Vad är soc till för?

Det är detta jag menar med diskussionerna ovan. Jag önskade ett dagligt umgänge på lördagar UTAN övernattning. För att få minst skada. Blev två nätter varannan helg. Pappan kan inte läsa av barnets signaler till 100%. Så hans familj är behjälpliga. Han lär barnet fula ord och har slagit barnets bästa leksak så barnet var ledsen hemma i två veckor. Pappan hotar och tycker det skulle vara rätt att slå en av mina familjemedlemmar framför barnet vid överlämningen. Pappan har redan misshandlat en person framför barnet när barnet var 1 år gammal. Och nu vill han göra det igen. Barnet är 5 år nu. Det är bara som en tickande bomb innan nåt allvarligt händer. Pappans egen familj har själva ringt socialtjänsten för att DOM har problem med pappans aggressivitet hemma hos dom emot dom. Jätte bra miljö att lämna ett barn.

Detta fenomen uppstår ju OM rätten efter utredning inte anser att den som brutit mot domen haft bra anledning att göra så.

Den som har ordentligt fog för genuin oro att barnet tar skada av att följa det som rätten beslutat ska självklart agera därefter och göra det som krävs för att skydda barnet.

I verkligheten är ju merparten av dessa fall orsakade av att ena föräldern har någon form av psykiska besvär och personlighetsstörningar

Teddy: ja precis jag har skrivit förut.

När jag pratade med soc i veckan visste inte utredaren att pappans familj ringt. Hon sa att det måste vara till en annan kommun dom ringt. Tog reda på saken och det stämde inte. Familjen hade ringt till soc i samma kommun som jag bor i. Dom har inte koll på nåt verkar det som.

I denna tråd diskuteras det om falska anmälningar. Det är orelevant i detta fall.

I domen efter vårdnadstvisten är det bekräftat att pappan har en diagnos, att han varit våldsam och har ett struligt liv. Så det har jag på papper. Soc har inte ens varit intresserad att ta del av domen som ger mycket information.

I de allra flesta fall har Soc enbart anmälarens utsago att jobba med när de skall bilda sig en uppfattning hurvida det föreligger skäl för vidare utredning eller inte, är vi överens så långt?

Så i praktiken blir det så att ena parten hittar på en helt sanslöst galen historia som är fullständigt grundlös, men det får er att känna fog för att dra igång en utredning.... o släpa fötterna efter er i 4månader....

Denna tid skall då enligt ditt resonemang bara få "flyta på", den anklagade skall bara finna sig i att inte träffa sitt barn alls på denna tid? Medans den krånglande parten har barnet hos sig på heltid o har helt fritt att fylla huvudet på barnet med skit....

Efter 4 månader visar det sig att hela historien var påhittad, inget av det hela hade ens hänt. Vad ger det för konsekvenser eller repressalier för den som kom med anklagelserna från början? På sin höjd en axelryckning?

När sen nästa galna historia kommer in några veckor senare så hela maskineriet snurra ett varv till?

Du förstår hur enkelt det är att förstöra relationen mellan ett barn och dess andra förälder på detta vis? Helt plötsligt börjar barnet närma sig det magiska 12års gränsen o av en slump sitter då barnet där hos dig o säger att "jag vill inte" o då ska det ju lyssnas på barnet som har ålder o mognad....

Det är ju så enkelt, konflikten tar slut, pärmen kan stängas och arkiveras, ni har räddat barnet från konflikten...

Jag skulle hålla med dig om det gick att få till en rättssäker förundersökning innan Soc-folket tilläts besluta hurvida en anmälan ska utredas. Men sålänge den "vilda western" som idag råder tillåts fortgå så skulle det du förespråkar vara rena vansinnet.

Du undrade om hur jag är insatt i hur det fungerar?

Separation för 3år sen med 2 barn då 1 och 3år, vårdnadstvist i samband med separationen som var klar för ungefär 2år sen, exet ville ha enskild vårdnad och barnen boende hos sig på heltid. Jag yrkade gemensam vårdnad och växelvist boende, vilket ockå blev utfallet.

Sedan dess har exet skickat in (jag kollade efter i pärmen nu) inte mindre än 26 orosanmälningar mot mig (varav ungefär hälften är anonyma via hennes bekanta). Av dessa så har 6st utretts, vi har alltså i princip hela tiden sen domen haft en aktiv utredning igång, det tar max nån vecka innan nått nytt kommer in efter att förra utredningen är färdig.

Med din metod hade jag inte träffat mina barn alls de senaste 3åren, jag hade inte haft nån relation till dem alls idag.

Jag har ingen negativ upplevelse av systemet, de socialsekreterare som hanterat mina ärenden har ju mycket riktigt sagt till mina barns andra förälder att följa domen såvida h*n inte anser att h*n behöver bryta mot domen för att skydda barnen. De påminner då också att om detta sen visar sig vara felaktigt så kommer det ligga h*n i fatet vid ev ytterligare vändor i tingsrätten.

Detta får då den som inte har riktigt genuin oro att tänka till både 5 o 6 gånger innan h*n trotsar domstolsbeslutet...

Nu har ju jag tack vare att jag fått haft mina barn hos mig mycket positiva vittnesmål ifrån oberoende referenspersoner som har en professionell relation med mig och barnen, främst BVC och förskolan.

Dessa uppgifter väger såklart blytungt i sammanhanget, de hade jag inte haft tillgång till om jag skulle utestängts från barnens liv för att "ta det säkra före det osäkra" genom att enligt din modell tillåta den anklagande parten att godtyckligt trotsa domen så fort det kommer in anklagelser.

Nu när jag gått igenom 6 utredningar de senaste 2 åren och ett 20-tal anmälningar inte ens bedömts behöva utredas så är jag och mina barn välkända av stora delar av "barn o ungdom" på lokala socialkontoret... Deras andra förälder har vid detta lag förlorat nästintill all sin trovärdighet o jag har fått muntligt till mig att jag med största sannolikhet kommer få rekommenderat enklid vådnad och barnens stadigvarande boende i nästa ev vårdnadsutredning om jag skulle starta ny process i tingsrätten.

Med din metod har jag vid detta lag helt förlorat kontakten med mina barn o de hade bott heltid hos sin andra förälder.....

Var uppstår "skadan" barnet påstås lida av?

jag menar, att han hotat din familj betyder inte att han är en dålig förälder. Att du anser att umgänget inte fungerar "optimalt" betyder inte heller det. Så var uppstår "skadan"?

Kan det vara så att barnet känner lojalitet mot dig och därför inte vill ha umgänge med pappan?

Värt att tänka på.

Soc är på barnens sida och det betyder inte att de gör som du tycker, tänker och känner...

Att jag skulle vara en dålig mamma får stå för er. Jag har gjort flera vårdnadsutredningar pga vårdnadstvisten och att pappan blivit anmäld och alla har kommit fram till att jag är en jätte bra mamma som ser barnets behov.