Vilket är finast av efternamnet Åberg eller Rådström?

Det där tog ett par sekunder att tänka ut innan jag uttryckte mig. Normalt brukar jag vara spontant trevlig men du ville ju ha någonting avancerat uttryckt.

Om föräldrarna är ogifta får barnet mammans efternamn automatiskt, är föräldrarna gifta får ju barnet samma efternamn, annat är väl konstigt.

Gissningsvis har man väl den här diskussionen när man tänker gifta sig, och då känner sig tvingad att välja?

Men dubbelnamn är ju rätt inne så varför inte köra på med Åberg-Rådström?

Fast personligen hade jag inte valt någondera för jag ville inte ha å/ä/ö p.g.a. risk för felstavade flygbiljetter och uttalsproblem i det globala yrkeslivet.

Så vi tog ett egenskapat nytt efternamn istället.

Det som klingar bäst med förnamnet

(förnamn) Åberg Rådström. Rådström Åberg passar precis lika bra. Ordningen kan bestämmas efter vad som klingar bäst med förnamnen.
Tycker att det är coolt att namnen innehåller våra egna, unika bokstäver (inte ö då, som ju förekommer i många språk).
Det blir snarare en exotisk coolhetsfaktor ute i världen eftersom det är så ovanligt med å och ä och tror inte det blir svårt för någon, det är ju bara att skippa alla tecken över bokstäverna.
Om ni ser ett namn som tex innehåller en accent é, ú, á eller tyskt y, ü, eller spanskt ñ (nj?) och inte vet hur tecknet förändrar den bokstaven så struntar väl ni, precis som jag, bara i tecknen?  

Jag har alltid haft dubbla efternamn. Trots att mina föräldrar var gifta. Mamma tog pappas namn och lade till utöver sitt eget och pappa behöll enbart sitt eget. Så jag+syskon har och mamma hade två efternamn, utan något bindestreck emellan. Det var ju inte två efternamn som komprimerades till ett utan 2 efternamn som fortfarande var två, så bindestreck har jag svårt att förstå mej på. Men iofs går man efter dubbelnamn på förnamn så är det ju ibland bindestreck, men då är det ju ett namn. Men kanske där det kommer ifrån?
De klingar helt okej när man säger det. Tänk typ; Linnie Sander Kant eller Linnie Sandman Frank, Linnie Wilton Steen.
2 av mina kusinfamiljer har haft samma. De har stått reggade på skatteverket med båda efternamnen, liksom jag.
Vissa av dem har bytt mellan efternamnen utefter livets gång, vilket de använder mest. Jag har alltid haft ett av namnen i skolan, på dörren osv. Använder det namnet ibland ensamt men skulle inte använda det andra ensamt, fast att det också skulle vara "rätt". 
Känns ändå som det mest naturliga att ha namn från båda sidor släkten. Men visst, gifter jag mej med någon med två efternamn så har vi helt plötsligt fyra! Då får man nog enas om 1-2 eller behålla sina egna.

Många som gifter sej idag behåller sina egna namn eller tar dens namn som paret anser vara snyggast, både om jag ser till bekanta och från bröllopsannonser som man fortfarande stöter på ibland i någon lokaltidning. Tror få giftassugna idag tänker att vi måste ta mannens namn båda två, fast det är tristare, bara för att..

Fördelar med två namn:
.Man kan som sagt växla mellan namnen om man tröttnar tillfälligt på ett. 
.Det är lätt att ens namn blir ihågkommet, få har nog samma kombo av namn. Om man nu eftersträvar det.
.Det är snyggt om namnen klingar bra. Funkar lite sämre med Wirén Tyrén, Johansson Johnsson eller Grahn Grehn. Fast ibland kan lika namn bli coolt ihop. Tex Gröhn Grahn, Lundberg Berglund. Ett svenskt och ett utländskt kan i vissa fall bli riktigt coolt, tänk Vargas Winter; ) Sandell Sandoval, Singer Singh (okej, inget svenskt där).
.Om du vill eller behöver bryta upp från ditt gamla liv så är det bara att använda det andra namnet som är mindre känt, om du använt det ena mest. Både för identitetens skull om den är problemet, eller för att minska riskerna för att bli eftersökt.
.Du representerar båda sidor av din släkt hela tiden genom namnet. 

Nackdelar:
.Fanns en period i tonåren då jag ville vara så vanlig som det bara gick, gällande precis allt. Önskade verkligen ett vanligt, anonymt, trevligt sonnamn en period. Många lär gå igenom denna period när man är som allra fjantigast, typ 13-15, alldeles oavsett vad man heter egentligen.
.Om det förnamn som ligger först i namnföljden inte är ditt tilltalsnamn och det kombineras med det efternamn du använder minst när du blir uppropad på tex vårdcentral så kan det bli några sekunders förvirring innan man förstår att det gäller en själv (hände en släkting). 
.Just inom vården så går de oftast efter det efternamn som kommer först i bokstavsordningen. Alltså kan det bli det namn du är minst van att använda som du alltid kommer att heta inom vården. Det blir lite märkligt speciellt sedan skatteverket bara erkänner ett efternamn och klassar det andra som ett mellannamn. Mitt sk "mellannamn" är alltid (oftast) det namn de går efter inom sjukvården eftersom det kommer först i bokstavsordningen. Tog några gånger av "Legitimation, tack. Hmm.. konstigt, jag kan inte hitta dej.." "Kolla mitt andra efternamn blabla" "Ja, där har vi det!" innan jag insåg det. Men på andra ställen kan det vara tvärtom, även på andra vårdställen som inte använder Take Care (region Sthlms journalsystem) tandläkare tex. Så får man höra att de inte hittar en så får man prova med andra namnet.

Slutsats: Finns varken riktigt starka fördelar eller nackdelar med två efternamn. Tycker nog ändå att fördelarna överväger, men det är nog för att jag är van att det är så. Hade nog varit precis lika nöjd med ett efternamn om jag haft det.

Alltså så jäkla roligt

Den var riktigt bra, *skrattar*

Alla som får barn vill inte ens gifta sig.
Jag hade aldrig låtit barnet få pappans namn. Inte en chans. Möjligtvis två efternamn, men inte en chans att det bara skulle bli hans.

Det som passar med förnamnet.

Roligt att höra era perspektiv. Båda efternamnen Är ju ovanliga.

Barnet fick automatiskt mammans efternamn fram till 2017. Det var korta tusen år. 

Åberg och Alfons i förnamn  

Nej, men allvarligt. Jag tycker båda namnen är lika fina, handlar det om giftemål hade jag behållit mitt efternamn ska ni bestämma efternamn till barnet kan ni väl ta båda? Eller så får den som tycker det är viktigast bestämma. 

Åberg är inte ovanligt. Det finns på listan över de vanligaste efternamnen vem som helst får ta utan anknytning. Rådström gör det inte. 

Rådström skulle jag ta.

Åberg är faktiskt relativt vanligt.

Jag tycker absolut inte Åberg är direkt fint heller, men det är väl mitt personliga tyckande då. Inte jättult kanske heller men Åberg låter så ohyggligt vanligt och alldagligt, men som tidigare har påpekats så fundera lite över hur det matchar. Och sedan framför allt hur du själv vill. 

Bry dig inte så mycket om andra. Vad tusan ta det namn du själv vill.

Precis. Men då man är tydligen helt ny i sverige.

Och du har bott här i flera hundra år eller hur menar du?

Va? Vad avses?