Anonym (Hello)

Wed 21 Apr 2021 17:25

46 svar

Stört kär i en skådespelare

Hej...

Har fått sånt problem.

Är sambo och har 2 barn. Jag har typ i 3 månader varit stört kär och förälskad i en skådespelare. Jag kan verkligen allt om honom och har blivit helt besatt.

Egentligen började det för ca 6 månader men kunde tygla mina känslor mer. Idag är jag galen.

Jag har verkligen försökt att svartmåla, avdramatisera, hitta fel med honom. Men det går inte. Han är i mina tankar 24/7. Jag går omkring och fnittrar och hittar på historier i huvudet om hur vi träffas osv. Nya historier hela tiden. Livlig fantasi har jag. För att inte tala om när vi har sex. Hela jag har förändrats och min sambo märker att det är något. Har blivit väldigt kylig mot honom. Har också funderat på att göra slut. Men tänker att det här kanske försvinner snart, att jag fått nån psykos eller något, men det går ju för fan aldrig över!!!

Måste jag gå till en psykolog eller var är fel på mig?

Jag känner inte människan och är kär i en illusion av honom. Och nånstans spelar det ingen roll hur han är, är kär ändå. Totalt rubbad.

Hjälp för faaaaan!!!

Anonym (Hello) Trådstartaren

Thu 22 Apr 2021 19:11

#31

Anonym (jaha) skrev 2021-04-22 16:48:35 följande:

Jo, om man tänker på vad som står på spel, eran relation och era barns trygghet så känns ju några samtal med en psykolog eller terapeut som ett ganska litet pris att betala. Om de samtalen sen i sin tur leder till att det finns brister i ert förhållande som ni behöver reda ut du och din man så är det ju oxå bra för då kanske detta var en varningssignal om att allt inte står rätt till... eller så kan det vara tvärtom att du nedvärderar ditt förhållande och partner när du jämför det med din fantasi (för jämför gör du, inte nödvändigtvis medvetet men garanterat omedvetet)

Om du å ena sidan har ett "fantasiförhållande/förälskelse" som på alla sätt är prefekt och idealiserad som fantasier ofta är... och å andra sidan har ett förhållande med brister och alla vardagens måsten och tråkigheter så är det ju klart att det senare kommer framstå som himla trist i jämförelse. Tänk såhär..du har en gammal volvo som funkar som det ska och tar dig dit du ska... rätt vad det är får du syn på en ferrari och börjar fantisera om hur häftigt det skulle vara att glida fram i en ferrari istället... det är väl klart att din gamla volvo kommer kännas tråkig i jämförelse även om du rent rationellt vet att du aldrig kommer ha råd med ferrarin?

Känslor är ju inte alltid rationella, men de påverkar ändå vårt mående i ganska mycket. Och de påverkar även våra relationer till andra människor. Hur vi förhåller oss till andra avgörs ju ganska mycket av vad vi känner för dem. Tid och känslor är heller inte oändliga, det du ger till den ena tar du från den andra, all den tid, energi och engagemang du ägnar åt ditt din fantasi är tid, energi och engagemang som försvinner från ditt förhållande och det är nog snarare det som i praktiken kommer påverka ert förhållande men även hur ditt förhållande känns och upplevs. Du kanske börjar irritera dig på småsaker i ditt förhållande och din partner som du inte brytt dig om förut, att du börjar "upptäcka" fel hos din partner som du inte brytt dig om förut... (tänk om han kunde vara som fantasipartnern som känns så perfekt på alla sätt).. i början är det kanske inget större problem, men ju fler fel och irritationsmoment och fel du hittar desto mer kommer missnöjet öka, och ju mer det ökar desto större kommer gapet mellan dig och din man bli. Din förälskelse kan bli en växande kil mellan dig och din man.

Förstår du vad jag menar?

Jag förstår.

Jag kommer inte göra slut imorgon och är inte impulsiv på att fatta stora beslut.

Men tror jag skulle var för feg egentligen att berätta för läkare, psykolog osv.

Tror jag är kvar i situationen lite till. Är den inte över på 1 månad så tar jag tag i det.

Efter funderande med mig själv undrar jag som jag har ett stort behov av att bli sedd just nu.

Anonym (*)

Thu 22 Apr 2021 21:30

#32

Anonym (J) skrev 2021-04-21 18:00:40 följande:

Det är inte kärlek utan erotomani som är en typ av vanföreställning.

Sök hjälp.

Nej, det är det inte. Erotomani innebär också att man tror att kärleken är besvarad och det tror ju inte TS. Hon är inte psykiskt sjuk. Hon fantiserar.

