1962 skrev 2021-06-23 17:14:00 följande:
Ja är gift med en fem år yngre ma, vi har särkullbarn mina vuxna utflygna han har minderåriga varannan vecka. Nu till problemet när vi träffades va han sjukskriven men för att vi skulle bo ihop skulle han börja jobba och de gjorde han i ett par år. Han blev sjukskriven de gick så långt att han blev utskriven o nollad, pengar har han på sitt sparkonto som han nu lever på, vad gäller jobb blir de inget sökt och sparpengar a tar slut om nåt år. Ja har fem år kvar till pensionen men kommer säkert jobba 10 år tillja har förklarat att ja kommer inte kunna försörja och även sagt att hans barn inte kommer kunna va här varannan vecka men hur ja än vänder o vrider på de kommer ja inte kunna försörja två. Ja har slitit hela mitt liv och ha ett bra liv även efter jobb men som de känns nu kommer de inte bli så när ja pratar med honom att han måste göra nåt bara om så halvtid lyssnar han inte bara skiter i de, ja har förklarat att ja vill inte ha de så då säjer han du får väl flytta då efter 10 år. Har ja fel eller är ja verkligen försörjningsskyldig till en vuxen, ja har 10 barnbarn oxå och vill unna dom presenter å annat men nu känns allt skit. Ge mig ett rpd
Ni måste ju fundera på om ni älskar varandra tillräckligt för att fortsätta bo ihop när ni har det såpass knapert och dessutom ojämnt, du har liten inkomst, han har ingen, han har begränsade besparingar som räcker en kort tid framöver.
Det är rätt uppfattat att sambolagen inte ställer något krav på underhållsskyldighet. Däremot ser man annorlunda på samboförhållanden om ni söker försörjningsstöd (socialbidrag) enligt socialtjänstlagen. Som medlemmar i hushållet räknas då de som är sambor enligt sambolagen och sambors inkomster bör räknas som gemensamma vid prövning av rätten till bistånd.
I Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd framgår att det endast i undantagsfall skall utges ekonomiskt bistånd till den ena parten i ett samboförhållande om den andra parten har en inkomst eller andra tillgångar. Undantagsfallet gäller om den som har inkomst inte bidrar till familjens försörjning. Det är fråga om en tillfällig lösning i väntan på att den inkomstbringande parten skall försörja den andre.
Kortfattat är utgångspunkten att sambor skall försörja varandra eftersom de i socialtjänstlagen ses som ett hushåll med gemensamma inkomster, även om arrangemanget privat, mellan samborna, kan se annorlunda ut (om man till exempel är överens om delad separat ekonomi).
När det gäller besparingar/arv är det svårare att säga om det skall ingå eller inte. Det är enligt 4 kapitlet 1 § socialtjänstlagen endast tillgångar som den enskilde faktiskt kan förfoga över eller få tillgång till som skall påverka rätten till försörjningsstöd.
Jag beklagar er ledsamma sits. Det måste kännas tungt för er båda.
