Jag tycker detta är jätte jobbigt o fråga men testar. Jag är mamma på 40 som är ensamstående med en dotter på 7. Jag jobbar heltid och utmätning pga skulder. Ni som är i liknande situation vad har ni kvar i månaden efter ni betalt räkningar o allt som hör till. Och hur klarar ni det? Hir gör ni? Jag tycker jag är så dålig på att planera.
När KF drog pengar av mig så fick jag helt enkelt finna mig i att jag var tvungen att säga upp vissa saker under den perioden. Annars skulle jag ju dra på mig fler skulder.
Jag hade bara basic tv-kanaler, lägsta pris på bredband, inga som helst prenumerationer på varken böcker, appar eller streaming, nollade mina inköp så bara sonen fick det han behöver och såg det lite som en sport att laga vettig mat. Inga som helst andra räkningar eller utgifter utöver el/hyra/facket. Det gjorde att jag faktiskt hade en slant över så det gick att göra saker ibland. Det blev nåt besök på ett nöjesfält och vi kunde gå på bio eller faktiskt ta nån natt på hotell.
Min sambo har löneutmätning och har strax under 9000 kronor efter skatt. Vi har barn och jag har ett låglöneyrke och är dessutom sjukskriven 50% Vår boendekostnad är på 10.000 kronor/månaden. Det ÄR tufft, men vi vet också att det kommer ju att ta slut någon gång.
Vi har gjort upp en budget som vi håller i stenhårt. Vi storhandlar efter inköpslista och vi köper lördagsgodis i en lågprisbutik en gång/månad som vi sedan delar upp varje helg. Kläder till våra barn köper vi via nätet eftersom det är lätt att jämföra priser där och köpa det billigaste. Åt oss själva köper vi aldrig kläder.
Vi har sett till att berätta för andra i vår närhet om vår ansträngda ekonomi. Det tog ett tag innan vi vågade göra det, men när vi väl gjorde det, så blev det så mycket lättare för oss. Det är ingen längre som förväntar sig att vi ska bjuda på middag eller köpa dyra presenter till födelsedagar, men ändå är vi inte utestängda ur gemenskapen. Det har också gjort att folk frågar oss ifall vi vill ta över kläder som ändå ska slängas och liknande. I början skämdes jag jättemycket för det här, men jag har insett att det faktiskt inte är någonting att skämmas för. Ibland blir det helt enkelt fel i livet och så länge man gör rätt för sig så blir det ju bättre en dag.
Vi sparar väldigt mycket pengar på maten (men utan att vara hungriga) Vi drygar ut det dyra med någonting annat (t.ex. hälften morötter i köttfärssåsen.) Det här gör att även vi faktiskt kan spara pengar emellanåt. Även om det bara är en 50-lapp en månad, så är det bättre än ingenting. De sparade pengarna går i första hand till oförutsedda kostnader, men vi kan också unna oss ett restaurangbesök eller som nu när vi sparar pengar till en campingsemester, där vi ännu inte vet hur många dagar det blir i sommar, men där vi hittills har kunnat spara ihop så att vi kan campa 4 nätter och det ser vi fram emot.
Det viktigaste är att inte försöka deppa ihop. Det är bättre att snåla och spara för att sedan med gott samvete kunna köpa en flaska vin eller just den där tröjan som barnet vill ha, än att man bara köper och inser att pengarna är slut långt innan månaden är slut.
Man måste också hitta roliga, men gratis, aktiviteter att göra. Vi gör någon gång i månaden en utflykt med buss, där vi tar med oss matsäck för en hel dag och besöker sevärdheter i eller utanför vår stad. Vi googlar mycket på nätet för att hitta sagor och sägner om olika platser som vi sedan kan berätta om för våra barn, t.ex. om spöken eller om historiska händelser som har utspelat sig på en till synes ganska tråkig plats. Då blir picknicken mer magisk än att man bara sitter på en gräskulle och käkar en medhavd tråkig ostmacka och dricker vatten till.