Fröken Allvar skrev 2022-12-16 18:28:11 följande:
Om de här ensamstående mödrarna i fyrtioårsåldern är fattiga, har psykisk ohälsa, dålig förankring på arbetsmarknaden och utanförskap, ska man då inte få prata om att man väljer bort dem på grund av det, eller hur menar du? För det görs ju. Jag tycker att det är bra att veta om det.
Det finns en tråd nu om en gravid kompis till en ensamstående mamma som du kanske läst. Väninnan vill inte berätta för sin vän som är ensamstående att hon känner sig utnyttjad av att hjälpa henne 2-3 gånger per månad och lyssna på hennes problem. Väninnan har heller inget körkort. I svaren kan man se ganska tydligt vilka värderingar vänner till ensamstående kan ha. Den ensamstående väninnan är inget att ha om hon inte förstår att väninnan tycker att hon är jobbig att hjälpa enligt flera i tråden.
Det är jobbigare att vara ensamstående, fattig, ha psykisk ohälsa och inget jobb än att inte ha det, men det betyder inte att den välmående och optimistiska delen av befolkningen vill höra om det. Det är nog bra att förstå det som ensamstående så att man inte gör sig illa. Och om man blir ensamstående och har betett sig illa mot ensamstående vänner så kan man inte räkna med stöd från dem senare, det vill jag också ha sagt. Ingen kan räkna med att aldrig bli svag.
Fast det handlar ju om en kvinna som ber om tjänster som att hjälpa henne köpa saker med bil, hjälpa henne hemma med saker, och sitta barnvakt - allt detta 2-3 ggr i månaden i snitt. Sen plus det pratar hon ofta om sina problem. Kompisen är ju nu själv gravid med allt vad det medfor och tycker det borjar bli lite jobbigt. Det kan man ju forstå. Detta är ju bara EN kvinna, man har ju ofta fler kompisar i sitt liv man vill hinna och orka träffa och hjälpa, plus alla anhoriga man ska ha tid med dito. Den här ensamstående mamman verkar ju bara ha sin enstaka vän som hon forlitar sig på ska hjälpa henne konstant.