Så trött och besviken på att dra allt som har med sex att göra själv.

Min man vägrar ligga med mig, han kramar mig inte ens eller små pussar eller någon form av närhet så jag känner mig lite uppskattad. Jag slutade göra initiativ för sju år sedan och det har fortfarande inte hänt någonting. Jag håller nu på att förbereda mig för skilsmässa för jag klarar det inte längre.

Hon har varit likadan i 20 år. Redan efter 1-2 år har du väl insett detta men ändå valt att fortsätta med henne?
Man kan inte ändra en annan människa som inte vill eller kan ändra sig, men man kan ändra sitt eget tankesätt och agerande.

Istället för att tänka hur tråkigt det är att hon aldrig tar intiativ, tänk istället vad roligt det är att hon alltid är med på noterna.
Tänk inte vad tråkigt det är att hon inte vill använda vissa ord. Kanske ni istället kan hitta andra ord, lite mer kodord? Det finns ju många ord mellan kåt och upphetsad, även hittepåord. Sedan undrar jag varför du tycker kåt är ett bättre ord än upphetsad?

Att sexstrejka kommer nog påverka dig mer än henne. Hon kanske är en person som gillar sex när det sker men likagärna klarar sig utan. Förmodligen är det så eftersom hon inte tar intiativ.

Vill du forsätta med henne även om det inte blir någon förändring? Det är nog den frågan du måste ställa dig. Vill du fortsätta får du nog acceptera. Vill du inte fortsätta får du lämna.
Om hon skulle förändra sig för att få ha dig kvar så kommer det ju inte vara en äkta förändring utan något hon kommer tvunga sig själv att göra. Och det kommer ju inte kännas bra varken för henne eller dig.

Försök att se på ert förhållande som en enhet och där sexet är en del av den enheten och inte som något lösryckt.
Kan det vara så att din fru får ta initiaiv och vara drivande inom andra områden som du inte är så drivande inom. 
Kanske den som köper presenter till folk, ordnar tillställningar där ni bjuder in gäster, tar hand om tvätten, byter sängkläder, hör av sig till bekanta, hittar på aktiviteter med barnen, skjutsar/ hämtar barn, styr upp matlagning och inköp av matvaror etc etc.
Kanske går hon och önskar att du var mer initiativtagande inom nåt av dessa evenutella områden eller är det du som tar ansvar för alla dessa saker (och fler andra saker som man kan dra upp inom ett förhållande)
Har det alltid varit så att du tar initiativ inom sexet så kanske det inte är troligt att hon kommer att ändra sig efter 20 år. Kanske kan du be henne att ni byter att du tar ansvar inom någor av hennes områden och hon tar ansvar för att initiera sex?
Eller kan du tänka dig att du ansvarar för sexet som du har gjort sen tidigare och hon tar ansvar över "sin del"? 
Kan du försöka vara glad över det du har istället för att se allt som du går miste om?

 

Jag är lite som din fru . Min man känner som du. Alltså helt ärligt så vet jag inte va de beror på hos alla , för mig är de främst det här med att va snuskig i munnen kommer nog från min barndom då jag haft sträng uppfostran, alltid fått höra hur sex och snusk saker endast är till när man är gift att de är skam att ha de innan gift ( så jag väntade tills jag gifte mig med sex ) tänkte ofta nu e ja äcklig o oprydlig om jag nämner snusk saker . Passade inte in i mig som person att använda sånna ord.    Sen när de kommer till initiativet hänger nog kvar i de där att jag ska vara en ordentlig ? tjej . Som ja alltid va fram tills ja va 23 24 när jag gifte mig. De sitter liksom kvar i mig lite som trauma. jag tror det är så iallafall?. Men alla har oljan historier det kanske inte är just läget ser ut hos din fru men hos mig är de så . Hon har väll sina anledningar också . Viktigt  att prata om de . Jag har också blivit mer lat sen barnen kom , man är trött och orkelslös , känner sig inte lika vacker som innan barn . Förlossning skada också
som gjort att de gör ont så man blir mindre sugen.

min man  bad mig kolla på P? ibland för o bli mer sugen. funkar bättre då faktiskt. Tipsa henne om det . 

fattar att de är jobbigt ? prats me henne.. min man prata me mig om hur han kände och att han faktiskt  började tröttna på allt och att ett förhållande inte funkar om de ska va så . Blev ganska rädd att han skulle lämna mig då så
tog till mig av de han se. Lite bättre idag är de men jobbar fortfarande på de. 

Min man tar heller aldrig initiativ till sex men han är samtidigt alltid på när jag vill.
Jag har valt att se det som något positivt...jag får ha sex i den omfattning som passar mig..och han ser det som underbart att få ha sex med någon som vill och inte med någon som ser det som ett tvång/nödvändigt ont.

Vi kör inte heller rättvisetänk kring sex utan det bygger på lust, kärlek och respekt. 
T.ex han ger mig gärna oralt sex men köper att jag helst inte ger...(har mina skäl) men jag gör ju andra saker som han ääääälskar...

