Gravidhumör är ju som en Dans på rosor… eller 😡😇
Hur går det för er övriga, lugna som filbunkar eller tickande bomber 😬
Det här humöret som
bor i mig just nu... herregud, blir jag inte dumpad innan förlossningen så är det ett mirakel. Stör mig på allt, från hur han sitter när han äter till att han gör små ljud ifrån sig när han sover. Att han säger vissa saker på ett visst sätt, eller att han tittar på mig på väg till toan på morgonen. Jag kliver alltid upp först eftersom mitt härliga illamående tvingar mig upp för att äta tidig frukost. Och sen kommer han och TITTAR på mig När han går förbi. Den jäveln 😝
Jag vill att han ska vara tyst och osynlig och massera mina fötter. Är det verkligen för mycket begärt just nu 😛