• Anonym (Mitt I livet)

    Sexet uteblir varenda gång

    Alltså, vad är det med kvinnor och deras olust till sex efter att man ingått äktenskap och bildat familj? Vi har varit tillsammans i 10 år. Vi har Två gemensamma barn och två barn var från tidigare äktenskap. Min fru ville gifta sig innan 40, bo i villa innan 40, göra karriär innan 40 och ha en son innan 40 (då hon har tre döttrar) 


    Alla hennes önskningar har gått i uppfyllelse. Nu har hon allt hon någonsin önskat sig men vår relation är på väg att ta slut. Efter att vi fick vårt sista barn (en son), flyttade till vår drömvilla och hon fick sin promotion på jobbet har vårt sexliv gått åt skogen. innan alla hennes önskningar var uppflyllda kunde vi njuta av dejter tillsammans, regelbunden och underbar sex ett par gånger i veckan, allt för att orka med familjekarusellen, heltidsjobb och allt därtill. Vi var noga med att investera även i oss som par men nu har vi sedan tre år tillbaka i princip slutat ha sex med varandra.  Hon spenderar hellre timma på Facebook eller insta än att umgås. Har vi sex så sker det max en gång varannan månad och då ska det gå så fort som möjligt. Vi går i terapi men kommer ingenstans. Hon säger att hon verkligen tänder på mig och blir kåt av mig men det är bara ord. Handlingen uteblir. Tar jag initiativ så är det ALDRIG rätt tillfälle, oavsett om det är lördag morgon kl 11,00 på hotell utan barn. För då ska hon ju sova och vill inte bli väckt. Sexet blir kravfyllt tycker hon. Helst ska sexet ske under täcket med släckt lampa och allt ska gå utan minsta motstånd och hon ska bara behöva ta emot . Jag har jobbat som en galning för att spara ihop till det hus som hon så gärna velat ha och nu när hon har allt känns det mest som jag var ett verktyg som hon behövde för att uppnå sina mål. 


    Nu ger jag upp. Jag orkar inte med att göra allt hon behöver för att kunna slappna av och känna lust. Det spelar ingen roll hur många nattningar av barnen jag tar eller hur många städningar av huset eller hur många middagar jag lagar åt familjen. Hon har ingen lust och hon tycker inte att det är ett problem. Känner mig grymt tagen för givet och är väldigt nära att ta ut skilsmässa. Hur gör ni som hamnat i sexlösa förhållanden? Jag vägrar leva i ett sexlöst förhållande. 


     


     

  • Svar på tråden Sexet uteblir varenda gång
  • Everlo00ong
    Anonym (kvinnor på gränsen till nervsammanbrott) skrev 2022-11-28 21:51:37 följande:
    Det där påståendet köper inte jag obesett..

    Såå många kvinnor har tjatat sig blå för att få mannen att sluta med saker som är ohygieniska, avtändande, farliga, kostar pengar eller på annat sätt irriterar dem på daglig eller veckolig basis, Men det är som att mannen har hål i huvet och bara inte hör.

    Det finns lätt dagar när jag skulle kunna begära skilsmässa från min man som inte har fattat vissa saker på 20+ år. För man blir bara så utmattad och sur av att känna att den andre inte ens hör vad man säger. 

    Hur svårt kan det vara att sätta på en spisfläkt när man steker och det osar i precis hela huset och blir fettdimmor på alla ytor i hela köket? Hur roligt är det att torka precis alla ytor och lister och kryddburkar och kakburkar hela förbannade tiden för att en person inte kan trycka på en knapp?

    Vi har två alfikannor- vi köpte en BLÅ för den ska det vara VATTEN i, så att inte vattnet smakar gammalt kaffesunk för de som dricker te. Och en SVART, för den ska det vara KAFFE i. Ni vet, det där mörkbruna som man dricker ibland. Detta förklarade jag för min man när vi gemensamt köpte dem och han nickade och tyckte då att det var glasklar logik.

    En 4-åring kan komma ihåg detta eller t.o.m. fatta det av sammanhanget. Men inte min man tydligen. När stora släktfesten är ett år senare står han lika glatt och häller kaffe i den blå kannan. 

