Är jag sociopat?
VARNING FÖR BRUTALT ÄRLIGT INLÄGG.
Jag vet inte om jag är sociopat, psykopat, eller bara en jävligt bra manipulatör men någonting är fel. Jag känner inte skuldkänslor för saker som jag gör, jag känner ingenting alls om jag ljuger eller manipulerar, vilket jag alltid gör dagligen. Jag har en god sida av mig som vet vad som är rätt och fel och jag vet ju att mitt beteende är fel men jag känner liksom ingenting? Jag var otrogen mot min partner förra året (online inte fysiskt) med två killar. Han ertappade mig med det och jag grät, och försökte förklara. Lång historia kort, han gav mig en chans och stannade med mig. Vi är på en mycket bättre plats just nu och jag har inte gjort någonting liknande sedan dess. MEN jag vet inte varför jag inte kan känna någonting över det. Jag känner ingen skuld, jag känner snarare ångest över att bli påkommen med det. Jag hade fortsatt om han inte fick reda på det.
Jag känner inga känslor för min familj. Ibland önskar jag att min mamma skulle dö, så att hon kunde låta mig vara ifred och sköta mig själv. Det låter så hemskt, jag vet det, men jag förväntas alltid passa upp på henne, skriva dagligen, träffas varje vecka, hjälpa till om någonting är fel. Men jag får aldrig utrymme till att bara vara ensam. Jag kan inte heller säga upp kontakten eftersom jag är för svag, jag vet att hon kommer snacka skit inför alla och ta ut det på resten av familjen som hon alltid har gjort. Jag känner mer kärlek till främlingar än till familj eller partner. Jag måste ju vara sociopat, men tro mig, ingen skulle någonsin tro det om mig. Jag är extremt duktig på att dölja saker, manipulera och anpassa mig efter omgivningen.
Med detta inlägg vill jag mest få upp en diskussion kring om jag är en psykopat, sociopat eller annat. Kanske någon annan har liknande beteendeproblem? Grejen är att jag aldrig skulle skada en annan människa fysiskt, och djur är det bästa jag vet. Psykopater dödar väl kattungar eller? Det är bilden jag har skapat kring det ämnet. Jag borde söka hjälp och jag vill söka hjälp men för tillfället lämnar jag inte mitt hem sedan 4 månader tillbaka. Säg snälla att någon här kan ge mig en AHA-upplevelse, där jag kan finna en väg ut ur den hemska personligheten jag bär på.