Hur stor rätt har jag till att sörja?

Om dem verkligen är så bra vänner skulle dem förstå att du är ledsen och kanske inte har så stor lust just nu.

och två veckor,menar du allvar,min mamma dog för fyra år sen och jag är fortfarande ledsen. Det är inget deadline på hur länge man får sörja

Och beklagar sorgen,kram

Dina vänner vill umgås med dig, ledsen eller glad. Att komma ut och göra vanliga saker kan vara bra för dig men ingen kräver att du slutar sörja för det.

Jag mår ibland bättre när jag träffar mina vänner och aptiten kan komma tillbaka lite ''smygande''.

Så snällt inlägg, tack!

Jag beklagar sorgen för dig också!

Om du ifrågasätter din rätt att fortfarande vara ledsen för att din far gick bort för bara två veckor sedan, så har man nåt nya nivåer av självutplånande.

Min pappa dog för drygt en vecka sedan så jag vet precis hur du känner. 

Jag upplever själv att jag mår bättre när jag gör "vanliga" saker, då tänker jag inte så mycket på min pappas bortgång. Mina vänner verkar förstående, de säger att jag kan höra av mig när som helst och att vi kan ses när jag vill och kan. Träffar dem dock inte så mycket till vardags. 

Du får sörja och vara ledsen precis så länge som du behöver och göra det du behöver för att må så bra som du kan, men jag mår som sagt bättre när jag gör vardagliga saker, som att umgås med andra. Då kan jag prata om min pappa utan att börja gråta, som jag gör om jag är ensam hemma. 

Jag miste min pappa för 30 år sedan och jag kan fortfarande bli ledsen på speciella dagar. Som t ex hans födelsedag och julen som han tyckte så mycket om,
Men man lär sig att leva med sorgen.
Och idag kan jag även se på alla fina minnen och t om skratta och le åt dem.
Och för dig har det bara gått 2 veckor.
Du har all rätt att fortfarande sörja.
Och är dina vänner riktiga vänner så förstår de och stöttar dig om du blir ledsen.
Jag träffade en kille i samband med att min pappa gick bort.
Och när det hade gått 2 veckor efter min pappas bortgång så tyckte han att jag skulle sluta sörja och ägna mig åt honom istället.
Jag ångrar att jag inte dumpade redan då. Men han fick veta precis vad jag tyckte.

Styrkekramar! 

Du har rätt att sörja hur mycket du vill, och jag tycker du ska gå på fika hos kompisar men man måste kanske inte spendera hela tiden med att prata om sorgen och pappa, mest för din egen skull också. Men det har bara gått två veckor, och jag hade sagt samma sak om det hade gått två månader, eller två år. Man sörjer tills man är klar, det tar egentligen aldrig slut men ebbar ut i styrka bara.

Min äldsta dotter dog för lite över ett år sedan och det tog mig några månader innan jag tog mig ut för att träffas utanför hemmet. Jag låg på soffan ungefär tre veckor i sträck och storgrät och kände att livet inte hade någon mening. Efter någon månad lyckades jag ta någon promenad ut men var livrädd för att behöva prata med någon. Vill du inte umgås än, så gör inte det. Som någon annan skrev. Två veckor är ingenting. Jag tror att vi läker snabbare om vi tillåter oss att ha känslorna och inte stänger dem inne.