Feminist oftast vänster, varför är det så?

Haha, jag har tänkt på det också.
Jag är på tinder ibland och ser emellanåt att kvinnor skriver att de är feminister och vänster, men aldrig att de är feminister och höger.
De som måste påtala sin läggning på tinder ser oftast ut på ett sätt att de inte hade behövt att säga att de är feminister och vänster, det syns på bilderna.

Så här ser jag på saken, lite raljant för all del men ändå ungefär så:

På 1800-talet var det liberala kvinnor som drev rättigheter för kvinnor- det var ju de på något sätt privilegierade (mer utbildning, tid och pengar att lägga på protester) som hade möjlighet att göra det, medan arbetarklassen slavade. Kvinnor med egendom ville givetvis få rätt att disponera denna, och inte stå under förmyndarskap. Kvinnor med utbildning ville få rätt att studera vidare, utöva kvalificerade yrken och själva styra sitt liv. Vad är det för nytta med en läkarexamen om man inte får arbeta?

Det har funnits udda fickor av möjligheter för kvinnor rätt tidigt, men då sågs de som excentriska undantag. När fler kvinnor ville utbilda sig kom motståndet.

www.smithsonianmag.com/science-nature/19th-century-lady-doctor-ushered-indian-women-medicine-180964613/

I vilket fall: Eftersom motsvarande likasinnade män tillhör utbildad medelklass och oftast är helt okej med att leva jämställt behöver liberala kvinnor inte skrika en massa för att höras. Vi har det nog rätt bra, tror jag.

Den grupp som har mest anledning att fortfarande vara förbannade är rimligen de kvinnor som kommer från arbetarhem där männen vidmakthåller sin könsroll och sitt tröttsamma höhö-ande medan kvinnorna ändå måste jobba heltid, ta det mesta med hem och barn och dessutom har skitlön. Lägg därtill gruppen män som är småkriminella, drogberoende, misshandlare osv och man förstår att de kvinnor som får nöja sig med dessa nog blir lite anti. Eller hellre lever själva.

De är dubbelt drabbade av orättvisa sociala förutsättningar och sega män med föråldrade värderingar. Och ur det kommer ilska och en vilja att förändra.

Både feminister och vänstermänniskor menar att det finns strukturella förtryck/hierarkier. Därför går de ideologierna lätt att foga samman. Man lägger bara till ytterligare ett förtryck man observerat till sin ideologi.  

Konservativa och liberaler lägger större vikt vid individens ansvar. De tror i högregrad att alla har möjlighet att lyckas i samhället och att om man inte lyckas är det till största delen ens eget fel. Vänstern tycker oftare att folk är offer för omständigheter såsom klasstillhörighet, eller i feminismens fall, könstillhörighet. 

Men visst finns det borgerliga feminister också. Birgitta Olsson (L) var den jag först kom att tänka på. Cecilia Elving. LUF har en kampanj som heter Både feminist och kapitalist. MUFs Rasmus Törnblom har sagt någon gång att Moderaterna varit för flata i jämställdhetsfrågan och att Moderater också bör vara feminister (typ). Bland de yngre borgerliga finns förmodligen fler feminister än bland de äldre. 

Fast den gruppen kvinnor, röstar inte de i ganska hög grad på SD? Möjligen sossarna. 

Tycker inte att du raljerar, men, det är inte arbetarklassens kvinnor som är feminister. Det är medelklassens, som ständigt slåss mellan att göra karriär och ha jämställdhet hemma. De mer radikala tillhör vänstern, medan finfeministerna, som snarare bör kallas Jämställdister,  ofta är just liberaler. Arbetarklassen är cementerade i sina roller och "vet sin plats", vilket gäller både män och kvinnor. 

Har du hört talas om Birgitta Ohlsson t.ex? Det finns hur många liberala och borgliga feminister som helst.  

Det är väldigt mycket färre kvinnor än män som röstar SD, men visst, det finns några stycken där med.

Jag finner det bara lite intressant att jag lärde känna en tjej som själv skrev sig som KPML-R i tonåren, fick barn vid 16 och var uppväxt med alkoholmissbruk och misshandel i ett dåligt område.

Lägg på en vettig karl och en högskoleutbildning och så röstade hon i sin nya hemstad liberalt en gång, men nu tror jag hon har svängt tillbaka till ett medel i form av V/S.

Jag tror i alla fall att det är rätt ovanligt att man gör motsvarande resa åt andra hållet?

BorgERliga, för bövelen. 

Vänstern har i stort sett ett mer kollektivt tänk. Att individen styrs och påverkas av samhällsstrukturer och kulturer och därför har en begränsad förmåga att påverka sitt eget liv och situation. Eftersom när individen försöker att göra egna val så sätter ibland kulturer och samhällstrender käppar i hjulet för individen. Därför blir det en naturlig följd att ge patriarkatet skulden när kvinnor inte lyckas så bra som de skulle kunna om inte patriarkatet står i vägen som en gatekeeper.

Högern däremot är i stort sett mer för att betona den egna individens ansvar. Om du misslyckas så är det ditt eget fel, och du ska inte skylla på andra, utan försök istället att förbättra dig för att kunna hänga med i konkurrensen. 

Sanningen ligger enligt min mening någonstans i mitten. Visst har folk i allmänhet en tendens att skylla på allt annat runt omkring sig än sig själva. Men visst har kvinnor generellt haft det svårare att ta sig fram pga hur könsrollerna har sett ut historiskt.