Erfarenhet/fördomar särbos?

Jag fattar inte: ska ni separera eller vara särbo?

I min hjärna är separera = man gör slut. 

Det viktigaste är att komma ihåg att anledningen till att ni blir särbos inte automatiskt försvinner bara för att ni blir just särbos...  Det ändrar bara karaktär och kommer ändå finnas kvar och i slutändan kan det bli en anledning till nya tjafs.. "men det var ju du som ville det här..".. Osv.. Var inte naiva helt enkelt. Ni kommer fortfarande behöva jobba hårt på att få det att fungera. 

Praktiskt sett kommer det bli mer vardagspussel att rådda med och styra upp då samma sak måste funka på båda ställena. Som särbos har ni fortfarande gemensamt ansvar och ett gemensamt liv och förhållande. Kommunikation måste funka ännu bättre som särbos än tidigare. Ni måste synka vardagen med varandra för annars kommer ni snart leva parallella liv och separata liv. Det är INTE samma sak som att vara särbos. 

Är ni helt och fullt ärliga med detta? Är ni överens om att vara särbos eller är det ett försök till att klamra sig fast vid något som ändå egentligen är slut? Är ni båda lika ärligt och lika mycket engagerad i detta som särbos? Eller är det en kompromiss och nån som egentligen har andra tankar om saken? Detta är liksom grundförutsättning för att det ska funka.