    Han kan inte heller koka en kanna kaffe självständigt. Han kan tydligen inte komma ihåg hur antal mått kaffe förhåller sig till antal koppar kaffe man vill ha oavsett hur många gånger jag visar.

    Och han kan faktiskt inte heller koka ett ägg. Första gången när jag sa "koka det i 6 minuter" så la han det i vattnet i kastrullen, satte på plattan och tog tiden från att han satte på plattan och blev arg för att ägget inte var klart när han tog sönder det efter 6 minuter. Då var det jag som hade sagt fel till honom tyckte han.

    Och sen blir han sur och tycker att jag talar till honom som han är idiot ibland när vi väntar gäster.

    Ja du, vad kan det bero på...? Drömmer

    Så- kanske dina brister var helt okända för dig, eller kanske du bara inte lyssnade på 20 år?
    Som sagt, alla har brister. Alla, även kvinnorna i ett förhållande. Båda går och retar sig på beteende hos den andra. Vissa grejer är totala dealbreakers, andra är störiga karaktärsdrag. Du kan säkert dra dig till minnes nån grej som du vet att din man retar sig på med dig - kanske han nämnt det eller du märkt det själv på hans beteende. Men du vet inte i vilken omfattning - hade det inte varit trevligt att veta hur mycket han retade sig på det, om det var på "störigt, men men jag älskar henne ändå" eller om det var på "Nä, jag står fan inte ut, imorgon ber jag om skiljsmässa"-nivån.
  • fornminne
    Anonym (kvinnor på gränsen till nervsammanbrott) skrev 2022-11-28 21:51:37 följande:
    Det där påståendet köper inte jag obesett..

    Såå många kvinnor har tjatat sig blå för att få mannen att sluta med saker som är ohygieniska, avtändande, farliga, kostar pengar eller på annat sätt irriterar dem på daglig eller veckolig basis, Men det är som att mannen har hål i huvet och bara inte hör.

    Det finns lätt dagar när jag skulle kunna begära skilsmässa från min man som inte har fattat vissa saker på 20+ år. För man blir bara så utmattad och sur av att känna att den andre inte ens hör vad man säger. 

    Hur svårt kan det vara att sätta på en spisfläkt när man steker och det osar i precis hela huset och blir fettdimmor på alla ytor i hela köket? Hur roligt är det att torka precis alla ytor och lister och kryddburkar och kakburkar hela förbannade tiden för att en person inte kan trycka på en knapp?

    Vi har två alfikannor- vi köpte en BLÅ för den ska det vara VATTEN i, så att inte vattnet smakar gammalt kaffesunk för de som dricker te. Och en SVART, för den ska det vara KAFFE i. Ni vet, det där mörkbruna som man dricker ibland. Detta förklarade jag för min man när vi gemensamt köpte dem och han nickade och tyckte då att det var glasklar logik.

    En 4-åring kan komma ihåg detta eller t.o.m. fatta det av sammanhanget. Men inte min man tydligen. När stora släktfesten är ett år senare står han lika glatt och häller kaffe i den blå kannan. 

    Han kan inte heller koka en kanna kaffe självständigt. Han kan tydligen inte komma ihåg hur antal mått kaffe förhåller sig till antal koppar kaffe man vill ha oavsett hur många gånger jag visar.

    Och han kan faktiskt inte heller koka ett ägg. Första gången när jag sa "koka det i 6 minuter" så la han det i vattnet i kastrullen, satte på plattan och tog tiden från att han satte på plattan och blev arg för att ägget inte var klart när han tog sönder det efter 6 minuter. Då var det jag som hade sagt fel till honom tyckte han.

    Och sen blir han sur och tycker att jag talar till honom som han är idiot ibland när vi väntar gäster.

    Ja du, vad kan det bero på...? Drömmer

    Så- kanske dina brister var helt okända för dig, eller kanske du bara inte lyssnade på 20 år?
    Har han nått handikapp? Alla är inte lika noga med saker, men vilken vuxen människa kan inte koka ägg? Eller glömmer att sätta på spisfläkten fast det osar i hela köket?

    Märkte du inte dessa brister tidigt i relationen?
  • Anonym (Tvillingmorsan)
    fornminne skrev 2022-11-29 10:29:29 följande:
    Har han nått handikapp? Alla är inte lika noga med saker, men vilken vuxen människa kan inte koka ägg? Eller glömmer att sätta på spisfläkten fast det osar i hela köket?

