Ger julklappar men får ingen själv

Sånt här måste man ju komma överens om? Det blir ju jättekonstigt annars. Dom kanske inte har någon önskan om att bli överösta med julklappar nu som vuxna, och vad köper du för något? Jag tycker inte riktigt det är rimligt att du klagar när du helt själv har bestämt att ni ska ge massa julklappar till varandra. Sen borde dom däremot verkligen ha med sig någon liten gå-bort-present när dom får komma på julfirande.

Låter som fel i uppfostran, tyvärr. Har man inte lärt dem som små att ge julklappar så kommer det inte naturligt sedan heller.

Jag har också en vuxen son i samma ålder som dina söner. Från att ha varit totalt självcentrerad i tonåren har han faktiskt insett att man får liksom ge tillbaka om man får något - gäller inte bara presenter utan även saker som bärhjälp, bjuda på middag etc. Jag brukar skoja med honom och säga att nu har jag börjat med teckningen han ska få i julklapp. Så de senaste åren har jag faktiskt fått både födelsedagspresenter, julklappar och morsdagspresent. Men jag har varit väldigt tydlig med att jag förväntar mig det.  

Tycker det är dålig stil faktiskt. Att man ger en julklapp tillhör det mest normala i världen, knappast något man kommunicerar eller måste komma överens om. Jag lovar att i samma stund de har etablerade flickvänner eller fruar så kommer du få en julklapp. Det här är slappa killar som inte tänker så mycket på andra. Och det har INTE att göra med att du inte har gjort tillräckligt som mamma. Det handlar om att de inte ser mamma som nåt mer än en serviceinstitution, hon har inga egna behov eller önskningar. Hon är så glad om de sitter vid bordet och äter hennes mat, då är hon lycklig. Mycket vanlig syn som söner har på sina mammor. Det brukar som sagt lösa sig när de får flickvän som kan styra upp. 

Tycker absolut du ska säga till nästa år att hallå - vi vill också ha en julklapp! varför får inte vi något? Säg det skämtsamt men gör klart att detta är det normala. Då slipper kanske deras framtida fruar vara de som ska fixa julklapp till svärmor för att männen inte tänker på sådant. ;) 

Det är sällan i livet man får vettiga presenter av någon med en y-kromosom.

Även om de försöker blir det rätt ofta fel men man får uppskatta de små försök som görs.

I år köpte jag en Rolex till mig själv istället, för mina pengar, för det är jag värd.

Maken bidrog med 2% av prislappen, det tyckte han var rimligt som julklapp.

Alla nöjda.

Skulle aldrig komma tomhänt till någon som bjuder på mat. Så en julblomma/choklad/flaska vin osv kan man förvänta sig. Handlar om vanligt hyffs. Behöver ej vara present.

Sällan i livet man får vettiga presenter av någon som bär på dubbla x-kromosomer heller. Typ inte ett skit sedan man var 11 år.

Nästa jul tycker jag att du och din man i god tid bokar ett julaftonspaket på en herrgård på lagom avstånd från ert hem. Sönerna verkar något bortskämda och behöver lära sig att tänka om. Även du! Det har min svärmor med sin nya sambo gjort i jul. Strongt av henne tycker jag. Har nyss pratat med henne. De checkade in igår vid ett-tiden, fick eftermiddagskaffe/te med  små sandwiches och goda kakor. Senare trerätters middag, allsång och dans. En del hade julklappar med sig och då kom en tomte och hade klapputdelning till gottebordet och kvällsdrinken. Fint rum med jättesköna sängar sa svärmor.I morse var det stor och god frukost och nu när jag skriver detta är de i bilen på väg hem. 3150 betalade de för båda. Uthärdligt tycker jag. 
Om du och din man gör likadant slipper ni det akuta jul- och julklappstänket och kan bjuda in sönerna på en god middag t ex på annandagen - utan julklappar åt något håll.  Sönerna är vuxna och skaffa sina egna julaftonstraditioner.

Det är något som har gått snett här när de gick från att vara barn till vuxna. Jag skulle bara säga att från och med nu köper vi inte paket till vuxna (mig själv inkluderad) och kör ett julklappsspel eller secret santa med billiga presenter till alla som firar tillsammans. 