Oj, det där kunde vara min beskrivning av vårt förhållande... Men jag har tagit initiativ väldigt många gånger men fått nobben

Jag har under åren varit nära att bryta upp men aldrig vågat. Största anledningen är väl att hellre ha sex halvdålig än att inte ha sex. Och att jag alltid tyckt vi har haft ett bra förhållande förövrigt.

För ett antal år sedan tröttnade jag och sa ifrån - jag slutade att ta initiativet och efter det har hon fått göra det istället. Det funkade faktiskt - men det berodde delvis på att jag blivit så gammal att lusten minskat ordentligt.

Det är nog väldigt lätt att man hamnar i fasta roller i ett längre förhållande - allt är som det alltid varit. Och jag tror att förhållningssättet till sex är ganska inbyggt i personligheten och knappast går att ändra på. Jag känner ju själv att sånt som jag tände på i ungdomen fortfarande är triggers, inte mycket har förändrats på 50 år på den fronten.

Jag kom också fram till att min fru verkligen tycker om sex - men hon vill vara passiv och helt enkelt "underhållen" sexuellt. Kanske som en lite "gammaldags" kvinnoroll??

Brist på, eller obefintligt förspel, ledde till att jag betedde mig som din fru. Jag drog mig undan och slutade ta initiativ, för jag visste att det bara ledde till att han ville gripa tag i min rumpa och trycka in den en sekund senare. Jag pratade med honom och försökte nå fram på alla tänkbara vis. Ansträngde mig till en gräns som skulle driva vem som helst till vansinne. Sedan började jag sexstrejka och kan på så vis identifiera mig med er båda. Det var lika plågsamt att vara avvaktande, som att sexstrejka. Åren gick och ingenting förändrades. Till slut flyttade jag in i badkaret. Där hittade jag på en egen erotisk fantasivärld, vilket är det bästa sexet jag haft. Det säger ganska mycket. Nu har jag gjort slut och flyttat ut.

Det är inte riktigt lila illa här hemma men det har varit några år av riktig ökentorka. Dock är det jag som är kvinnan och min man har extremt låg sexlust. Han hade en liten tid när barnen var små som han ville mer men då orkade ju inte jag. Innan dess hade vi ett ok sexliv, dock inte så ofta som jag ville. 
Nu tycker han att det är jobbigt och mest kladdigt. Säger att han blir andfådd och svettig och han vill inte. Kanske på sin höjd har jag "tjatat" mig till sex någon gång i halvåret och ibland något oftare. Men det ger ju inget, jag vill mycket mer. Tyvärr har det ju fått konsekvensen att jag inte längre går igång på maken. 

Så småningom tog jag upp detta. Jag förklarade att jag inte är färdig med mitt sexliv och han får hjälpa oss att komma på något bra. Nu har jag en älskare och det är så skönt. Min man vet vem det är till namnet men inte mer än så. Älskaren är också gift och enligt honom är det öken hemma hos dem också. Men vad vet jag? 
Dock tycker jag att han också vill för sällan så nu är jag ute efter en ny. Det vore ju bra om han också är gift så slipper vi den diskussionen. Men var ska jag hitta honom? Kan ju knappast "ta" en ny kollega. 

Hur går det med din sexstrejk? 

Det är inte lätt. Jag själv är i samma situation, jag har gått i samtalsterapi för att få hjälp med detta. Jag vet själv att jag inte är felfri.

Har du gått och pratat med någon om hur du kan hantera detta initialt innan ni själva går i parterapi.

Hej

Haha en sexstrejkande man. Lycka till

Jag är lite som din fru, inte gällande ord o.s.v., men initiativbiten. Vi har varit ett par i närmare 10 år. De första 1,5-åren tog vi initiativ ungefär lika ofta, det tråkiga var bara att han nobbade kanske varannan gång jag tog initiativ. Efter ca 3 år var det nästan bara jag som tog initiativ, och han som ofta nobbade. Efter lite diskussioner bestämde vi/jag att JAG kommer ALDRIG MER ta initiativ till sex. Det fick hamna helt på hans axlar. Jag var kräkless på att bli nobbad, helt enkelt.

Till en början kom initiativen sällan, kanske en gång varannan vecka. Sedan oftare och oftare. Efter kanske 1,5 år var det plötsligt han som ville mer än jag, och jag som ibland nobbade...

Nu är vi som sagt 10 år in. Jag tar fortfarande _aldrig_ initiativ till sex, men oftast när han initierar vill jag. Och vi har bra sex. Och jag har definitivt sugit av honom tills han kommit, hyfsat ofta, men då när han redan tagit initiativ till sex (men inte specifikt en avsugning, men jag har känt för att just suga av och har lett sexet dit).

Var det någonsin en tid där hon tog initiativ, eller har det barabarabara varit du hela tiden?