Berätta din historia

Pratar du om otrohet? Varför inte starta med din historia? 

Jag har ingen egen historia.

Men du går igenom något just nu? Exakt vad vill du veta? 

Jag vill höra från de otrognas perspektiv. Varför de gjorde det, hur de kände för varandra rent känslomässigt, hur länge och vad konsekvensen blev eller om det blev någon alls..

Var otrogen under ett par år med min dåvarandes bästa väninna. Inte snyggt och inget som jag är stolt över idag. Sexet var dock bland det bästa som jag haft.

Vi blev aldrig påkomna trots att vi strulade relativt öppet...

Detta var för 20+ år sedan och preskriberat idag...

Aha. Nu har inte jag varit otrogen, men min tjej. Hon var det för att hon är egoistisk och en bekräftelsetorsk, för att hon trodde att hon kunde göra som hon vill om det inte kom fram. Men det gjorde det. Och hon ångrade sig. Hennes konsekvens är att hon helt raserat förtroendet från mig och får kämpa hårt med att i någon mån upprätta den igen. Hon känner sig, säger hon, sjukt usel och har daglig ångest, även långt efteråt. Vad har du råkat ut för? 

Jag har varit otrogen många gånger och det har alltid skett på jobbet. Min fru har kommit på det en gång och vi är fortfarande gifta. Nu tycker jag inte att det är lika spännande längre. Jag har inte dåligt samvete.

Hade du inte ens dåligt samvete första gången? Eller när hon kom på dig? Slutade du när hon kom på det efter ett ultimatum eller?

Nej, inget dåligt samvete då eller någon annan gång. När hon kom på mig hade den relationen tagit slut men jag hade andra efter det.

Vill du gå in på varför du inte hade dåligt samvete? Älskar du din fru?

Jag älskar henne och vill inte att hon ska bli ledsen. Jag visar henne uppskattning och jag tror att hon i stort är nöjd med vårt äktenskap. Varken hon eller jag vill skilja oss och jag behövde sex med andra. Det var synd att hon upptäckte att jag var otrogen. Jag vet inte varför jag inte har dåligt samvete. Har dåligt samvete för att jag varit en kass förälder för vår dotter ibland men inte för att jag var otrogen.

Jag var tillsammans med en kille som alltid valde jobbet före mig. Han jobbade varje dag i stort sett från morgon till natt. När han var ledig och vi planerade en dag tillsammans valde han alltid att gå till jobbet på morgonen och jag blev väldigt sårad. Ställde då in våran utflykt vi planerat. Kände mig inte uppskattad. Fick alltid vänta på honom i flera timmar. Tex han sa han skulle komma hem 23.00. Kom hem 02.00. Började få uppmärksamhet av en annan kille (grannen) i samma lägenhetshus. En snygging jag spanat på innan Pga utseendet. Vi brukade träffas på takterrassen och hångla. Sen gick jag ner till min kille som låg och sov. Det var så spännande men kände att jag gjorde fel. Det var jobbigt att tänka tanken att dumpa min kille eftersom jag hade känslor för honom och ville ha min framtid med honom. Men, jag insåg att det inte var hållbart att alltid komma i sista hand. Dumpade honom. Blev tillsammans med grannen som var underbar. Romantisk och valde mig först. Saknade mitt ex så började ringa honom i smyg. Grannen kom på mig och jag gjorde då slut med honom och träffade mitt ex igen. Insåg att jag inte var kär längre och gick tillbaks till grannen som tog tillbaka mig. Jag kan säga att jag kommer aaaaaaaldrig vara otrogen igen. Fy fan vad det gnagde på mitt samvete. Är idag inte tillsammans med någon.

Aldrig varit otrogen.

Så din otrohet var bunden till den relationen och att du var missnöjd. Har du varit otrogen igen efter det?

Det enda som hjälper är att du pratar med din parter och den hen är otrogen med - bara för att någon annan berättar hur det var för dem, så är det inte säkert att det är en "sanning" i hur det är. 

Ja, eftersom jag inte kände mig uppskattad och aldrig blev vald först. Jag var alltid sista valet. Men jag älskade min dåvarande pojkvän och såg en framtid med honom och tyckte det var läskigt bara tanken att dela livet med någon annan.

Inte varit otrogen efter detta och skulle aldrig vara det. Jag hade konstant dåligt samvete och det vill jag inte leva med igen.

Fast vad menar du med "går igenom detta just nu"?

Har du varit otrogen? Har du blivit bedragen? Någon av dina närstående?

Fast om man ska vara ärlig så kan en otrohet aldrig vara knuten till missnöje över en relation. Det som i så fall kan knytas till relationen är missnöjet, men hur man sen valde att hantera sitt missnöje har inte ett dugg med relationen att göra utan bara med hur individen valde att hantera sitt missnöje.

Alla springer ju inte runt och är otrogna så fort de blir missnöjda över något i sin relation. Minst lika många väljer ju att hantera det på ett värdigt sätt istället.

Var aldrig otrogen, bara nästan. Min dåvarande sambos bästis (var typ som systrar enligt de själva) försökte rätt aggressivt förföra mig. Hon lyckades nästan en gång.

20 år senare...och jag ångrar fortfarande min moral där. Jag borde gjort det! Jag var fullt medveten om att vår relation var på fallrepet ändå, men just tanken på att det skulle sabba mellan DEM var det som gjorde det att jag inte gjorde det. Så jävla dumt av mig.

Mitt 23åriga jag var alldeles för hänsynsfull.