35 år och går igenom en skilsmässa, någon mer?

I våras landade jag i mig själv, jag sa nej till närhet av min man. Inga pussar och kramar ens vilken lättnad det blev för mig. Vi är båda väldigt fysiska av oss så jag blev förvånad över hur skönt det kändes att inte ha det. Sen kom insikten att det beror på att jag inte älskar honom längre, kärleken  är borta. I början på juni sa jag att jag ville skiljas, papprena inskickade i juli. Och skilsmässan går igenom i början av februari.

Så nu inser jag att jag kommer vara 35-år skild och 3 barn varannan vecka (vi har 2 gemensamma). Känner mig lyckligare än vad jag gjort på länge samtidigt som det känns som ett jävla misslyckande. Jag ville verkligen ha "lyckliga i alla sina dar".

Vi lever fortfarande ihop fortfarande då han letar lägenhet. Och nu funkar det emellan oss, inga bråk, inget tjafs för jag går inte runt och är irriterad. Och vi märker nu att våra 20 år som bästa vänner är en bra grund för att kunna ge våra barn och oss själva en så smärtfri skilsmässa som möjligt. 

Är det någon mer som går igenom en skilsmässa just nu? Vill inte tråka ut mina vänner med all negativitet som det innebär. Dom har redan stöttat mig en massa.