• Anonym (Hjärnspöken)

    Vill verkligen inte dö

    Är på en resa ensam just nu och har det hur bra som helst, vågar knappt skriva detta då ni kommer tycka jag är helt sjuk i huvudet 😭. Men bor högst upp på hotellet och har extrem höjdskräck. Och varje dag sedan jag kom hit så säger mina hjärnspöken att jag ska hoppa eller kommer ramla från balkongen och dö, hur kommer familjen hemma reagera osv. Jag försöker styra bort tankarna men det är helt omöjligt.  Har haft ett extemt tufft år med mycket jobb och andra privata saker ,träffar Kurator, men dessa tankar får mig att må sjukt dåligt och jag vill verkligen inte dö . Men vad är det som orsakar dem? 

  • Svar på tråden Vill verkligen inte dö
  • Anonym (Nej)

    Så där kan jag också hålla på, eller framför allt i tonåren och när jag fick körkort. hela livet är en bräcklig balans, ett snedsteg kan förändra allt. Det finns tusentals saker varje dag som du inte gör. När jag blir arg på någon får jag ofta en inre bild av att jag slår dem i ansiktet. Det gäller oavsett kön och ålder på personen. Självklart har jag aldrig gjort det. 


    Säg till dig själv på skarpen, eller som till ett ängsligt eller trotsigt barn. Så gör jag. Nu räcker det! Gå och ta en kopp te nu istället. Typ så

  • Anonym (S)

    Nöj dig med att ha balkongdörren öppen bara, gå inte ut dit. Det är din höjdskräck som spelar spratt med din hjärna.

  • Anonym (Ola)

    Ångest. Tvångstankar. 


    Hade du haft sällskap så hade mitt råd varit att öva på att möta din ångest på balkongen tillsammans med den personen. Men nu är du ensam och då kan du lika gärna ha dörren dit stängd. Njut av din resa. KBT mot dina tvångstankar kan du ta tag i sen när du kommit hem. 

  • Anonym (Hjärnspöken)
    Anonym (H) skrev 2022-09-17 10:21:28 följande:

    För få verkliga problem? 


    Vad menar du?
  • Anonym (Jo)

    Be om att få byta rum.

  • Bad

    För det första... Ingen tycker du är dum i huvudet. Denna forum har mängder med sjuka trådar att din inte är fel på något sätt. 

    För det andra, behöver inte vara tvångstankar men som du skriver om de diverse saker och ting som berört ditt liv under gångna året... känns det tungt... sök behandling när du åter är hemma. Finns gott om hjälp här. 

    Annars har jag ibland haft ögonblicks tankar om jag tar detta steg då kan detta inträffa (ex. om jag blundar när jag kör eller hoppar från en balkong etc) och har undrat om någon skulle saknat mig. Men jag har alltid kommit tillbaka till de omkring mig som skulle påverkas och naturligtvis har jag inte gjort något dumt och inte ens försökt. Ser personligen inte heller dessa ögonblicks incidenter har påverkat mitt liv på något sätt eller skapat problem för någon. Ibland så undrar man bara... 

    I ditt fall just nu, be om att få byta rum och för framtida övernattningar be vid incheckningen att du vill ha lägre ner (det som känns bäst). Inget fel att säga du är höjdrädd till receptionen! Gör ändringen så du kan koncentrera på resandet och det som gör dig glad! Njut av tillfället! 

Svar på tråden Vill verkligen inte dö