Förkrossad av uppbrott
Skriver här då jag är total förkrossad över uppbruten relation. Jag är 44år och frånskild sedan ca 4,5 år med två barn. Separationen med barnens mamma var tuff men till viss del pga längre relation i småbarnsår där relationen tappats bort. Efter över 2 års singel liv så träffade jag en kvinna som verkligen hade allt, vi kunde prata om allt, och prata om våra misstag i tidigare relationer och vikten vårda en relation. Men också utmaningarna då vi båda är varannan vecka föräldrar med barn i nedre skolåldern. Vi var tydliga med ta det lugnt med barn etc. Men succesivt gjorde vi saker tillsammans alla fyra. Barnen kanske aldrig klickat helt men inte heller att de inte trivts ihop. Första året spenderade vi så gott som all tid utan barnen tillsammans. Under förra året kände väl i synnerhet hon att hon behövde lite egentid och greja med saker med mera. Och vi hade en ?kris? där hon var osäker och kände att vi kanske skulle bryta. Då talade vi djupt och länge och kom fram till att fortsätta. Något hon var oerhört tacksam för därefter att hon var så tacksam jag inte gav upp när hon tvekade. Såklart saker kan ändras. Och senaste halvåret har vi setts lite mindre då hon haft behov av fixa grejer. Och jag haft en del med mina barn som gjort jag haft dem mer tid. Sjukdomar etc.
Så för ca 1 månad sedan fick jag ett lång meddelande av henne hur hon kände hon behöver space och bara vara själv utan förväntningarna som såklart är i en relation! Jag kan förstå det men samtidigt tänkte/tänker jag att av allt gott vi hade att vi ändå kunnat försöka diskutera lösningar. Men hon känns mer och mer bestämd och att hon ändå bestämt sig!
Jag känner mig bara så totalt nere nu då jag verkligen känner att vi var själsfränder och vi delade mycket och såg möjligheterna i varannan vecka livet snarare än utmaningarna. Vet att saker blir bättre och jag inte kan påverka henne mer. Men ändå gör det så ont och så många ting som kändes så bra, gör så ont mista. Försöker fokusera på mig själv och mina barn men känner mig så orkeslös och faller tillbaka i tankar och grubbel!!
Ursäkta lång text men behövde skriva av mig pch kanske någon har ideer att bäst skaka av sig detta! Tyvärr har jag väl också en svag dröm/vision hon ändå kommer ångra sig..samtidigt som logiken i hon valt avsluta relationen att hon känner som hon gör!