Vill ha någon att prata med. Vart vänder man sig?

Diakon/diakonissa. De lyssnar, har inga förutfattade meningar och kommer inte med förnumstiga råd. Eller präst eller pastor med för den delen. 

Varför känner du att du inte är värd någon tid? Vet flera som gått både till psykolog och KBT för bra mycket mindre saker än de du beskriver. Värdera inte dig själv så lågt. Du är det viktigaste du har i ditt liv. Ta hand om dig och ta hjälpen du känner att du behöver utan att skämmas. Boka tid för du både vill och antagligen behöver det. Gå inte undan för att göra plats för någon annan som går KBT för spindelrädsla. 

Finns det någon hjälp på jobbet du kan få? Jag har fått bokad tid för lite psykologiska besvär som hindrar mitt arbete. Detta gör jag på betald arbetstid. 

Präst eller anonyma telefonlinjer är de enda jag skulle lita på. Präster har dessutom tystnadsplikt.

Hej 

här kommer lite tips 

https://mind.se/hitta-ratt-kontakt/jourer-och-linjer-om-du-behover-prata/

Skulle också föreslå kyrkan, de har god vana vid att hjälpa människor genom samtal. En god ide kan också vara att faktiskt se över din familjesituation. Din sambo har NPF skriver du. Tar din sambo ansvar för sin diagnos? Ansvar för sina barn? Jobbar sambon heltid? Har ni barn under 8 år så har man rätt att gå ned till deltid. Om din sambo inte klarar av att fullt ut axla sin föräldraroll så kanske deltid är ett alternativ? Mindre klirr i kassan, men också mer tid för familj och återhämtning.

Jag tänker att mina problem är små i förhållande till andra. Vi har företagshälsovård, men vill inte att min situation ska komma till kännedom för min arbetsgivare.
Jag är inte med i Svenska Kyrkan längre. Kan man ändå vända sig dit?

Det är väl en stor del av problemet. Han tar inte ansvar för sin diagnos. Han ansvarar inte för sina barn. Jag sköter allt hemma. Han gör det jag ber honom om och ger instruktioner om. Vi arbetar båda heltid och har inte råd att gå ner i arbetstid.

Du måste få ordning i vardagen, att prata med någon löser inte problemet.

Din sambo måste ta mer ansvar. Du kan ansvara för dina barn och han får ansvara för sina. Om han missar möten etc med sina barn ligger det på honom.
Han kan använda sig av teknik för påminnelser, lätt att lägga in i mobilen!

På jobbet: ta dina raster! Ät lunch!
Du gör dig själv en björntjänst annars. Om ni 2 inte hinner med 5 personers jobb, ja men det går ju inte! Det är arbetsgivarens problem och ansvar, inte erat! Ni kommer springa rakt in i väggen och tror du arbetsgivaren tackar er då? Nej.
Att det inte går att rekrytera ska inte innebära att ni sliter ihjäl er, arbetsgivaren får omorganisera eller ta färre uppdrag.

Om din sambo vägrar börja ta mer ansvar hemma så kanske ni bör bli särbos? Kommer han ta ansvar om du blir sängliggande pga gick in i väggen tror du?

Tänk på att även din AG kan anmäla dig till soc.

Ja, du kan kontakta kyrkan även om du inte är medlem.

Ok, men då får du kanske börja sätta gränser och ställa krav, inget blir ju bättre av att du går in i väggen. Låt honom ta hand om sina barn själv. Det är inte ok att gömma sig bakom en diagnos. Det är inte bara ditt utan även hans ansvar att er vardag flyter. Du kan boka familjerådgivning, för egen del eller tillsammans med sambon. Då kan ni få hjälp med att reda ut er situation.