Hur bemöta familjemedlem som fått missfall när jag själv är tidigt gravid?

Anonym (F)

Thu 5 May 2022 15:51
6 svar

Visa endast Anmäl

Hur bemöta familjemedlem som fått missfall när jag själv är tidigt gravid?

Har precis fått reda på att en i familjen(ingift) har fått missfall, ett sk tidigt missfall. Jag är också gravid men bara i vecka 7 och jag blev såklart jätteledsen för deras skull. Jag vet inte hur jag ska ens kunna berätta när det väl börjar bli dags? Jag var själv helt säker på att jag skulle få missfall då jag inte visste om graviditeten och levt som att jag inte varit gravid om man säger så.
Jag är jätteglad för barnet och hoppas verkligen att det kommer gå bra samtidigt som jag mår dåligt över att dom verkligen försökte få barn, säkert gjorde allt rätt och att det inte blir som dom tänkte sig. Dom är dessutom äldre och jag blir orolig att det kommer bli svårt för dom.

Någon som har några råd om hur jag ska berätta? Hon är väldigt barnkär och vill verkligen ha barn. Jag tänker inte berätta ännu utan tänker vänta till ca vecka 14-15. Är orolig för reaktionen från hela familjen egentligen eftersom det hade blivit deras första barn och alla var väldigt glada för deras skull.

Alla råd tas tacksamt emot!
- «
- ‹
- Sida 1 av 1
- 1
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden Hur bemöta familjemedlem som fått missfall när jag själv är tidigt gravid?
Anonym (Krusidullfritt)

Thu 5 May 2022 16:25
#1

Visa endast Anmäl

Vänta ett tag, men inte för länge så det börjar synas och de upptäcker det på det viset. Berätta bara rakt av och definitivt utan kommentarer om hur lätt du hade att bli gravid och liknande.
Och välj ord med omsorg ang. deras m.f också! Vi berättade efter vårt första, men inte de andra eftersom vi fick höra att "nu ska ni väl ha kommit över det där". Efter vårt 4:e i v.14 fick vi inte ens ett beklagande från släkten.
Anonym (Klo)

Thu 5 May 2022 16:26
#2

Visa endast Anmäl

Du skulle kunna berätta för paret som fått missfall innan du berättar för andra i familjen. Antingen ansikte mot ansikte och vara beredd på reaktioner som du kanske inte förväntat dig, beroende på hur de hanterar sorgen över missfall och eventuell oro över barnlöshet. Eller så kan du skriva ett brev, där du också skriver att du gör detta just för att de ska kunna reagera på sitt sätt utan att behöva ta hänsyn till dig och dina känslor i just den stunden. Att du förstår att det kan kännas tungt, när de också skulle ha fått ett efterlängtat barn. Men att du hoppas att de kan glädjas med dig, åtminstone så småningom, och att du också hoppas att det snart kommer en liten kusin (eller vad det nu blir för släktskap mellan ditt barn och deras).
Anonym (F) Trådstartaren

Thu 5 May 2022 18:35
#3

Visa endast Anmäl

Anonym (Krusidullfritt) skrev 2022-05-05 16:25:41 följande:
Vänta ett tag, men inte för länge så det börjar synas och de upptäcker det på det viset. Berätta bara rakt av och definitivt utan kommentarer om hur lätt du hade att bli gravid och liknande.
Och välj ord med omsorg ang. deras m.f också! Vi berättade efter vårt första, men inte de andra eftersom vi fick höra att "nu ska ni väl ha kommit över det där". Efter vårt 4:e i v.14 fick vi inte ens ett beklagande från släkten.

Anonym (Klo) skrev 2022-05-05 16:26:55 följande:
Du skulle kunna berätta för paret som fått missfall innan du berättar för andra i familjen. Antingen ansikte mot ansikte och vara beredd på reaktioner som du kanske inte förväntat dig, beroende på hur de hanterar sorgen över missfall och eventuell oro över barnlöshet. Eller så kan du skriva ett brev, där du också skriver att du gör detta just för att de ska kunna reagera på sitt sätt utan att behöva ta hänsyn till dig och dina känslor i just den stunden. Att du förstår att det kan kännas tungt, när de också skulle ha fått ett efterlängtat barn. Men att du hoppas att de kan glädjas med dig, åtminstone så småningom, och att du också hoppas att det snart kommer en liten kusin (eller vad det nu blir för släktskap mellan ditt barn och deras).

Berätta för dom först är en bra ide', jag vill inte berätta för tidigt för jag vet ju att det fortfarande är en rätt stor risk att något går snett fortfarande.

Jag tror inte dom kommer bli så glada, inte direkt ledsna men vi skulle fått barn med kanske 2-3 veckors mellanrum och jag kan ju tänka mig hur jag skulle känna.

Dom kanske kommer tycka att mitt barn blir en påminnelse av deras? Att det kommer påverka dom mer när barnet är här?

Jag hoppas dom blir gravida snabbt igen då kanske det inte blir lika jobbigt för dom. Blir så orolig att det kommer ta tid för dom, hon har nog inte så många år på sig med tanke på åldern.
Anonym (Sara)

Fri 6 May 2022 07:16
#4

Visa endast Anmäl

Tråkig situation men det är ju som det är. Jag tänker att ni kanske väntar lite först, ni är ju tidigt i graviditeten. Sen att den som är släkt kanske berättar för mannen först (är det din bror?)?
Anonym (F) Trådstartaren

Fri 6 May 2022 08:03
#5

Visa endast Anmäl

Anonym (Sara) skrev 2022-05-06 07:16:11 följande:
Tråkig situation men det är ju som det är. Jag tänker att ni kanske väntar lite först, ni är ju tidigt i graviditeten. Sen att den som är släkt kanske berättar för mannen först (är det din bror?)?

Kommer absolut vänta ett tag för det är ju omöjligt att veta hur det kommer gå. Det är min syster. Förstod inte först hur det kunde misstolkas men läste igen och nu ser jag. Vi har inte jättebra kontakt då hon är ganska mycket äldre. Jag har nog landat i hur jag ska berätta, kommer inte ta illa vid mig om dom inte blir glada.
Anonym (Krusidullfritt)

Fri 6 May 2022 13:35
#6

Visa endast Anmäl

Anonym (F) skrev 2022-05-06 08:03:45 följande:
Kommer absolut vänta ett tag för det är ju omöjligt att veta hur det kommer gå. Det är min syster. Förstod inte först hur det kunde misstolkas men läste igen och nu ser jag. Vi har inte jättebra kontakt då hon är ganska mycket äldre. Jag har nog landat i hur jag ska berätta, kommer inte ta illa vid mig om dom inte blir glada.
Beroende på hur länge de försökt och kämpat kan det hända att hon inte tar det bra. Och då får du finna dig i det. Det har inte alls med just dig att göra utan sorgen över ett barn som inte blev. Vi kämpade i många år för att få barn. Jag stod till slut inte ut med gravida. Bara att se dom påminde mig om vad jag kämpade för på alla sätt i åratal. Med enda resultat flera missfall. Det är en oerhörd sorg att inte kunna få barn. Inget jag nånsin varit med om här i livet har varit i närheten av lika jobbigt. Det beror på ovissheten, man vet ju helt enkelt inte hur det kommer gå.
Önskar dig självklart lycka till med din egen graviditet, kontakten med syrran och hennes egen kamp!

«
‹
Sida 1 av 1
1
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Hur bemöta familjemedlem som fått missfall när jag själv är tidigt gravid?

Hur bemöta familjemedlem som fått missfall när jag själv är tidigt gravid?

INNEHÅLL