    Märkte du inte dessa brister tidigt i relationen?
    Precis. Alla har brister, men inte på den nivån. Att bli sur för att partnern inte beskriver i detalj hur man kokar ett ägg (!) låter som något våra 10-åringar skulle kunna bli. Inte en vuxen man. Definitivt inte någon man vill leva med och bilda familj med.

    Man måste inte vara proffs i hushållet och jag skulle aldrig orka leva med en pedant. Men vissa saker ska man bara kunna. Jag förstår varför kvinnan som skrev det är på gränsen till nervsammanbrott, jag undrar snarare hur hon hamnade med en sån man från början?
  • Everlo00ong

    Ja det är legitimt att reta sig på grejer. Man kan reta sig på vad som helst, och det är helt ok. Men visst, min flickvän kan inte koka ris i gryta utan att bränna det, lastar diskmaskinen så att allt inte får plats eller blir helt rent, och hon är helt okapabel att finhacka grönsaker, exempelvis. Personligen bekommer det inte mig ett dugg, men med era resonemang låter det som att allt sånt är per automatik ett tecken på att det är en helt oduglig person, snarast jämförbart med ett barn. Något som oundvikligen leder till sammanbrott och att kärleken dör. Borde jag beskriva henne som 10-åring och särskolebarn? Börja bete mig som en missnöjd förälder?

    Eller så får man ta ett steg tillbaka och inse att alla värderar olika grejer som olika viktiga, och det är upp till oss själva att bestämma hur viktiga det är. Och tycker man att nåt är superviktigt och att man irriterar ihjäl sig får man vara tydlig med det. inte pika eller gå och sura tyst. Utan faktiskt vara tydlig. Skiter partnern i det ändå - ja då får man välja: Kan jag leva med det såhär eller ska vi dela på oss?

  • Anonym (kvinnor på gränsen till nervsammanbrott)
    Studentpappa skrev 2022-11-29 07:22:47 följande:
    Att ragga på särskolan medför ju vissa brister.
    Testa "akademiker som har fått personlig uppskattning för sitt intellekt och problemlösarförmåga av ett par av världens bästa på området".

    Mina förväntningar var något högre måste jag medge.
  • Anonym (kvinnor på gränsen till nervsammanbrott)
    fornminne skrev 2022-11-29 10:29:29 följande:
    Har han nått handikapp? Alla är inte lika noga med saker, men vilken vuxen människa kan inte koka ägg? Eller glömmer att sätta på spisfläkten fast det osar i hela köket?

    Märkte du inte dessa brister tidigt i relationen?
    Eftersom han varken dricker kaffe eller äter kokt ägg själv så tog det faktiskt flera år innan de situationerna uppstod. Och fläkten tänkte jag kanske att han kunde lära sig hantera, efter några års tjat.

    Hur eller hur, fördelarna överväger ändå, men jag fattar verkligen inte vad som är så svårt med just dessa stackars saker?
  • Earlgrey

    En sak som kan få mannen att använda fläkten är väl att få honom att börja sköta rengöringen runt spisen.... så kommer han nog inte glömma fläkten varje gång..... 

  • Anonym (Tvillingmorsan)
    Everlo00ong skrev 2022-11-29 11:13:06 följande:

    Ja det är legitimt att reta sig på grejer. Man kan reta sig på vad som helst, och det är helt ok. Men visst, min flickvän kan inte koka ris i gryta utan att bränna det, lastar diskmaskinen så att allt inte får plats eller blir helt rent, och hon är helt okapabel att finhacka grönsaker, exempelvis. Personligen bekommer det inte mig ett dugg, men med era resonemang låter det som att allt sånt är per automatik ett tecken på att det är en helt oduglig person, snarast jämförbart med ett barn. Något som oundvikligen leder till sammanbrott och att kärleken dör. Borde jag beskriva henne som 10-åring och särskolebarn? Börja bete mig som en missnöjd förälder?

