog det här och det här att hända?.

Jaha! Ja... nä precis det är fult. Ber om ursäkt. Jag förklarade att jag har den uppfattningen gällande det psykosociala utifrån tidigare erfarenheter och man färgas ju ofta av sina tidigare erfarenheter. Såklart ger inte det mig rätt att trycka det i ansiktet på folk eller dra likhetstecken att det skulle vara någon absolut sanning. Så ber om ursäkt för det.