När man läser här på FL slås jag av att många lever i förhållande med sexuell obalans.
Känslan är att det maler ner förhållanden.
Jag är också i ett sånt förhållande älskar min fru men vi har aldrig sex känner att jag snart ger upp.
Är det fler som är på väg att lämna på grund av sexuell obalans eller är det någon som hittat tillbaka till varandra sexuellt efter år av ökenvandring?
Kort svar: nej. Om den ena inte vill, blir det inget av.
Nej. Jag vill inte heller ha sex men ställer upp ändå en gång i veckan och fejkar varje gång.
Jag lever i ofrivilligt celibat för min fru tycker att vi haft tillräckligt med sex. Det här har nu varat i några år vi är bägge pensionärer.
Jag lever i ofrivilligt celibat för min fru tycker att vi haft tillräckligt med sex. Det här har nu varat i några år vi är bägge pensionärer.
Inte bitter men ledsen. Känner mig äcklig och oälskad. Jag har haft tankar på att lämna ibland men om inte ens den man älskar och lever med vill ta i en vem skulle då vilja göra det?! Det är inte värt risken att bli ensam resten av livet och inte värt att bara få träffa barnet varannan vecka.
Har tröttnat på sex i alla mina förhållanden och känt en enorm press av det sexuella tvånget.
Hade gärna levt själv men nu mer än någonsin är kostnaderna för att leva själv och klara ett boende på en vanlig inkomst nästan omöjligt. Jag känner mig tvingad till samboskap nu på ålderns höst, något förmodligen alla kvinnor mer eller mindre gjort genom historien med undantag för de gyllene åren mellan caa 1970-2000 ca då kvinnor kunde leva på sina löner i vårt land och inte behövde männen för sin försörjning.
Jag tror det är väldigt få kvinnor som njuter av sex i sina relationer. Det verkar som de flesta sällan eller aldrig har sex när samtalen väl kommer på tal.
Varför streta emot biologin och tvinga kvinnor till något som inte är naturligt för de flesta förutom i barnalstrande syfte och stark förälskelse.
Tror män och kvinnor har helt olika mål med relationer och passar väldigt dåligt ihop. Mäns tjat blir olidligt efterhand.
Har tröttnat på sex i alla mina förhållanden och känt en enorm press av det sexuella tvånget.
Hade gärna levt själv men nu mer än någonsin är kostnaderna för att leva själv och klara ett boende på en vanlig inkomst nästan omöjligt. Jag känner mig tvingad till samboskap nu på ålderns höst, något förmodligen alla kvinnor mer eller mindre gjort genom historien med undantag för de gyllene åren mellan caa 1970-2000 ca då kvinnor kunde leva på sina löner i vårt land och inte behövde männen för sin försörjning.
Jag tror det är väldigt få kvinnor som njuter av sex i sina relationer. Det verkar som de flesta sällan eller aldrig har sex när samtalen väl kommer på tal.
Varför streta emot biologin och tvinga kvinnor till något som inte är naturligt för de flesta förutom i barnalstrande syfte och stark förälskelse.
Tror män och kvinnor har helt olika mål med relationer och passar väldigt dåligt ihop. Mäns tjat blir olidligt efterhand.
Har tröttnat på sex i alla mina förhållanden och känt en enorm press av det sexuella tvånget.
Hade gärna levt själv men nu mer än någonsin är kostnaderna för att leva själv och klara ett boende på en vanlig inkomst nästan omöjligt. Jag känner mig tvingad till samboskap nu på ålderns höst, något förmodligen alla kvinnor mer eller mindre gjort genom historien med undantag för de gyllene åren mellan caa 1970-2000 ca då kvinnor kunde leva på sina löner i vårt land och inte behövde männen för sin försörjning.
Jag tror det är väldigt få kvinnor som njuter av sex i sina relationer. Det verkar som de flesta sällan eller aldrig har sex när samtalen väl kommer på tal.
Varför streta emot biologin och tvinga kvinnor till något som inte är naturligt för de flesta förutom i barnalstrande syfte och stark förälskelse.
Tror män och kvinnor har helt olika mål med relationer och passar väldigt dåligt ihop. Mäns tjat blir olidligt efterhand.
Nja, bitter skulle jag inte säga men jag saknar att ha ett sexliv, så är det ju. Däremot har det ingen betydelse för relationen att vi inte har sex, den går på som den gör ändå. Klarar man inte av att ha en relation utan sex känns det som att man behöver ändra om i prioriteringslistan, liksom ska man ge upp en i övrigt bra partner bara för att man inte får ligga...? Det känns som kortsiktigt tänkande.
Jag fejkar att jag vill ha sex för att jag verkligen älskar den där känslan av när han håller om mig efter sex. Tror vi har sex oftare än andra par trots att jag inte är så kåt av mig alls längre. Bara närhetsbehov för mig.
Jag är äldre kvinna som inte velat ha sex på flera år det ger mig inget längre. Men jag vet att min gubbe har behov av sex (utlösning).
För mig är det med glädje jag ger honom det med hand och ibland mun. Jag har en glad och go gubbe hemma.
Jag är äldre kvinna som inte velat ha sex på flera år det ger mig inget längre. Men jag vet att min gubbe har behov av sex (utlösning).
För mig är det med glädje jag ger honom det med hand och ibland mun. Jag har en glad och go gubbe hemma.
Min sambo vill inte ha sex. Jag är bitter över detta
/ mvh en kvinna
Inte bitter men ledsen. Känner mig äcklig och oälskad. Jag har haft tankar på att lämna ibland men om inte ens den man älskar och lever med vill ta i en vem skulle då vilja göra det?! Det är inte värt risken att bli ensam resten av livet och inte värt att bara få träffa barnet varannan vecka.
Vad jag minns så kallas det rätt till sex och rätt till någons kropp när män i ofriviligt klagar eller diskuterar om sin situation.
Är det andra regler som gäller nu plötsligt?
Jag kommer eventuellt att lämna. Jag är kvinna, gift med en man, och det är öken sen två år tillbaka. Var halvtorrt redan innan. Började väl gå utför för fem år sedan ungefär.
Jag kommer eventuellt att lämna. Jag är kvinna, gift med en man, och det är öken sen två år tillbaka. Var halvtorrt redan innan. Började väl gå utför för fem år sedan ungefär.