    Eller så får man ta ett steg tillbaka och inse att alla värderar olika grejer som olika viktiga, och det är upp till oss själva att bestämma hur viktiga det är. Och tycker man att nåt är superviktigt och att man irriterar ihjäl sig får man vara tydlig med det. inte pika eller gå och sura tyst. Utan faktiskt vara tydlig. Skiter partnern i det ändå - ja då får man välja: Kan jag leva med det såhär eller ska vi dela på oss?


    Du jämför att misslyckas med ris - som är hur lätt som helst att bränna - eller att inte fylla diskmaskinen perfekt, med att inte ens veta hur man kokar ägg? Eller inte sätta på spisfläkten fast det osar?

    För mig är det som att jämföra äpplen och päron.

    Alla har styrkor och svagheter. Självklart har jag och min man saker som vi irriterar oss på hos varandra. Men Kvinnan på gränsen till nervsammanbrott verkar ha en man med betydligt större svårigheter än så, eller så tolkar vi hennes inlägg helt olika?
  • Anonym (Tvillingmorsan)
    Anonym (kvinnor på gränsen till nervsammanbrott) skrev 2022-11-30 19:06:42 följande:
    Eftersom han varken dricker kaffe eller äter kokt ägg själv så tog det faktiskt flera år innan de situationerna uppstod. Och fläkten tänkte jag kanske att han kunde lära sig hantera, efter några års tjat.

    Hur eller hur, fördelarna överväger ändå, men jag fattar verkligen inte vad som är så svårt med just dessa stackars saker?
    Fast detta sätter delvis saken i annat ljus. Om han varken dricker kaffe eller äter ägg själv, samt inte är katastrof i hushållet i övrigt, skulle jag inte reagera på samma sätt, även om jag förstår att du blir irriterad.

    På ditt förra inlägg lät det som om han själv skulle ha ägget och blev sur för att du inte berättade i detalj hur det skulle bli bra. Som en fjortis. Men så var det tydligen inte.

    Det där med spisfläkten tycker man dock att han borde ha fattat ändå, särskilt om det osar, inte bara ryker lite.
  • Anonym (Tvillingmorsan)
    Anonym (kvinnor på gränsen till nervsammanbrott) skrev 2022-11-30 19:02:49 följande:
    Testa "akademiker som har fått personlig uppskattning för sitt intellekt och problemlösarförmåga av ett par av världens bästa på området".

    Mina förväntningar var något högre måste jag medge.
    Som sagt, detta sätter saken i ett annat ljus, men ditt tidigare inlägg gav faktiskt lite intrycket av att du hade valt - och nöjt dig med - en totalt inkapabel man, inte en intelligent man som kanske inte är så huslig. Vilket är något helt annat .
  • Everlo00ong
    Anonym (Tvillingmorsan) skrev 2022-12-01 10:41:15 följande:
    Du jämför att misslyckas med ris - som är hur lätt som helst att bränna - eller att inte fylla diskmaskinen perfekt, med att inte ens veta hur man kokar ägg? Eller inte sätta på spisfläkten fast det osar?

    För mig är det som att jämföra äpplen och päron.

    Alla har styrkor och svagheter. Självklart har jag och min man saker som vi irriterar oss på hos varandra. Men Kvinnan på gränsen till nervsammanbrott verkar ha en man med betydligt större svårigheter än så, eller så tolkar vi hennes inlägg helt olika?
    Vi har alla olika utgångspunkter. Jag har aldrig bränt ris så jag håller inte med dig. Och för den delen nu när jag drar det till minnes, min flickvän visste inte heller hur man kokte ägg utan äggkokare, så när jag bad henne koka ägg medans jag gjorde annan mat frågade hon hur man gör, dvs hur länge. Vi är båda väl över 30. Så jag skulle säga att det är exakt samma sak. För mig var det en sån minimal bagatell att jag inte ens reflekterade över det, och var tvungen att aktivt dra det till minnes i denna tråden. Så återigen: Tycker ni att jag borde betrakta henne som ett inkompetent barn? Ni har all rätt att reta er på vad ni vill hos era partners, era känslor är era egna. Men som sagt, de är ingen naturlag - blir ni bittra är det för att bitterheten uppstått inom er själva, den kommer inte utifrån.
  • Anonym (Tvillingmorsan)
    Everlo00ong skrev 2022-12-01 11:00:31 följande:
    Vi har alla olika utgångspunkter. Jag har aldrig bränt ris så jag håller inte med dig. Och för den delen nu när jag drar det till minnes, min flickvän visste inte heller hur man kokte ägg utan äggkokare, så när jag bad henne koka ägg medans jag gjorde annan mat frågade hon hur man gör, dvs hur länge. Vi är båda väl över 30. Så jag skulle säga att det är exakt samma sak. För mig var det en sån minimal bagatell att jag inte ens reflekterade över det, och var tvungen att aktivt dra det till minnes i denna tråden. Så återigen: Tycker ni att jag borde betrakta henne som ett inkompetent barn? Ni har all rätt att reta er på vad ni vill hos era partners, era känslor är era egna. Men som sagt, de är ingen naturlag - blir ni bittra är det för att bitterheten uppstått inom er själva, den kommer inte utifrån.
    Du får betrakta din flickvän hur du vill. Detta handlar inte om vad du tycker, utan hur andra upplever sin situation.

