Gravid med första barnet, äldre mamma, massa känslor

Men hur tycker du själv att det låter? #Hej, jag vet att jag har god ekonomi, ett trivsamt arbete, kan ta semester på sommarn, bra bostad i bra område, stabilt äktenskap, brett umgänge, kommer att få smartare barn med bättre hälsa osv osv, allt detta till skillnad från kvinnor som är under eller kring 30 som skaffar barn # (inte för att detta är sant). För att sedan säga #trots att jag är lite bättre mamma på alla plan än yngre kvinnor är det ändå mest synd om oss äldre som skaffar barn.

Jag trycker ner henne - hon ska tycka synd om mig.

Men hur tycker du själv att det låter? #Hej, jag vet att jag har god ekonomi, ett trivsamt arbete, kan ta semester på sommarn, bra bostad i bra område, stabilt äktenskap, brett umgänge, kommer att få smartare barn med bättre hälsa osv osv, allt detta till skillnad från kvinnor som är under eller kring 30 som skaffar barn # (inte för att detta är sant). För att sedan säga #trots att jag är lite bättre mamma på alla plan än yngre kvinnor är det ändå mest synd om oss äldre som skaffar barn.

Jag trycker ner henne - hon ska tycka synd om mig.

Centrala Stockholm är narkossjuksköterska (helt ok utbildning ändå enligt mig). Har fått tre barn utan problem under tiden. Grundutbildningen 3 år, arbetat ett tag, vub 1,5 år. Jag tog studenten som 18-åring, har gått 12 år...

Bästa vännen och även syrran är läkare har två barn 35 år. Vari ligger problemet?

Jag undrade när du först skrev var du bodde där folk var mer välutbildade än snittet men ändå yngre förstagångsföräldrar. Men det är ju helt enkelt inte sant, i Sthlm är ju förstföderskan i snitt över 30 år. Så du refererar uppenbarligen till din egen vänskapskrets. Då gör jag det med. Jag bor också i Stockholms innerstad och är välutbildad, liksom de flesta i min krets, och det är definitivt vanligare att skaffa första barnet närmare 40 än före 30.

Jag känner heller inte igen din beskrivning här. Det är klart man försöker se de positiva sakerna man kan i sin situation, det är ju naturligt - eller skulle man som äldre också bara se de negativa delarna tänker du? Det betyder ju inte att bla man per definition ser ner på de som är yngre, bara att man försöker hitta de positiva sakerna som finns att vara en äldre förälder.

En yngre förälder har ju andra fördelar som de förhoppningsvis ser och lyfter och är glada för.

Men det är ju HUR man gör det - att se det som är positivt för en själv eller att använda det som angrepp på de som skaffat barn i en annan ålder. Stor skillnad. Eller hur?

Tycker du att det var så jag skrev i min trådstart?

Ja lite åt det hållet

Ok för det första, varför startade du tråden?

I detta inlägg jag citerar nu gör du skillnad på yngre och äldre mammor genom att uttrycka att yngre mammor har ju andra fördelar. Vill du utveckla lite hur du menar?

Vad jag kan utläsa är att du vill påvisa att en viss skillnad föreligger mellan unga och gamla mammor, jag undrar då exakt vilka skillnader du hittar där? Du skriver *andra fördelar*.

Som jag ser det föreligger en del skillnader men jag håller inte med om det är *mer fördelaktigt* på vissa sätt att vara äldre mamma kontra att börja skaffa barn i 20-30-årsåldern? Kan du ge något konkret och seriöst exempel på detta?

Som jag ser det föreligger inga speciella fördelar med att skaffa första barnet i 40-årsåldern, däremot en rad nackdelar. Så varför ligger det i ditt intresse att på ett allmänt forum försöka skapa en diskussion till fördel för äldre föräldrar som du vet kommer sluta med att till dig likasinnade kommer att försöka skapa negativa samband mellan att skaffa barn i 20-30-årsåldern för att egoboost dig? Smart att göra det här på FL där maximalt hög ålder för första barnet alltid förespråkas och man mer än gärna kan racka ner på de som skaffar sina barn tidigt istället för att lyfta dessa och se att de tar ansvar, klarar av att bidra till både en mer positiv samhällsutveckling än äldre föräldrar faktiskt, ta hand om barn, ta ansvar för familjeplanering och sitt eget liv utan att det sker på bekostnad av andra (utökad sjukvård i många fall, segregation osv).

Så åter till dig då. Det kommer antagligen gå bra för dig med barnet (önskar dig lycka till och du kommer säkert bli en superbra mamma) och det står dig fritt att skaffa hur många barn du vill och ska inte behöva ta skit för detta pga din ålder. Många som du vet i storstadsområdena som anser att de är lite bättre för att de har ett visst antal högskolepoäng och bor i ett visst område och anser att de kommer få lite smartare barn om de lyckas med detta, förespråkar maximalt hög ålder på första barnet och där har du redan fått medhåll som du vet.

