Är du rädd att bli av med din penis?
Jag lyssnar nu på en ljudbok i bilen: Män visar kuken för mig av Caroline Hainer. Hon berättar där ingående om mannens relation till sin penis, och hon hävdar att det i alla kulturer finns en rädsla för män att bli av med sin penis. Vi känner ju igen det i det Freuds begrepp kastrationsångest.
Hainer nämner en sjuksköterska som har hand om patienter som vaknar upp efter en operation, och hon säger att medan de kvinnliga patienterna först när vaknar upp frågar efter sina anhöriga, så är det första de manliga patienterna gör är att de känner efter att de har penisen kvar. Så djup och allmängiltig skulle alltså den manliga skräcken för att förlora sin penis vara?
Men stämmer det verkligen? Jag är man själv, och fastän jag har hört talas om det freudianska begreppet kastrationsångest, så kan jag inte minnas att jag någonsin på allvar tänkt tanken att jag skulle kunna bli av med min penis. Det är verkligen inget jag har ångest för eller drömmer mardrömmar om.
Det finns andra saker jag kan ha en irrationell ångest för, t.ex. att få krossat glas eller något annat vasst i halsen: Det händer att jag vaknar och får för mig att jag har något vasst i halsen. Men absolut inte att jag kan bli av med penisen.
Men hur är det er andra (män)? Vad säger du man? Har du ångest för att bli av med din penis?
