Skulle ni förlåta mångårig emotionell otrohet

Om du tycker det är värt att försöka rädda er relation så behöver ni gå i parterapi för det där klarar ni inte själva.
MEN, det ska ju vara värt det då. Personligen tror jag att jag hade känt mig så grundlurad så jag hade bett honom flytta ut idag. 

Jag tycker inte att TS man låter särskilt intresserad av att rädda relationen...? Sen 2017 har han suttit i soffan och deppat över en hälften så gammal, gift kollega. Och han följer andra tjejer, som liknar kollegan, på Instagram, sen två år tillbaka - öppet så att TS ska se. För mig låter det som "titta jag är otrogen - lämna mig så jag slipper vara den som drar"?

Jag tycker att du ska fråga din man vad han slulle göra om kollegan ringde och sa att hon hade skilt sig och ville bli ihop med honom istället och bad honom flytta in till henne. 

jag har sagt exakt det ni säger; det känns som att han är för feg för att själv göra slut. han kan ju skylla skilsmässan på mig. 
men han säger att han älskar mig och verkligen vill rädda vårt äktenskap. han har börjat i individuell terapi för att han har stort bekräftelsebehov och troligtvis otrygg undvikande anknytning. han har aldrig under uppväxt fått visa känslor. allt var alltid bra. Han är livrädd för konflikter och gör aldrig fel. vi har aldrig pratat så öppet om allt som de senaste veckorna. jag kar inte gett honom mycket bekräftelse eller velat ha så mycket sex fram till för 3 år sen, då jag var besviken på honom. Sedan trodde jag att det var bra och att vi jobbade på förhållandet. men nu när vi pratat superöppet om allt, är det som att en polett trillat ner. han verkar ha förstått vad han gjort. 
vi våntar på att få tid jos relationskonsulten..

Han säger en sak men visar nåt annat i handling? Om han älskar dig, varför sitter han i soffan och deppar över en annan kvinna och följer han en massa tjejer på Instagram som liknar henne? Är han fortfarande kär i kollegan? Skulle han vilja bli ihop med henne om han hade chansen? Har du frågat rakt ut: "Älskar du Eva? Vill du leva med henne?"?

Han går i terapi för att han mår dåligt. Men vad gör han rent konkret för att rädda ER relation? Har han blockerat kollegan och avslutat all kontakt? Avföljt alla look alikes på sociala medier? Är han noga med att inte sitta och sukta efter unga tjejer som liknar kollegan så att du ser och kan bli ledsen? Sitter han och tittar på bilder på dig i n mobilen och deppar över att han kanske håller på och att förlora dig? Är det det han pratar om i terapin? Försäkrar han dig om att han definitivt är över kollegan sen länge och att du är den enda för honom? Om du såg hans sms till kollegan i augustu så har han ju haft några månader på sig att försöka rädda sin relation med dig och anstränga sig för att behålla dig?

Ett alternativ är ju att du frågar kollegan och får höea hennes version om när och hur mycket de träffats? 

Vill han bli förlåten? Om du säger "Javisst Älskling, det är klart att jag förlåter dig!" så kanske han "erkänner" att han haft sex med kollegan eller "råkar" glömma att radera nåt avslöjande sms eller följer ännu yngre kvinnor på Instagram och liksom brer på mer och mer tills din gräns är nådd? 

Om din man vill rädda relationen, får han visa det. Inte bara i ord. Men vad vill DU? Du frågar om vi hade förlåtit. Det finns ju inget rätt svar på den frågan. Vissa snedsteg kan man förlåta, andra inte. Men din man verkar inte anstränga sig nämnvärt för att du ska ge honom en chans till?

Att man tillfälligt kan få känslor för andra, är en sak. Men han har lipat över detta i flera år nu, samt fortsatt söka bekräftelse på annat håll. Du skriver att han mest tycker synd om sig själv. Han beter sig som en barnunge med andra ord. Det kanske är hans uppväxt som spökar, men han han inte skylla på det. Han är en medelålders man som har ansvar för hur han beter sig.

Vill DU fortsätta leva med honom? Älskar DU honom så mycket att det är värt det? Det är väl den frågan du måste ställa dig. Tycker du att er relation är värd att rädda, efter hur han har hållit på? Även om han (kanske) inte har varit fysiskt otrogen.

Näe vet du vad! Jag brukar alltid rekommendera att ta hjälp utifrån men det känns i det här fallet bara som konstgjord andning. Det är av socioekonomisk trygghet för er båda två. Röra på ryggen nu och avsluta relationen. Han har haft är på sig att bättra sig och jobba på att ni ska bli ett stabilt par. Vill du verkligen vara gift med en sådan man som hela tiden trånar efter främst unga kollegan och sedan kopior av henne i social media? Han ger ju inte dig något känslomässigt. Att säga att man älskar någon är ju fantastiskt. Om det är ärligt och fyllt med ex vis respekt, attraktion, värme och ömsinthet. 

Din sk "man" flyttade ut mentalt och känslomässigt för flera år sen, enda anledningen till att han är kvar är bekvämlighet tills nåt bättre dyker upp igen. 

Det är nog på tiden att han flyttar ut på riktigt, er relation är så död den kan bli.

Förlåt men vad har socioekonomi med det här att göra?

Ett hushåll med två löner brukar ha det bättre ställt än två hushåll med en lön.
Och många stannar kvar i döda relationer för att bibehålla sin levnadsstandard, iaf tills något bättre dyker upp som de kan hoppa över till.

Så kan det förstås vara. Men står det nåt om det i TS inläg finns det något som tyder på att TS man stannar hos TS av ekonomiska skäl eller att han är socialt utsatt? Vad får dig att tro att det handlar om socioekonomi i just det här fallet? Deras barn har flyttat hemifrån och de har sålt sitt hus och flyttat till lägenhet. Mannen har jobb och han har råd med terapi. Hur TS har det ekonomiskt står det dör elot inget om...Tycker du att TS man verkar utsatt ekonomiskt eller socialt, utifrån vad TS skriver i den här tråden? Eller är det en ren spekulation från din sida? 

Ekonomi, bekvämlighet, regelbunden sex, orsakerna kan vara många och det behöver inte hänga på en utan kanske allt sammantaget med det verkar iaf vara uppenbart att han inte tycker TS räcker och är inte kvar med henne för att han älskar henne utan av andra skäl. 

Ja exakt. Lillithsnyatjej kan lösa. Lägg det sociala. Vänner och bekanta. Trygghet. Den socioekonomiska faktorn är större än vad man tror. 

Det är en hel del kvinnornas stannat kvar i helt döda äktenskap, sett mellan fingrarna för makens otrohet mm bara därför att hon trivs med allt runtomkring. 

Det ör ju krångligt att bryta upp. Bostäder, möbler, bodelningar, blir själv om allt praktiskt mm mm Däeflr har TS inte fått tummen ur trots alla år. 

Okej, då förstår jag hur du menar. Tack för förklaringen. Jag tycker nog att även jag, till viss del, har varit inne på det spåret när jag har svarat TS. Även om jag i första hand tänker att mannen inte vill känna sig som "boven i dramat" - han orkar inte vara den som tar initiativ till skilsmässa.