Är jag den enda som inte har några drömmar?
Jag kan inte påstå att jag mår dåligt. Visst har jag mina bättre och sämre dagar, som alla andra, och jag har haft depressiva perioder som yngre när jag gått igenom tuffa saker i livet. Men på det stora hela mår jag bra idag. Jag är för det mesta på gott humör, har gott om energi och nära till skratt.Men jag har inga drömmar. Inga passioner. Det finns självklart saker jag tycker om att göra - laga mat, träffa vänner, läsa böcker, gå på teater och sånt ibland. Men det finns inget jag BRINNER för. Mycket är typ en 6:a på rolighetsskalan men inget är en 10:a.
Samma med mitt jobb. Jag är ganska duktig på det och tycker att det är trevligt och rätt kul för det mesta. Men jag brinner absolut inte för det, det är inget "kall". Bara något som betalar mina räkningar men som också känns bra att gå till de flesta dagar.
Inte heller har jag några livsmål. Jag kan inte säga att "jag har alltid drömt om att ge ut en bok" eller "jag har alltid velat resa till Antarktis" eller "jag har alltid drömt om att gifta mig och få en stor familj". Jag har inga såna grejer och har aldrig haft. Självklart finns det mycket som verkar häftigt att göra, men ingen enskild grej att ha som mål.
Det känns dumt att klaga för det är inte så att jag har ett dåligt liv. Men jag önskar så ofta att jag verkligen kunde brinna för något, känna genuin motivation för något. Att något var VIKTIGT för mig, på ett känslomässigt plan. Det känns fel att liksom bara tycka att allt är "ljummet".
Jag tror att jag alltid har känt så här. Kan inte alls relatera när andra pratar om sina passioner och mål. Jag inser att det säkert låter deppigt, men jag tycker inte att jag mår dåligt. Jag önskar bara att jag hade något specifikt att brinna för.
Nån som känner igen sig? Kan man skaffa en passion ur "ingenting"?
Inte heller har jag några livsmål. Jag kan inte säga att "jag har alltid drömt om att ge ut en bok" eller "jag har alltid velat resa till Antarktis" eller "jag har alltid drömt om att gifta mig och få en stor familj". Jag har inga såna grejer och har aldrig haft. Självklart finns det mycket som verkar häftigt att göra, men ingen enskild grej att ha som mål.
Det känns dumt att klaga för det är inte så att jag har ett dåligt liv. Men jag önskar så ofta att jag verkligen kunde brinna för något, känna genuin motivation för något. Att något var VIKTIGT för mig, på ett känslomässigt plan. Det känns fel att liksom bara tycka att allt är "ljummet".
Jag tror att jag alltid har känt så här. Kan inte alls relatera när andra pratar om sina passioner och mål. Jag inser att det säkert låter deppigt, men jag tycker inte att jag mår dåligt. Jag önskar bara att jag hade något specifikt att brinna för.
Nån som känner igen sig? Kan man skaffa en passion ur "ingenting"?