    Alla har styrkor och svagheter, men det finns grader. 

    Jag håller inte längre med om att Kvinnan på gränsen till nervsammanbrott verkar ha nöjt sig med en svagbegåvad partner, inte nu när hon har korrigerat sina inlägg.
  • Everlo00ong
    Anonym (Tvillingmorsan) skrev 2022-12-01 11:07:36 följande:
    Du får betrakta din flickvän hur du vill. Detta handlar inte om vad du tycker, utan hur andra upplever sin situation.

    Alla har styrkor och svagheter, men det finns grader. 

    Jag håller inte längre med om att Kvinnan på gränsen till nervsammanbrott verkar ha nöjt sig med en svagbegåvad partner, inte nu när hon har korrigerat sina inlägg.
    Ja, och jag såg de andras och dina inlägg sen med. Så vi håller väl egentligen med varandra, bara formulerar oss lite olika.

  • Anonym (Ännu en)

    Grattis o välkommen till klubben.
    Kvinnor (GENERELLT) vill skaffa barn med "bad boy's" sen vill dom ha en "försörjare".
    Nu är det upp till dig, vill du fortsätter att, ge o ge o ge o  ge utan att få något tillbaka (vilket troligen kommer göra dig bitter)
    Eller? räta på ryggen, rätta til pungen o gå vidare?

  • Everlo00ong
    Anonym (Ännu en) skrev 2022-12-01 11:23:19 följande:

    Grattis o välkommen till klubben.
    Kvinnor (GENERELLT) vill skaffa barn med "bad boy's" sen vill dom ha en "försörjare".
    Nu är det upp till dig, vill du fortsätter att, ge o ge o ge o  ge utan att få något tillbaka (vilket troligen kommer göra dig bitter)
    Eller? räta på ryggen, rätta til pungen o gå vidare?


    Menar du att TS är en bad boy och att hon nu längtar efter en "försörjare"?Skrattande
  • Tom Araya
    Anonym (ooo) skrev 2022-11-27 18:41:05 följande:

    Tycker din TS är lite missvisande. 
    Du inleder med Alltså, vad är det med kvinnor och deras olust till sex efter att man ingått äktenskap och bildat familj? 

    Sedan handlar tråden om din fru = EN kvinna. Blir lite trist när man inleder så att det låter som att man ska dra alla över en kam. Du och din fru har det så här -  så skriv då om det och henne. 


    Han har väl läst många liknande trådar här.
  • Matilda03

    Va inte för snäll mot henne. Kanske hon blir kåt på dig igen. Säg att du funderar på att ta ut skilsmässa, biter inte det så bryr hon sig inte ens. 

  • Anonym (Ultimatum)

    Då jag blev tillsammans med min partner hade inte hon haft något sexuellt intresse för honom på flera år. Men när hon fick höra om mig och vårt passionerade sex så blev hon attraherad av honom igen...
    Lovar inte att det fungerar i alla situationer. Men det kan ge nytt ljus på mannen då kvinnan får höra att någon annan tycker han är hetast i världen.
    Rekommenderar absolut inte otrohet!!! Men kanske ändå denna vetskap kan ge nåt att tänka på.

Svar på tråden Sexet uteblir varenda gång