Sedan finns sådana som jag som har detta synsätt jag presenterat för dig. Inget mot dig personligen men tråkig samhällsutveckling överlag tycker jag mtp alla negativa följder.

Med det sagt önskar jag dig genuint lycka till med barnet och syskon till detta, det kommer gå jättebra.

Vet du, jag kommer inte svara så långt på ditt inlägg nu pga vad du svarade på nästa. Du läser in saker i det jag skriver som inte finns för att starta en diskussion och det är jag inte intresserad av. Starta din egen tråd istället.

Jag startade tråden för att jag kände mig genuint ledsen över att ha läst flera trådar här där mammor i min ålder kritiseras för att skada sina barn, att de kommer bli mobbade, att vi är egoister. Jag var ledsen. Jag ville bara höra av någon att jag inte var dålig.

Du läser in saker i det jag skriver konstant för attfrämja din egen diskussion, jag får be dig sluta med det och se med öppna ögon vad jag faktisk skiver. Jag vill inte ha en pajkastning mellan äldre och yngre, utan det jag menar är att man kan behöva höra fina saker om sin egen sits ibland. Det behövde jag. Jag har absolut noll och inget mot yngre föräldrar, äldre föräldrar, samkönade föräldrar, självstående föräldrar. Ibland behöver man kanske bara få höra fördelarna med sin egen sits när man bara fått läsa om nackdelarna från de som ogillar en. Det var vad jag behövde.

Men du vrider allt till att bli en konfliktsits. Bara att du läst in massa saker i min trådstart visar det.

Tänker och vill inte diskutera detta mer med dig. Allt jag behövde var att läsa någon som kunde beskriva nåcra fördelar för mig och visa att jag kanske inte var en elak mamma, när jag kände mig ledsen och modfälld, men du ville ha en debatt. Det ville inte jag i min tråd.

Snälla, förstå detta.

Vet du, jag kommer inte svara så långt på ditt inlägg nu pga vad du svarade på nästa. Du läser in saker i det jag skriver som inte finns för att starta en diskussion och det är jag inte intresserad av. Starta din egen tråd istället.

Jag startade tråden för att jag kände mig genuint ledsen över att ha läst flera trådar här där mammor i min ålder kritiseras för att skada sina barn, att de kommer bli mobbade, att vi är egoister. Jag var ledsen. Jag ville bara höra av någon att jag inte var dålig.

Du läser in saker i det jag skriver konstant för attfrämja din egen diskussion, jag får be dig sluta med det och se med öppna ögon vad jag faktisk skiver. Jag vill inte ha en pajkastning mellan äldre och yngre, utan det jag menar är att man kan behöva höra fina saker om sin egen sits ibland. Det behövde jag. Jag har absolut noll och inget mot yngre föräldrar, äldre föräldrar, samkönade föräldrar, självstående föräldrar. Ibland behöver man kanske bara få höra fördelarna med sin egen sits när man bara fått läsa om nackdelarna från de som ogillar en. Det var vad jag behövde.

Men du vrider allt till att bli en konfliktsits. Bara att du läst in massa saker i min trådstart visar det.

Tänker och vill inte diskutera detta mer med dig. Allt jag behövde var att läsa någon som kunde beskriva nåcra fördelar för mig och visa att jag kanske inte var en elak mamma, när jag kände mig ledsen och modfälld, men du ville ha en debatt. Det ville inte jag i min tråd.

Snälla, förstå detta.

Är gravid med första barnet, 38 år gammal och barnet väntas komma om några månader. Är i grunden så otroligt lycklig. Har velat bli mamma i många år men först nu har jag en relation jag verkligen tror på. Så barnet är extremt efterlängtat. Kom till naturligt inom normaltid om det nu spelar någon roll. I flera år trodde jag det var något jag inte skulle få uppleva och hade väl i princip förlikat mig med tanken, så lyckan nu har varit otrolig.

Men så gör jag det man inte ska, börjar läsa trådar här på FL. Och ser hur många som är negativt inställda till äldre mammor. Och även om jag vet att jag inte ska bry mig, så gör jag det. Kanske pga gravidhormoner som gör mig känsligare.

Jag vill det allra bästa för mitt barn, har en god ekonomi, trygg omgivning, många framtida lekkamrater för barnet. Själv är jag pigg, tränar regelbundet och har ett extremt stort barnasinne kvar.

Är det så hemskt att få första barnet vid 38, verkligen? Ses man ned på så mycket i verkligheten som det framstår här på FL? Viskas det bakom ryggen? Drömmen vore ju ett syskon till barnet, och går det så går det, men jag tillåter mig att vara glad även för detta barn för sig självt. Men efter att ha läst lite här känner jag mig lite modfälld.