Lämnad för en annan

Blev rådumpad av ett ex och utbytt mot vår gemensamma väns flickvän. I efterhand fick jag veta att de varit med varandra i typ ett halvår.
Jag var förstörd, bara grät och bröt med stora delar av det kompisgänget (eftersom de vetat om romansen men inte sagt något)
Mitt ex gifte sig sin nya och fick ett barn men efter några år blev han i sin tur utbytt på liknande sätt mot hennes chef.
Även om jag då var över honom och det som hänt så kändes det ändå lite som att karmatågen åkte in på stationen.

Jag upptäckte att det fanns en annan kvinna Som var gravid med hans barn. Han flydde samma dag och sedan sågs vi aldrig mer. Dessförinnan hade vi haft det väldigt bra och jag var galet kär. Han försökte få mig gravid genom att smuggla av kondomen. Såhär i efterhand tror jag att hans plan var att OM jag blev gravid skulle jag inte göra slut när jag fick veta om den andra kvinnan.

Deras relation fortsatte i över 15 år och de fick sammanlagt 3 barn. Häromdagen fick jag sms om att han aldrig kunnat glömma mig och att han vill träffas. Han har ringt några gånger men jag har inte svarat.

Jag har aldrig, vare sig innan eller efter, varit så förälskad som jag var i honom. Jag är livrädd för att sugas in igen om vi skulle träffas. Men samtidigt nyfiken på om känslor jag trott var döda inom mig, skulle kunna väckas igen. Det var något inom mig som dog när han lämnade mig. Har aldrig tillåtit mig att bli kär efter det.

Tack för era inlägg! 

L: Haha, det glädjer mig! Precis vad jag hoppas händer mitt ex. Hoppas han blir bedragen eller att hon lämnar honom för någon annan så får han känna hur det känns och att han kastade bort det vi hade. 

gravid: Usch vilken fruktansvärd historia. Det går säkert att väcka känslor till liv men jag tror ni båda utvecklats åt olika håll på dessa 15 år. Kanske måste du dock känna att du testar och inser att han är inget för dig innan du fullt kan gå vidare. Så kan jag känna ibland. 

Jag har också blivit lämnad för en annan, det som var svårt var att han försökte dölja detta. När jag fick reda på att han var tillsammans med en kollega så föll bitarna på plats. 

Gravid: jag känner faktiskt som du, jag har inte kunnat gå vidare två år senare, det har aldrig hänt tidigare att ngn fastnat på detta sätt inom mig. 
Jag är ganska säker att jag aldrig kommer känna så igen för nån,
Nånstans har jag väl accepterat det också. Jag kan inte sluta leva då jag har ett barn sen innan.

Jag är också rädd att jag ska bli bitter men jag försöker lära mig acceptans av situationen. 
Tyvärr så känns inga upplevelser detsamma idag.
Jag vill fortfarande idag dela saker med honom.
Jag vet inte varför känslorna inte försvinner.