Anonym (?)

Thu 22 Apr 2021 22:04

#33

Får man vara fräck och fråga vilken skådespelare..?

mari123

Fri 23 Apr 2021 04:32

#34

Hade du inga idoler när du var barn/tonåring? Du verkar missat ngt längs vägen?

Anonym (XXX)

Fri 23 Apr 2021 09:33

#35

Jag har också haft sådana crusher, och jag är definitivt inte psykiskt sjuk. Jag tror inte alls att det måste vara sådana mörka och mystiska och djuuuupa problem hos TS (och oss andra som varit där), som orsakar detta, utan det går att förklara med vår nedärvda biologi i förhållande till våra numera stora hjärnor.

När förmågan att bli förälskad utvecklades (förmodligen medan vi fortfarande var apmänniskor), fanns det inte film, TV, fotografier... Våra förfäder blev förälskade i dom de såg intill sig, det fanns inga andra. Hjärnan utvecklade därför inte någon "spärr" emot förälskelse i karaktärer på film.

Nu finns det film (och innan dess fanns det i ganska många århundraden kvinnor och män på tavlor och i form av statyer, t.ex. Maria- och Jesusbilder, som en del människor lyckades kära ner sig i). Och den mekanismen i vår hjärna som "fixar" förälskelsen, låter oss gå igång på dessa mans- och kvinnogestalter. Förnuftet kopplas automatiskt bort vid förälskelse... och då får vi det här. En crush på någon vi bara sett på film och TV.

Så - NEJ du är inte sjuk, TS. Men sedan kan det ju vara så att din man inte är rätt för dig ändå. Men du ska inte ta beslutet att lämna honom medan du fortfarande är förälskad i den här skådespelaren, för nu tänker du inte klart. Vänta tills det är över - och det KOMMER att gå över. Man tror alltid att det inte ska göra det, men det gör det.

Anonym (Drabbad)

Fri 23 Apr 2021 13:40

#36

Räkan77 skrev 2021-04-22 17:01:44 följande:

Jag tycker du ska boka in ett besök hos din husläkare som kan göra en bedömning om du behöver hjälp. Utifrån din beskrivning så låter din verklighetsflykt mer extrem än vad som är brukligt hos vuxna människor. Det behöver ju inte vara nåt sjukligt, men skulle kunna vara det. Speciellt eftersom du beskriver att du tidigare var väldigt nedstämd. Under alla omständigheter som behöver du hjälp så att du kan sätta dina barn behov i första rummet.

Springa till husläkaren för en idolcrush!! Tror jag skrattar ihjäl mig. Skulle vilja se husläkarens min när patienten berättar sitt ärende:))))

Kråkungen

Fri 23 Apr 2021 15:05

#37

Anonym (Drabbad) skrev 2021-04-23 13:40:51 följande:

Springa till husläkaren för en idolcrush!! Tror jag skrattar ihjäl mig. Skulle vilja se husläkarens min när patienten berättar sitt ärende:))))

Fast det är ju precis det som är grejen - utifrån det ts berättar är det ju inte en vanlig crush! Hon är helt besatt; hon kan inte tänka på annat; det går ut över hennes funktion i vardagen; hon funderar på att vara otrogen/lämna mannen och barnen; hon känner sig gränslös... det är mer än bara en vanlig crush. Däremot håller jag med om att det inte känns helt meningsfullt att söka till husläkare - oavsett om det ligger ett större problem i botten eller inte så är det ju inte ett fysiskt problem.

Anonym (X)

Fri 23 Apr 2021 17:22

#38

Dårskaper.
Adda han på twitter, prata lite med han så går det över.

Anonym (jaha)

Fri 23 Apr 2021 17:39

#39

Anonym (Drabbad) skrev 2021-04-23 13:40:51 följande:

Springa till husläkaren för en idolcrush!! Tror jag skrattar ihjäl mig. Skulle vilja se husläkarens min när patienten berättar sitt ärende:))))

Det beror ju kanske på hur stort man upplever problemet vara. Att springa till husläkaren är förmodligen klart mindre otrevligt än att skilja sig, eller hur?

En husläkare har förmodligen klart mer erfarenhet och förståelse för såna problem än du gör så jag tror faktiskt inte personen kommer skratta utan kommer snarare hantera det professionellt.

Anonym (jaha)

Fri 23 Apr 2021 17:40

#40

Anonym (X) skrev 2021-04-23 17:22:08 följande:

Dårskaper.
Adda han på twitter, prata lite med han så går det över.

Så din lösning på förälskelser är att slänga mer ved i elden?
Fast brukar inte det få motsatt effekt?

