Otrigen fru/partner i 8 år bakom min rygg!

Forts...

Och att de framkom detaljer och saker dom gjort redan innan jag visste första gången som hon då inte kunde släppa med motiveringen att då hade jag lämnat hennne där och då (vilket hon har rätt i).
Dom har gjort sexsaker hon aldrig nånsin skullle gjort med mig kan jag garantera. Och i dom 5 åren av sexsmsen har hon ett så grovt språk jag aldrig upplevt här. De e verkligen som dr Jekyl and mr Hyde. 2 helt olika personligheter.
Under alla dessa,år har vi levt ett helt normalt samboliv. Fullt fungerande, t om ganska bra trots 24 år som par. Inte ont ananade, tills detta kom fram. Och återigen va den enda anledningen de tog stopp att hon blev påkommen.
Anledningarna ursäkterna, hae varit många. Åt helvete för stort bekröftelsebehov e väl den som jag hört mest. Jag ville sluta,men kunde inte, de va som ett gift och ett missbruk är en annan.
Och nu låter ju valet jävligt svart eller vitt här?
Och nu när ?allt?(?) ligger på bordet, har hon bönat och bett att jag ska stanna med henne. Att vi kommer lösa detta, atr hon ska göra allt i sin makt att få hjälp och att hennes gamla riktiga person ska träda fram, att hon kännt/känner sig som ett monster osv osv. Hon är oerhört ångerfull, men liksom?finns de något att rädda upp här? Finns de ens 1% chans att vi nånsin kan leva ett normalt samboliv igen. 24 år är lång tid,men jag har bara så svårt att föreställa mig att hur mycket hjälp hon än får, jag än får, och vi som par får?kan komma helskinnade ur detta!(?)
Men tro de eller ej så finns de en mikrodel som fortfarande har nån slags känsla kvar för henne.
Hon säger hon ska söka hjälp, vilket hon gjort/gör. Men min tillit är ju just nu exakt 0, även om hon stängt ner alla sociala medier har hon en jobbtelefon t ex osv. Min självkänsla är redan i botten med social fobi, och nu är den minus 50 typ. Om jag lämnar henne så innebär de existensminimum for life, även om lägenheten är min, men då blir de till att gå på soc., och att barnet isf får en extra pappa osv. Allt som skär i hjärtat. Vi står i kö till familjerådgivning och har tid om 6 veckor och vi har lovat att ingen gör något tills dess. Men jah har oxå förklarat att vi nu greppar efter halmstrån (vilket får mig att tro att hon redan scoutat reservalternativ.
Har själv kontakt med både psykitiker, psykolog och läkare regelbundet. Har lyrica för social fobi, oxascand nu för livsituationen , och sömntabletter föt att få en enda blund (drömmer ändå bara mardrömmar).
Hon säger ?hon bara älskar mig?, och alltid gjort, att hon e sjuk av sitt ?missbruk?(?), känner sig som ett monster när hon tånker tillbaka på allt.
Och jag vet liksom inte vad som stämmer eller inte (och de finnns säkert fler skelett i garderoben för att försköna vad som hänt, öven om hon säger hon sagt ALLT (men de sa hon 2014 oxå).
Och jag mår piss varenda satans dag som går?
Finns de något med erfarenhet av bekräftelsemissbruk i denna grad som har något att fylla i, så gör gärna de oavsett bu eller bä?

Och för övrigt i dom här sexsmsen, om jag inte skrev de, så va de först endast profilbilder hon skickat, hette de. Sen hade hon städat dåligt, och jag hittade bilder i underkkäder hon skickat.
Men 100% inget naket?tills jag hittade de oxå?
Men de hade hon helt ?glömt? va ursäkten för de va 5år sedan. Sånt glömmer man väl knappast.
Och om man åker tilll hana hus och dom har de för sig själva?som om de bara skulle bli ett blowjob då efter allt dom skrivet till varandra
De e nog mer en täckmanel för att vårt barn ?tillverkades? då, och hon inte vill ta chansen att jag inte skulle vara pappan, eller iaf inte misstänka de. Känns som dom synkat sina storys bara tyvärr. Men bara HON vet ju sanningen?och de e tveksamt om den kommer fram. Oavsett om hon nu hävdar hon sagt ALLT.
OM hon tex ?glömde bort? nakenbilderna, så har hon kanske ?glömt bort? va dom faktiskt gjorde där oxå. De kan man ju alltid skylla på eftr 5 år.
Och att dom träffarts 3 ggr e ju i princip uteslutet på 5 år, när hon träffa den andra,pajasen 250+ ggr under 3 år?

