Ni som trodde ni va klara med barn men sen blev oplanerat gravid . Hur gjorde ni ?

Jag blev oplanerat gravid i vintras. Vi har fyra barn redan och hade inte tänkt oss fler. Efter många veckors vånda så blev det till slut en abort för vår del. Till stor del pga oro för min hälsa, men även oro för hur ännu en småbarnsperiod skulle påverka vår relation och de barn vi redan har. Ingen av oss kände att vi orkade med  en period till utan ordentlig sömn och ständig uppassning. Samtidigt så visste vi ju hur härligt det är och precis vad det var vi tog bort. 

Efteråt har det var väldigt tufft för mig framförallt. Aborten var hemsk då jag kände hur fostret lossnade och sedan fick krysta ut det i toaletten (detta i V8+5). Jag har tagit det hårt psykiskt och mår väldigt dåligt över det. Men kan nu ändå se att det var ett klokt beslut även om det fortfarande gör hemskt ont i hjärtat. Sen har vår relation såklart påverkats av detta också och jag klarar inte av att ha sex längre, så var vi hamnar till slut får vi väl se. Trots det så tror jag inte att jag mått mycket bättre om vi behållt barnet ? jag hade nog haft mycket ångest kring att börja om igen och hur det skulle bli för de andra barnen.

Det är ett otroligt svårt beslut, men bara du vet vad som blir bäst. Kanske är båda fel eller båda rätt. 

Efter andra barnet var vi helt klara. När jag väntade på tid för sterilisering så sprack kondomen och trots dagen-efter-piller så blev jag gravid. Det var ett enkelt val att boka tid för abort, har aldrig ångrat det. 

Efter 2 barn, en av vert kön, den ene blid som en engel med lyse krøller og blå øjne den anden gnistrende temperamentsfuld med kastaniebrune lokker og grønne øjne, blev jeg steriliseret.
Efter at ha' følt mig sløj et stykke tid, gik jeg til lægen, som konstaterede at jeg var gravid i uge 16.
Så et år efter sterilisationen, fødte jeg en skøn søn, som i g er 29 år og højt elsket.

Oj, jag är i samma sits som du TS.

Har också 4 barn och vi var "klara" med barn.

Blev oplanerat gravid trots skydd, och är nu i vecka 5 eller 6.

Ekonomiskt så klarar vi oss, däremot kommer det bli mycket trångbott. Och kämpigt, våra två minsta barn är 2 och 3 år.

Vet varken ut eller in!

Vi bestämde oss faktiskt för att vi skulle nöja oss med det livet vi har och valde att abort stog högst upp. Men efter samtal till ett ex antal närliggande kommuner och självklar min egen så var det inte någon som hade en abort tid inom 3 veckors tid pga semestertider (vilket jag faktiskt tycker är helt sinnessjukt egentligen),vilket då hade gjort så att jag hade fått gjort en abort i v.9-10 . Jag valde då att avstå då jag tyckte att jag blev för långt gången . Så just nu ligger jag i samma ställning på soffan som jag gjort dom senaste veckorna med en något större mage och ett ex antal spyor senare och jag ångrar inte en sekund att vi valde att behålla tillslut :)