Är det skillnad i föräldraengagemang mellan pojk- och flickföräldrar och invandrare och svenskar?

Jag är pojkmamma så kan bara utgå ifrån det. Men jag ser sällan mammor till icke-svenskfödda barn stå vid sidan om planen när det är match tex. De dyker pliktskyldigast upp på möten och när man ska bemanna ett cafe tex. Men sällan annars. Ingen av föräldrarna till de icke-svenskfödda barnen är med som ledare, kassör, materialansvarig eller liknande.
Men jag vet inte vad man ska dra för slutsatser om det, det kanske är en ovana av organiserad föreningsverksamhet där föräldrarnas insats faktiskt är väldigt viktig. Det spelar ingen roll om vi kan "betala oss" ur att slippa sälja salami för att bekosta ett läger. Någon måste göra utskick, samordna information, samordna skjuts, styra upp matcher, se till att alla har kläder osv. Gärna också ordna filmkväll eller disco så att barnen får umgås utöver sin sport.
Samtidigt som man i många länder har en mer spontant "ordnad" sport. Det finns engagerade vuxna som ser till att barnen kan lira boll vissa kvällar i veckan. Men de får sällan bidrag från kommunen eller går vidare till något slags cup eller-gruppspel pga just saknar organisationen och strukturen. 

När jag var liten så var det min pappa som körde mig till träningar och tävlingar när jag var föreningsaktiv. Mamma hade fullt upp med småsyskon. 

Jag vet inget om skillnaden mellan pojk-och flicklag då jag bara har pojkar (Som nästan är vuxna). Under alla mina år som engagerad förälder så har många föräldrar med invandrarbakgrund lyst med sin frånvaro. Det är verkligen stor skillnad. Det ser vi även på matcher när vi är i olika städer, stadsdelar och förorter. Vi har gjort så många försök för att få fler föräldrar att bli delaktiga, utan resultat. 

Jag kan bara tala från mitt perspektiv, jag är 19, kom till Sverige vid 9 "med föräldrar och yngre syskon, ett syskon är född i Sverige lite på sladden. Vi kom till ett område där det bodde och bor mest svenskar men några invandrare, i skolorna är det kanske 3-5 invandrarbarn I snitt per klass.

Min upplevelse är att svenska föräldrar engagerar sig mer i föreningar medan invandrade föräldrar engagerar sig mer på hemmaplan. Vill du spela fotboll? Ok, men det får du sköta själv. Har du läxor? Ta hit dem så jag kan förhöra dig i tre timmar, sitt vid köksbordet och skriv uppsatsen, läs läxan högt gör oss. Har du kompisar hemma? Svenska föräldrar låter barnen vara ifred i vardagsrummet eller sovrummet. Invandrade föräldrar engagerar alla barnen i matlagning, dukning osv.

Lite synligt vs osynligt engagemang. Inte för att motsatsen också finns, det gör det så klart, och det är säkert olika i olika områden med olika ekonomiska förutsättningar. 

Vilka invandrare tänker du på?

Jag och min man är från Sverige/USA/Afrika och vi är väldigt engagerade och min man tränar dessutom vårt barn och hans lag varje vecka. 

Utlänningar kommer ju från hela världen och jag har svårt att tro att man har samma syn på föräldraskap och uppfostran i Kina, Syrien, USA, Brasilien, Somalia mm. 

Jag har inte uppfattat någon större skillnad, men det kanske är för att jag bor i ett område där föräldrar generellt är engagerade. De som är mest engagerade är väl de som faktiskt har spelat sporten vid något tillfälle i livet eller deltagit i andra lagidrotter så att de vet vad det handlar om. 

Jag har bara en son så jag vet inte hur det är i flicklagen, men min man skulle vara lika engagerad i en dotter, det vet jag. För honom handlar allt om att vinna och då spelar det ingen roll vem du är hahaha!  

Är invandrartjejer  blygsamma av sig?