Extrem Mens som inte tar slut
Hej, jag har ett blodvärde på under 70 just nu och en vanlig kvinna ska ha 120-125. Varför jag har så lågt blodvärde är för att jag har haft mens i flera veckor och det vill inte ta slut, och i måndags förra veckan 11 dagar sedan så fick jag än enormt kraftig mens, som fortsätter till idag. Jag är tvungen att byta skydd 3 gånger på natten men ändå så blöder jag igenom, och jag känner att jag inte orkar mer. Först gick vi till vårdcentralen, och träffade en jätte duktig "doktor" som gav mig en akut remis till barnakuten och hon skrev att jag skulle få en blodtransfusion, eftersom att dem inte kunde göra såna saker på vårdcentralen. Men på barnakuten så tog dem bara ännu mer blod från mig och sa "allt ser bra ut" "hon har bara lite lågt blodvärde och hög puls, men kontakta Ungdomsmottagningen istället". Efter att dem tagit en massa blodprover så kände jag mig också ännu mer yr, jag kan knappt gå till toaletten utan att få sån hämsk hjärtklappnong (som jag inte har kunnat dem senaste dagarna) och dessutom så blir jag bara ännu mer yr och får huvudvärk av att gå en liten bit eller resa mig upp för hastigt. Tyvvär har Ungdomsmottagningen bara uppet till kl 16:00 så vi måste vänta tills i morgon. Jag känner mig värkligen skit, och tycker att dem kunde ha försökt att hjälpa mig mer... Men är det någon som vet vad detta kan vara/bero på? (Asså det här med min mens).
Min mens innehåller gigantiska levrade blodklumpar, dem största är lika långa som mitt långfinger. En gång när jag tog ut tamponger så såg jag en liten ljusröd klump nästan ljus rosa, ungefär två tredjedelar så stor som en grön ärta, ha kommit ut från min mens. Det såg ut som en ihopklumpad hudbit, med blod, och jag blev super skrämd av den. Blodklumparna är också skrämmande stora. Jag vet inte vad det är, och jag känner mig skit dåligt, jag orkar inte göra något, jag är yr, jag har huvudvärk, jag är blek, så blek att det syns på mina händer och fötter och blir anfådd bara av att ställa mig upp. Jag orkar inte mer, jag önskar att dem kunde hjälpa mig mer än att bara säga att allt ser bra ut, när jag har under 70 värde, som är en kraftig anemi, det är ju liksom nästan hälften så mycket som en vanlig människa ska ha, jag hade också ett väldigt lågt järnvärde och nu värker min arm jätte mycket efter att ha tagit så många blodprover... Tänk om jag fortsätter att tappa så mycket blod (som jag också gör) och svimmar? Jag är super rädd, jag vågar inte äns sova på natten då det känns som om mitt hjärta ska stanna eller något liknande. Min mamma köpte tabletter som ska minska min mens, så jag hoppas att det hjälper. På grund av detta så kommer jag att missa mitt sista ridläger, och skolfesten (eftersom att jag gör i åk 9 och varje år så ordnar skolan en fest med hela åk 9 som ett förväl) och jag såg fram emot att komma på den.
Jag litar värkligen inte på Svenska sjukvården och nej det är inte bara på grund av det, utan flera gånger har Svenska sjukvården bevisat att det inte får att lita på dem, till exempel så dog min farmor bara någon timme efter att hon kom från sjukhuset (det kan till och med varit så att hon dog så fort hon kom hem från sjukhuset), och där sa dem "allting är bra, ta bara en tablett och vila hemma" men hon dog så fort hon kom hem. En annan gång var tex när jag hade problem med bihålarna och här viste dem ingenting, men när vi åkte till Polen och åkte till sjukhuset där så viste dem allt, och det visade sig att något i min näsa hade växt fel, och där så samlades massor med bakterier, och skapade bland annat bihåleinflammation. Min lillasyster hade även brutit benet i Polen och där så hjälpte dem henne, och viste vad dem gjorde, men när det var dags att komma tillbaks till Sverige så viste dem inte ens hur dem skulle sätta på bandaget och kvinnan som skulle göra det, gick och frågade dem andra sjuksköterskorna eller doktorer som var där istället som inte häller värjade veta något.
Man går ju till akuten för att få hjälp tänker jag istället för att låtsas att vara något slags proffs som inte sköter sitt jobb... Så svenska sjukvården måste värkligen bli bättre och faktiskt hjälpa människor. Nu tänker jag iallafall att jag inte vill bo här i Sverige mer eftersom att jag inte känner mig trygg på grund av detta. Jag skulle aldrig lita på att dem skulle försöka att hjälpa mig om det skulle hända något allvarligt med mig, och det är därför jag funderar, redan nu på att flytta till ett annat land där sjukvården är villig att hjälpa sina patienter, som till exempel Polen eftersom att dem har en bra sjukvård och värkligen vill hjälpa sjuka personer. Jag kan lova att det är stor skillnad mellan svensk och Polsk sjukvård. Om min farmor skulle vara i Polen så skulle han kanske ha en chans att överleva men nej, den svenska sjukvården lät henne att dö hemma. Jag kan nog inte beskriva hur mycket jag hatar dem som bara slängde hem henne från sjukhuset. En gång när hon hade ett blått ben så skälde dem ut henne och min pappa som var med, om att dem kom, när deras älskade covid patienter tydligen behöver mer vård än min farmor som har ett blått ben som kan tyda på att något farligt med hjärtat kan hända.
Vet att jag skrev massor med extra saker som kanske inte har med mitt problem att göra men jag behövde verkligen skriva av mig, jag bara så arg av tanken på hur folk bara kan strunta i andra och låta dem dö. Men om någon vet vad som är problemet med mig, eller vet vad jag borde göra så får ni gätte gärna skriva det :) Skulle bli jätteglad om det finns någon som skriver vad detta kan bero på;)
//Tjej på 15 år och 10 månader
(Vet att jag inte borde vara här pga min ålder men har sätt då många som skriver här, så tänker att jag gör ett undantag, för att gö hjälp)