Ibland måste man öppna näbben för att få vad man vill ha. 

Jag firar jul hos min pappa och tar alltid med flertal julkpappar till honom. Skulle kännas konstigt att bara få och inte ge. T.o.m när jag var barn gav jag klappar men i form av teckningar osv

Håller med. Så därför är vi med y-kromosom tacksamma om vi INTE får någon julklapp för då slipper vi köpa till henne. Antingen gör man som du och köper till sig själva, eller något gemensamt till bägge.

Det tycker jag med.

Jag avsade mig tidigt presenter från mina föräldrar.  Känns bara konstladt att få en massa grejer från dom och ge andra vuxna en massa grejer tillbaks. 
Vi köper det vi behöver själva och har roligt när vi träffas. 

Att du har söner är orsaken. Döttrar skulle inte göra så. Kvinnor är t.om. de som ser till att ta med saker till sina mäns föräldrar. Även om jag och min man är "jämställda" så är det alltid jag som ser till att vi köper julklapp till hans föräldrar när vi åker dit. Han säger att det inte behövs men vi åker dit och äter julbord så jag tycker visst att vi ska ha nåt med oss. Han tycker att jag är besvärlig med detta till och med. Söner är bortskämda men inte döttrar. Samma med mina bröder, de tog aldrig med något till mamma på jul. Bara jag.

Hur tänkte du att de ska kunna byta presenter när sönerna inte köper något? Det är det som är problemet. 

Att inte göra mer än exakt det någon annan ber än om är slött och sådana personer vill man inte ha i sin närhet. Att inte komma tomhänt till en bjudning är du dålig hyfs oavsett vem som är värd och de vet att det kommer bli julklappar. Problemet är alltså helt och hållet sönernas. Vill du ändra på det får de säga till. 

Så kan man resonera. Men tänk vad tråkigt världen hade varit utan kvinnor som gett det där lilla extra för att sprida stämning och julmagi? Hade jularna inte varit rätt beiga utan nära och kära som lägger ner lite ansträngning på att trivas och ha mysigt ihop? I det här fallet skriver inte TS att hon är utschasad. Förmodligen mår hon mycket bra över att ha kunnat glädja sina barn med presenterna, pyntat hus och maten.

Problemet är att sönerna inte levlat upp ens till en miniminivå. För handen på hjärtat, de har haft ett helt år på sig att kunna köpa en parfym eller bara komma med en lite chokladask till sin mamma. De kan mycket väl betala för att kunna ta med lite julmat och dela på firandet. Det som hindrar dem är inte att TS lagt ribban högt utan för att de inte prioriterat sin mamma och pappa. Förmodligen har de redan full koll på alla erbjudanden och vad de själva ska köpa på mellandagsrean till sig själva. Men mamma tar de för givet.... illa.

Det är faktiskt olika, min bror på 47 år ger alltid vår mor presenter. både födelsedagspresent, julklapp och när vi bara kommer dit på vanlig middag så har han med sig en fin blomma. Däremot min käre sambo,, han struntar fullständigt i sina egna föräldrar, trots att de bjuder hela vår familj på både julmat, och uppehälle i flera dagar!
Hade jag inte tagit med mig en presentkorg med godsaker i jul hade de inte fått något alls?

Ja, jag har gett mina föräldrar julklappar som vuxen och även när jag var barn. Då köpte jag av mina fickpengar eller de fick något självgjort. Samma på födelsedagar. Jag tycker det är självklart att man från en viss ålder (senast vid ungefär 8 år) självmant ger presenter till sina familjemedlemmar vid högtider där man i familjen har för vana att ge/få presenter. Om det nu inte är så att man uttryckligen har sagt att man INTE vill få något.

Samma sak med min dotter - jag har börjat få presenter av henne ungefär när hon började skolan.

Jag hoppas att du skämtar. Var är fadern i allt detta? Lever du 70 år tillbaka i tiden? Då kvinnan gjorde allt i hushållet och ändå skulle vara fräsch och pigg? Det är klart att när barnen har flyttat hemifrån, så ska dessa kunna ha med sig något hem. Du verkar dock uppfostra/ har uppfostrat dina barn till att bli vuxna som bara ska ha, men inte ge. Mysigt.