Gravid - hur berättar jag för ovillig pappa?

För övrigt helt sjukt hur du tar ansvar för både dig och din bebis till man. Han äger sig själv och sina handlingar, förstå det.

Ja, han verkar ju vara en toppenman. Håll hårt i honom.

Din situation påminner lite om hur jag själv haft det. Jag och sambon var gravida 3 gånger innan det blev en liten bebis. Första blev missfall och hade nog blivit abort ändå. Andra abort och tredje ville jag så gärna behålla men livet såg inte rätt ut då och han la beslutet på mig. Kände mig så ensam och förvirrad och beslutet om abort när man vill behålla är mitt livs största misstag. Sen blev jag gravid igen och det enda alternativet för mig var att behålla, han visste vad jag ville och kände men var själv lite osäker. Bokade iaf tid för inskrivning och pratade med vården för att få tips och råd. Berättade ju tidigt att jag anade och vid kub att jag varit och kollat att det var något så han var med på resan från början. Ni har trots allt 9 månader på er att förbereda er. Men oavsett vad så skulle jag aldrig rekommendera att göra något du vet att du kommer ångra. Låter ju på din beskrivning också som att din kille faktiskt vill ha barn.

Ge honom det i julklapp. Slå in en present där det står världens bästa pappa eller liknande. Då förstår han att det här kommer bli av. Tror han kommer bli glad om det är så att ni precis köpt hus och har allting ordnat för er. 

Risken med att ge någon i denna situation en chock är ju att det resulterar i total katastrof.

Jag skulle börja med att säga att jag måste berätta något, se till att vi sitter ner, och att vi har någorlunda tid och energi (dvs inte fem minuter innan jobbet eller när man är skithungrig eller nåt). Eller kanske ta en promenad?

Jag skulle nog börja med att säga typ "Du vet att jag har känt att om jag skulle bli gravid igen så skulle jag vilja behålla....?" och låta det landa en stund innan jag fortsätter. Sen va beredd på alla möjliga reaktioner men då har du i alla fall berättat var du står direkt och kanske sliper typ "ÅHNEJ" eller vädjanden av olika slag osv. Lycka till! (och grattis!)

Jag tror inte hur du berättar är avgörande för om relationen förstörs eller inte. Såvida du inte gör någon överraskningsgrej då det är okänsligt om det är så att han inte vill ha barn. Exakt hur han reagerar nu när du berättar har ingen betydelse på lång sikt. Få det gjort bara så känns det bättre för dig också även om ni ser olika på att behålla eller inte. Då kan ni i alla fall diskutera era känslor runt det. Om du berättar när det är försent för abort är det större risk att han inte känner sig delaktig. 

Han använder abort som preventivmedel på din kropp och ditt psyke! Han vet om att du blir gravid oavsett p-medel och fortsätter släppa ut sin sperma i dig. Det är inte kärlek! Det är våld!

Behåll barnet! Dumpa killen om han börjar yla om abort.

Jag köper inte din historia rakt av.  Tyvärr.
Varför skulle tex Barnmorskan övertala dig till abort och inte låta dig välja själv när,  du gjort klart att du inte ville göra abort? 
Barnmorskor har ingen provision på aborter, och jag tror inte på att hon övertalat dig och inte låtit dig välja själv. 

Det är mycket i tråden som låter märkligt i mina öron. Absolut att det finns de som ?mot alla odds? blir gravida trots preventivmedel, men att du denna gång skulle ha blivit gravid trots p-piller och kondom låter helt osannolikt - i sådana fall har ni missförstått hur de ska användas. Och om det nu mot förmodan varit så att ni gång efter annan blivit gravida trots dubbla preventivmedel så borde ni båda ha sett över situationen och agerat annorlunda. 

Hur som helst förstår jag inte riktigt problemet. Du skriver att han blivit glad i samband med tidigare plus, har ni efter det inte diskuterat situationen? Pratat om huruvida ni vill ha barn, när det i sådana fall ska ske osv? 
Om detta är en person du vill ha barn med borde det inte finnas något hinder för att bara berätta. Jag menar om er relation är så bra att den är lämplig för att ta in ett barn i bilden så ska det inte vara några konstigheter att berätta om en graviditet heller. 

Att ha hus, bra ekonomi och bra skyddsnät är INTE tillräckligt för att situationen ska klassas som lämplig för ett litet barn. Ni tycks ha stora problem i er relation och tyvärr lär det inte bli lättare med en liten i bilden. 

Jag önskar er all lycka och hoppas att det blir bra för er båda, vad än som sker. 

"Första gången hade vi varit ihop 6 månader. Blev gravid trots p-ring, sa till honom att jag misstänkte det, sen gjorde jag ett test och gick till honom och berättade. Han blev superglad, grät tom och vi kramades osv. Det var dock självklart med abor."

Superglad över en graviditet där det var självklart med abort?

Lär dig hålla ihop benen och han får lära sig att komma i lakanen. 5 aborter är ju helt jävla bisarrt på hälften så många år.