Kråkungen

Fri 23 Apr 2021 21:38

#41

Anonym (jaha) skrev 2021-04-23 17:39:25 följande:

Det beror ju kanske på hur stort man upplever problemet vara. Att springa till husläkaren är förmodligen klart mindre otrevligt än att skilja sig, eller hur?

Exakt. Exakt så.

Anonym (jaha) skrev 2021-04-23 17:39:25 följande:

En husläkare har förmodligen klart mer erfarenhet och förståelse för såna problem än du gör så jag tror faktiskt inte personen kommer skratta utan kommer snarare hantera det professionellt.

Håller med. Även om en husläkare inte skulle kunna göra så mycket i termer av behandling (pga inte hens område) så skulle hen definitivt inte skratta (om det inte råkade vara en allmänt inkompetent läkare), utan hantera det professionellt - och troligtvis remittera vidare t psykiatrin.

Räkan77

Fri 23 Apr 2021 21:46

#42

Kråkungen skrev 2021-04-23 21:38:42 följande:

Exakt. Exakt så.Håller med. Även om en husläkare inte skulle kunna göra så mycket i termer av behandling (pga inte hens område) så skulle hen definitivt inte skratta (om det inte råkade vara en allmänt inkompetent läkare), utan hantera det professionellt - och troligtvis remittera vidare t psykiatrin.

Jag ser husläkaren som en första anhalt när besvären inte är av akut karaktär och osecifika. Husläkaren kan göra en första bedömning, ordinera provtagning och remittera vidare.

Okänd

Sat 24 Apr 2021 00:38

#43

Meddelande borttaget

Anonym (XXX)

Sat 24 Apr 2021 05:30

#44

Anonym (jaha) skrev 2021-04-23 17:40:59 följande:

Så din lösning på förälskelser är att slänga mer ved i elden?
Fast brukar inte det få motsatt effekt?

Håller med här. I min erfarenhet blir det bara värre, om man lyckas bli vän med honom på t.ex. Facebook, och "pratar" några ord med honom. Det blir mer verkligt, man upplever det som att man har en relation av något slag, att man känner varandra ömsesidigt. Man får en het rusch genom hjärnan och kroppen när man ser att han har svarat på något man skrivit till honom, man sitter och stirrar på ordet "vän" och tänker "tänk att han och jag är VÄNNER", man bevakar den gröna pricken som visar att han är inloggad, och känner en gemenskap i Facebookvärlden när båda är där samtidigt...

För så tokigt blir det, när man är förälskad. Fastän han bara tackar ja till alla vänförslag av promotion-skäl, och svarar på ens kommentarer av samma skäl (och kanske av artighet).

Jag har själv hållit på och "förföljt" en halvkändis på Facebook på det sättet. Kommenterade en massa på hans inlägg, för jag blev så lycklig varje gång han svarade, eller åtminstone lajkade min kommentar... Men sedan slutade han svara mig, och till slut stängde han ner så att bara vissa vänner kunde se det mesta han skrev, och jag var inte en av dom. (Jag VET att jag hamnade på begränsadlistan, för andra kommenterade på de inlägg som jag kunde se, och nämnde då diskussioner och inlägg som jag inte kunde se.) När jag insåg detta blev jag jättesårad, fast jag visste att det var irrationellt...

Gå inte den vägen, TS - det blir bara värre!

Rosebud

Sat 24 Apr 2021 10:40

#45

Talangen att uttrycka och gestalta är väl nåt som kommer med yrket för en skådis? De är experter i att förmedla intryck, upplevelser och stämningar.

Ibland med mycket små miner eller gester.

Men de allra bästa har också förmågan att helt kasta masken och släppa garden för att nå fram.

Det är inte alls förnedrande om det tillför nåt yrkesmässigt eller privat.

Det finns människor i alla möjliga yrken som har den där förmågan att "gå genom rutan" för att de är som de är, ungefär.

Utåtriktade, intagande, soliga och orädda för att göra bort sig. Vågar bjuda på sig själva.

Har ett mycket starkt minne av när jag som 13- åring pratade med Bibi Andersson irl vid Vanadisplan. Hon var då nästan 40 år gammal.

Det var som att bli träffad av blixten.

Kråkungen

Sat 24 Apr 2021 21:06

#46

Räkan77 skrev 2021-04-23 21:46:01 följande:

Jag ser husläkaren som en första anhalt när besvären inte är av akut karaktär och osecifika. Husläkaren kan göra en första bedömning, ordinera provtagning och remittera vidare.

Ja precis, du har förstås helt rätt i detta :)

Stört kär i en skådespelare

INNEHÅLL