Nu känns allt som att bara trampa sirap fram tills vi kommer till familjerådgivningen (även om jag har mitt 'doktor team"), och hon har kontaktcmed psykolog samt i kö till sexolog.
Vi lever så normalt vi kan under omständigheterna just nu.

Forts.

Inga övriga familjemedlemmar på någon sida vet något om detta iheller (utom då stora dottern och hennes pojkvän som vet vissa delar av de)

Vad göra? Ett de bara att ge upp eller kan man ?skylla på? missbruk verkligen(?)
Eller har de bara varit iskallt ?äta kakan och ha den kvar? hela vägen?
Tacksam för ALL input för själv e jag totalt förrvirrad och i chocktillstånd. Fattar?men kan liksom ändå inte fatta?att de rent faktiskt hänt

Nej det där med sexmissbruk köper jag inte. Oavsett, hon har varit med någon annan bakom din rygg, åtta år är lång tid. Hon hade kunnat prata med dig exakt när som helst, t ex INNAN hon låg med en annan man.

Familjerådgivning?? Hon har gått bakom din rygg i 8 ÅR!! och du tänker att familjerådgivning kan lösa det? Du måste slänga ut henne för gott och ta makten över ditt eget liv!

Tror inte alls på det här
 Tvingar henne byta jobb till ett han inte levererar, gömma på nytt jobb, prata med hennes chef om att folk inte får söka henne, du inte klarar dig ekonomiskt utan henne (det är ingen anledning att fortsätta) och att du lyckades återskapa raderade sms....
Livlig fantasi idag? 

Har du så dåligt självförtroende, är inte din tjej värd ett bra ligg. om hon är lycklig så borde du va lycklig. 

livet är för kort å hänga upp sig på små saker. Happy wife happy life 

Är det du Dixie? Såg att du blev avstängd på Flashback. 

Du har snackat om din ungdomskärlek sedan flera år tillbaka att han inte bryr sig om dig, 

Varför är det annan färg på texten? Som om TS har kopierat in den nån annanstans ifrån? 
Förlåt TS för OT fråga men det var det jag hakade upp mig på 

Om allt det här stämmer, vilket jag utgår ifrån även om det verkar omöjligt, så kan du bara göra ett rätt val- lämna henne! Du förtjänar så mycket bättre!

Väldigt sällan försvarar jag otrohet. Men trots din ålder har du suttit hemma utan att ta tag i dina problem, låtit henne stå för brödet på bordet.

har svårt att se vad hon får ut av er relation, och är faktiskt ändå imponerad över att hon har stannat.

och jo, jag har erfarenhet av psykisk ohälsa ocu vet vilket helvete det är, men att inte se till att man tar sig ur det är ren självömkan och ovilja!

jag vet att det låter hårt, och vet att du säkert har haft det tufft, men du har gett upp, och vilken attraktionskraft finns det i det tror du?

det är aldrig för sent att ta tag i skiten, sitt inte där hemma på soffan och tyck synd om dig själv, ta ansvar för ditt liv, vänta inte på att andra gör det åt dig

Förstår verkligen att din smärta och därmed åtföljande stress och närmast förvirringstillstånd måste vara svår att tampas med. En åtta år lång affär bakom någons rygg är en långt tid. Hur går det idag knappa veckan efter att tråden skapades? 

Uppenbarligen är attraktionskraften stor hos TS, då den otrogna sambon ber honom att behålla henne, trots att hon borde kunna vara självständig från TS både ekonomiskt och vad det gäller kärlek/bekräftelse/sex.

Tror inte det handlar om en stark attraktionskraft till mannen hos den otrogna kvinnliga sambon i det här fallet. Tror mer på ett "mentalt beroende" alternativt en stark "separationsångest" baserat på anknytningsmodell hos den vänstrande kvinnan. Eventuellt är den otrogna sambons anknytningsmönster ambivalent och otryggt vilket i sin tur krattar manegen till Otrohetsaffärer och med inbyggda förmågor till ett avancerat varaktigt dubbelliv och "spel". Oavsett om du är man eller kvinna med nämnda trygghetsbrist. Kärlek/bekräftelse/sex behovet är markant större hos osäkra labila människor än hos individer med en stabil icke ambivalent anknytning. Tyvärr förhåller det sig så - hur attraktiva de än faktiskt är och hur de än ter sig i sin sårbarhet och i all sin charm speglad mot omgivningen.

---------------------
Been there, seen that, but not done that.

 

Eller bekvämlighet från den otrogna sambons sida?
Varför ge sig ut på okänt vatten när hon kan äta kakan och ha den kvar?